Sjuksköterskors olika röster
Creating and establishing a positive care relationship between nurses, patients and relatives: An ethnographic study of encounters at a department of medicine for older people
Anette Johnsson, Hälsohögskolan, Jönköping university 2021
När en sjuksköterska möter en patient och hens närstående vid ett så kallat triadmöte märks tydliga skiftningar i hur sjuksköterskan pratar. Tempot och volymen varierar beroende på vad samtalet handlar om. Sammanlagt identifierades fyra röster: Den medicinska rösten, omvårdnadsrösten, den pedagogiska rösten och maktrösten.
Vård i hemmet ökar kraven på alla
Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv
Aleksandra Jarling, akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås 2021
Vård i hemmet blir allt vanligare när tillgången till sjukhus blir mer begränsad. Det gör att kraven på de äldre personerna, deras anhöriga och de professionella vårdarna ökar. I en studie har deltagarna fått berätta om sin tillvaro relaterat till vård i hemmet. Resultaten visar att en känsla av utsatthet är central för de som berörs.
Ökande informell vård, ojämna parrelationer
Doing informal care. Identity, couplehood, social health and information and communications technologies in older people’s everyday lives
Frida Andréasson, institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet 2021
Resultaten visar hur informell omsorg bidrar till att skapa nya maktrelationer och genusmönster i parrelationer. Anhöriga och närstående upplever ofta ensamhet, social isolering och distansering från andra. Det visade sig också att de exkluderas från sina sociala band på grund av omsorgssituationen eller sin sjukdom.
Dålig dokumentation av existentiell ensamhet
Existentiell ensamhet hos sköra äldre personer – Äldre personers upplevelser samt dokumentation i patientjournalen
Marina Sjöberg, institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet 2021
Avhandlingen undersöker hur äldre upplever existentiell ensamhet och hur den dokumenteras i journalerna. Resultaten visar att nästan alla upplever existentiell ensamhet, mer eller mindre, och att personalen i vissa fall väljer att inte dokumentera samtal om existentiell ensamhet eftersom de upplevs som för privata.
Bristande vård för äldre med psykisk ohälsa
Older people with intellectual disability and affective and anxiety disorders: Comorbidities, healthcare utilization, pharmacotherapy and frailty factors requiring support and social services
Nadia El Mrayyan, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet
Avhandlingen undersökte samsjuklighet, nyttjande av vård och läkemedelsanvändning hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visar att de hade en högre sannolikhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv sjukdom eller ångestproblematik. De gjorde fler oplanerade vårdbesök och fick mer antidepressiva läkemedel trots att diagnosen depression inte hade satts.
Bättre sömn minskar risken för demens
Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer’s disease
Johan Skoog, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2021
I en av studierna undersöktes om sömnstörningar i 50- och 70-års åldern kunde öka risken att utveckla alzheimer i framtiden. Resultaten visar att de som led av sömnproblem hade 24 procent större risk att få demens, vilket kan innebära att det finns ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.
Markörer hittar aggressiv prostatacancer
Tumor instructed normal tissue: Studies of potential extratumoral biomarkers and therapeutic targets in prostate cancer
Maria Nilsson, institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet 2021
Genom att möta nivåerna av vissa ämnen i vävnaden i prostatakörteln kan man också bedöma hur aggressiv en tumör är. Forskarna har hittat tre ämnen som kan vara indikatorer på en aggressiv cancerform: Lox, HO-1 och Msmb.
Personer med neurodegenerativa sjukdomar, exempelvis parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har mer varierad gångstil än de som är friska. Det visar resultat i Magnus Lindh-Rengifos avhandling som lagts fram vid Lunds universitet.
Personer som tränar fyra timmar i veckan efter en stroke uppnår bättre fysisk funktion på ett halvår, jämfört med dem som inte tränar. Det visar en studie från Göteborgs universitet som bygger på data från 1 500 patienter.
Arbetsmiljön kan påverka hur vi mår och när vi går i pension. Nu visar en omfattande studie från Jönköping university att stressiga förhållanden på arbetet också kan öka risken för att få fysiska och kognitiva problem långt senare i livet.
När staten försöker styra kommunerna sätter de sig ofta på tvären, eftersom det kommunala självstyret utgör en del i den svenska samhällsmodellen. Kollisionen mellan stat och kommuner kan illustreras med frågan om nattbemanning på särskilda boenden.
SPF:s nya hemtjänstindex kan få verksamheter att satsa på fel saker och tveksamma metoder gör att resultaten måste tolkas försiktigt. Men seniorerna själva har haft ett stort inflytande vilket är en styrka.
För att få till meningsfulla diskussioner om hur socialtjänsten ska bli mer kunskapsbaserad behöver vi förstå en rad komplexa begrepp. Då undviker vi att missförstå varandra, får ökade insikter om begreppens betydelse och öppnar våra ögon för hur vi ser…
