Mobilitet för aktivitet och delaktighet

Efter stroke är det vanligt att man drabbas av både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar som kan påverka förmågan att hantera vardagsaktiviteter, leda till aktivitetsbegränsningar och minskad delaktighet. Rehabilitering med fokus på mobilitet utanför hemmet kan ge personer som drabbats av stroke bättre förutsättningar för ett aktivt och socialt liv.

Det anser Emma Carlstedt, sjuksköterska och doktor i medicinsk vetenskap, som i sin doktorsavhandling studerat förutsättningarna för aktivitet och delaktighet på lång sikt för personer som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke.

– Personer som kunde gå några hundra meter, köra bil, hade ett brett socialt nätverk och var yngre än 75 år dryga året efter sin stroke deltog mer frekvent i sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter tio år efter insjuknandet. Detta visar att mobilitet utanför hemmet är viktig för aktivitet och delaktighet, och bör få större utrymme i rehabiliteringen efter stroke, säger Emma Carlstedt.

Med ett nyutvecklat rehabiliteringsprogram vill hon nu ge personer som haft stroke bättre förutsättningar att förflytta sig utanför hemmet med buss. Att förbättra förmågan att resa med kollektivtrafik är viktigt anser Emma Carlstedt, eftersom funktionsnedsättningar efter stroke kan innebära att man inte längre får köra bil. Rehabiliteringsprogrammet baseras på self-managementmetodik som innebär att deltagarna får lära sig strategier för att hantera uppgifter de upplever som svåra och på så vis stärker tilltron till sin egen förmåga.

Programmet testades i liten skala med fem deltagare som drabbats av kognitiva funktionsnedsättningar efter stroke. De träffades fem gånger i grupp och en–två gånger individuellt och fick bland annat möjlighet att träna att resa med buss tillsammans med en erfaren fysioterapeut eller arbetsterapeut. Två veckor efter genomfört program intervjuades deltagarna om sina upplevelser av programmet och efter tre månader genomfördes uppföljningsintervjuer. Resultaten visade att samtliga deltagare förbättrat sin utomhusmobilitet och att programmets upplägg och innehåll fungerade bra.

– Vi ser att programmet kan öka deltagarnas förmåga till förflyttning utanför hemmet och att resa med buss, men viss revidering behövs för att matcha deltagarnas behov, säger Emma Carlstedt.

Livskvaliteten skattas högre om vi har möjligheter och förutsättningar att vara delaktiga.

Rehabiliteringsprogrammet är komplext och kräver en rad studier innan det kan anses robust nog för utvärdering i större skala men resultaten hittills är lovande för vidare utvärdering och framtida implementering.

– Förhoppningen är att vi kan föra kunskapsläget framåt och ge exempel på en intervention som kan ge personer som drabbats av stroke bättre förutsättningar för ett aktivt, socialt och självständigt liv, säger Emma Carlstedt.

Ref.
REFERENSER

Activity and participation among stroke survivors. Towards a self-management intervention supporting travelling by bus. Emma Carlstedt, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2018.

Fler artiklar ur temat

Strokevård en spargris för samhället

Varje år avlider 7 000 svenskar i stroke och är därmed den tredje vanligaste dödsorsaken. Samtidigt som forskning har bidragit till att minska dödligheten med 27 procent, brister svensk strokevård i jämlikhet. Färre än hälften av landstingen uppfyller Socialstyrelsens mål…

Mindre allvarligt för den som promenerar

Fysisk aktivitet minskar inte bara risken för att drabbas av stroke – den som går en halvtimme om dagen löper också mindre risk för att en stroke blir allvarlig, visar en studie publicerad i tidskriften Neurology.

Uppföljning minskar risk efter ischemi

En strukturerad sköterskeledd, telefonbaserad uppföljning med möjlighet till läkemedelsjustering leder till bättre riskfaktorkontroll för patienter som har haft en stroke eller en transitorisk ischemisk attack, TIA.

Låg utbildning en global riskfaktor

Risken för hjärtinfarkt eller stroke hos personer med liten eller ingen utbildning är mer än dubbelt så hög som för personer med hög utbildning, visar en omfattande internationell studie publicerad i Lancet global health. Störst skillnader i hjärt-kärlsjukdom mellan hög-…