Virtual reality förbättrar rehabilitering
Spatialt neglekt drabbar ungefär var tredje strokepatient varav hälften har kvar sina symtom efter sex månader, även om de fått strokerehabilitering. Tillståndet får allvarliga konsekvenser och påverkar personernas möjligheter att klara sig själv igen och komma tillbaka till hemmet och till ett socialt aktivt liv efter hjärnskadan.
– Spatialt neglekt är ofta ett dolt handikapp som missas av vården, något som allvarligt försämrar patienternas rehabiliteringsmöjligheter. Därför behövs bättre metoder för att smidigt screena för spatialt neglekt och mer effektiva träningsmetoder, säger Helena Fordell, som är neurolog vid Norrlands universitetssjukhus och deltar i internationella forskningsprojekt med bas på University of Manchester och sjukhus i London.
Virtual reality, VR, är datoriserade interaktiva miljöer skapade för att vara stimulerande och ge syn, hörsel och känselintryck på ett kontrollerat sätt och samtidigt avläsa deltagarens reaktioner. VR-teknologier är väl utvärderade som effektiv förstärkning när det gäller handträning efter stroke, men ett nytt område är att använda VR som teknisk plattform för kognitiva tester och träningsmetoder.
Helena Fordell, neurolog vid Norrlands universitetssjukhus. Foto: Umeå universitet
I Helena Fordells avhandling redovisades arbetet med att utveckla och utvärdera ett datoriserat testbatteri, VR-distro. Resultaten i denna första utvärdering visade att metoden snabbt, enkelt och med hög noggrannhet kunde identifiera spatialt neglekt hos deltagare som drabbats av en stroke.
I avhandlingen redovisades också i en pilotstudie hur 15 timmars träning med det VR-baserade träningsbatteriet Rehabilitation for attention, rehatt, förbättrade uppmärksamhet vid så kallat kronisk spatialt neglekt. Dessutom visade pilotstudien, där 15 personer med kroniskt spatialt neglekt deltog, att träning av strategier för bättre uppmärksamhet i VR-spelmiljö gav en överföringseffekt till bättre uppmärksamhet hos deltagarna i tester och i vardagliga göromål.
– Resultaten i pilotstudierna är lovande och uppmuntrar till vidareutveckling för att kunna erbjuda strokepatienter effektiv och motiverande träning både på sjukhus och i hemmet.
VR-distro och VR-rehatt, ett VR-baserat träningsbatteri, har utvecklats och utvärderats i samarbete mellan institutionerna för farmakologi och klinisk neurovetenskap, strålningsvetenskaper och integrativ medicinsk biologi samtutvecklingscentret hpc2n vid Umeå universitet.
Bakom designen av de VR-baserade metoderna ligger många års forskning om hur stimulerande miljöer, så kallad environmental enrichment, kan förstärka hjärnans plasticitet och tillsammans med intensiv träning ge återhämtning av funktioner efter stroke.
– Visionen om hur intensiv individualiserad och stimulerande träning skulle kunna förbättra situationen för den här förbisedda patientgruppen har varit drivkraften för att utveckla de här metoderna, säger Helena Fordell, som initierat och lett samarbetet.
