Vägen till nya socialtjänstlagen

Efter drygt 40 år kommer den gamla socialtjänstlagen att ersättas med en ny lag den första juli i år. Lagen syftar till att skapa en långsiktigt hållbar, mer förebyggande och kunskaps­baserad socialtjänst.

Arbetet startade 2017 när regeringen gav Margareta Winberg i uppdrag att leda en översyn av socialtjänstlagen. Med ett tilläggs­­direk­tiv om att se över barnperspektivet och om omsorgen om äldre ska ha en egen lag­stiftning lämnades slutbetänkandet 2020.

Hösten 2022 fick Sverige en ny regering som 2023 gav utredningen ett kompletterade uppdrag att ”förtydliga socialtjänstens brottsförebyggande ansvar”. I juli 2024 presenterade regeringen en lagrådsremiss om en ny social­tjänstlag. I november kompletterades den med förslag om ”att […] tydliggöra att social­nämnden ska arbeta aktivt för att förebygga ­och ­motverka brottslighet bland barn och unga”. Efter när­m­are åtta år, lade regeringen i januari 2025 fram en proposition om en ny socialtjänstlag.

De viktigaste faktorerna som påverkar ­­äldreomsorgen är demografin och ekonomin. Den demografiska utvecklingen med en ökad livslängd innebär en växande andel av äldre i befolkningen och därmed ökade behov av­ vård och omsorg. Samtidigt har Sverige­ histo­riskt låga födelsetal, vilket innebär minskat be­hov av förskola och grundskola.

För region­erna medför minskat barnaföd­ande ett minskat be­hov av förlossningsvård, samt mödra- och barnavård. Sammantaget medför låga födelsetal också ett minskat tillskott till arbetskraftsutbudet, ­vilket leder till en ökad konkurrens om personal i framtiden.

Av kommunernas samlade kostnader 2023 utgjorde närmare 40 procent kostnader för social­tjänst, varav vård och omsorg om äldre stod för hälften. Under 2020-talet fram till 2030, ökar andelen 80 år och äldre med närmare 50 pro­cent, vilket kommer att kräva ett motsvarande resurs­tillskott för att upprätthålla samma servicenivå.

Enligt Myndigheten för vård- och omsorgsanalys innebär det framtida åtagandet för vård och omsorg om äldre ”att ekonomiska resurser behöver frigöras i form av effektiviseringar, för att inte skatter och avgifter ska behöva öka. Dessutom finns ett behov av mer personal om inte arbetssätten effektiviseras i relativt stor utsträckning”.

Äldre har varit en central grupp i socialtjänstlagen sedan begynnelsen. Ädelreformen, 1992, var den största förändringen av vården och omsorgen om äldre i modern tid, vars strukturer fortfarande består. Reformen innebar att kommunerna fick ett samlat ansvar för vård och omsorg om äldre. Större delen av den slutna långtidssjukvården och den primärvårds­anknutna långtidsvården vid sjukhem överfördes från landstingen till kommunerna.

Sjukhemmen, som tidigare var en sjukvårdsverksamhet inom ramen för hälso- och sjukvårdslagen, blev med Ädel ett boende inom ramen för socialtjänstlagen. Kommunerna blev skyldiga att inrätta ”särskilda boendeformer”, ett samlingsbegrepp för alla former av institutionsvård för äldre, som till exempel servicehus, ålderdomshem, gruppboende och sjukhem.

Ädelreformen innehöll också en ny lag om kommunalt betalningsansvar, som innebar att kommunerna var skyldiga att ta emot personer­­ som var medicinskt färdigbehandlade på sjukhus efter en viss tid, annars fick kommunen betala vårdkostnaderna.

Andra landmärken i socialtjänstlagen är till exempel flytträtten som infördes 1998, som innebar ett lagstöd för äldre att kunna flytta från sin kommun, och få en plats i ett särskilt boende i en annan kommun. År 2002 infördes maxtaxan, som innebar ett statligt reglerat tak för omsorgsavgiften för äldreomsorg.

En annan viktig lagändring kom 2006, när kommunerna blev skyldiga att rapportera ej verkställda beslut, åtföljt av en särskild avgift om så ej skedde. År 2013 infördes parboenderätten i socialtjänstlagen som innebar att make, maka eller partner fick rätt att bo tillsammans i särskilt boende, även om partnern inte hade behov därav.

En paragraf som infördes 2023, och som ger kommunerna möjligheter att använda digital teknik i hemtjänsten och särskilt boende, håller på att förändra äldreomsorgens karaktär. Förändringen innebär att insatser som ges av omsorgspersonal ersätts av digital teknik. Tillsyn nattetid sker med hjälp av kamera, besök i hemmet dagtid sker digitalt och läkemedels­automater stödjer äldre att ta sina mediciner.

Digital teknik används redan i kommunerna och ses som den främsta möjligheten att effektivisera vård-och omsorgsarbetet.

Över tid har också krav ställts på att andra frågor borde ingå i socialtjänstlagen. Pensionärsorganisationerna har krävt att syftet med biståndet borde ändras, från att leda till skäliga till goda levnadsförhållanden. I propositionen framhålles därvidlag att ”med hänsyn till direk­tiven kan utredningen dock inte före­­­slå en sådan ändring”.

Ett annat krav är att socialtjänst­lagen har blivit otids­enlig och borde ersättas med en äldre­omsorgslag. Kraven till­­tog med pandemin och Corona­kommissionens svidande kritik av kommunernas bristande sjukvårds­beredskap och medi­­cinsk kompetens.

Utredningen bedömer­ emellertid att ­det behövs ett fortsatt arbete för att se över hur lagstiftningen kan stärka både den sociala omsorgen för äldre personer och deras tillgång till en sammanhållen vård och omsorg med utgångspunkt i socialtjänst­lagen och lagstiftningen för hälso- och sjukvården.

En central målsättning i den nya lagen är att socialtjänstens verksamheter ska arbeta förebyggande. Genom att identifiera risker och åtgärda dem skulle mer omfattande vård- och omsorgsinsatser kunna skjutas fram eller förhindras, och äldre skulle kunna bo kvar hemma längre och leva ett självständigt liv.

I den nya lagen finns också målsättningen att socialtjänsten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det reser frågor om och hur befintlig kunskap används i äldreomsorgen.

Fallolyckor är vanliga bland äldre personer­ och studier visar att fallprevention kan redu­cera risken för olyckor avsevärt. Kvalitets­register som Senior alert, är exempel på ­verk­tyg som kan stödja vårdprevention för äldre personer som riskerar till exempel att falla, få trycksår eller att bli undernärda. Men enligt resultaten från Öp­pna jämförelser år 2024, är det dock knappt hälften av landets kommuner som uppger att de arbetar med riskföre­byggande åtgärder av detta slag bland äldre i ordinärt boende.

Den nya socialtjänstlagen träder i kraft i oros­­tider. De senaste årens eskalerande gäng­kriminalitet, skjutningar och välfärdsbrott, samt ett försämrat säkerhetsläge och krigshot skapar en ökad oro i Sverige. Demografin sätter socialtjänsten under korstryck, ställer krav på svåra prioriteringar och ytterst sätter ekonomin gränsen för vad socialtjänsten kan åstadkomma.

Lagar är ett uttryck för politisk viljeinriktning.­ Socialtjänstlagen är en ramlag, den är inte tvingande och den har inget ”eget liv”. Vad som händer är beroende på hur den tillämpas i kommunerna. Att tillämpa lagen medför mål­konflikter, som att satsa mer på till exempel förebyggande arbete i äldreomsorgen, riskerar att annat får stå tillbaka.

Vad lagen kommer att innebära för äldre med behov av vård och omsorg vet ingen. Det kräver att den nya lagen systematiskt följs upp och utvärderas.