Porträttbild på PRO:s ordförande Åsa Lindestam
PRO:s ordförande Åsa Lindestam. Foto: Jens Sølvberg

”Vi är oroliga för otydligheten”

Åsa Lindestam, ordförande för PRO, hade hellre sett en separat ­äldreomsorgslag än den nya socialtjänstlagen. Hon befarar att ­äldreomsorgen får för lite resurser och anser att lagen är luddig.

Den nya socialtjänstlagen är inte utformad på ett tillfredsställande sätt för pensionärerna, enligt ­Åsa Lindestam, PRO:s ordförande. Hon hade hellre sett en tydligare reglering i lagen vad gäller äldreomsorgen, helst i en egen äldreomsorgslag.

–  Vi vill ha någon form av tydlighet kring våra äldre. Som det ligger nu kan det bli lite hur som helst. De äldre kan få mycket hjälp av sin kommun, eller väldigt lite. Det kan bli väldigt ojämlikt. Det blev en ramlag som är rätt luddig, trots allt.

Vad hade ni hellre sett?

–  Tydligare kring hur man ska bo, vad det ska kosta, vad som ingår i äldreomsorgen och vad man ska betala själv, så att det blir samma saker.

I dag ser det helt olika ut i olika kommuner, berättar Åsa Lindestam som både har egen erfarenhet genom anhöriga och träffar många som berättar.

–  På ett ställe får man hjälp med duschkräm och toalettpapper, på andra inte. ­Mat­priserna kan skilja mellan 3 000 och ­6 800 i må­­naden beroende på var man bor. Det är inte rättvist, säger hon.

Oron kring nya lagen handlar också om­ en framtida finansiering av äldre­omsorgen. Så länge det inte står nedpräntat i lagen, är kommunerna fria att själva bestämma vad de betalar för. PRO hade önskat skrivelser om långt fler mänskliga rättigheter i en lag, utöver boende och mat även sådant som att få komma ut och träffa andra, förklarar ­Åsa Lindestam.

–  Det är så tydligt reglerat vad som ingår i förskola, skola och arbetsmarknaden, men inte senare när man är pensionär. Om pengarna inte räcker till de äldre  –  vad händer då?

En annan oro handlar om socialsekreterarnas roll i samband med nya lagen, när man ska ha möjlighet till åtgärder utan inblandning av biståndsbedömare.

–  Det ska vara mindre byråkratiskt. Men ­det kan också urholka socialsekreterarnas roll. Vi vill ha socialsekreterarna med oss. Vi tror det mänskliga mötet är ­jätteviktigt, men detta är inte heller tydligt reglerat i lagen.

Vad är ni oroliga över?

–  Att äldre inte törs ställa krav och be om saker. Det ska komma hjälp automatiskt, men jag är inte säker på att det gör det. Då handlar det om huruvida man har barn och anhöriga som kan prata för en eller inte.

Åsa Lindestam och PRO hade också gärna sett en reglering kring pensionärernas rätt till delaktighet, även för dem som inte hänger med i digitaliseringen. Där har pro tagit många egna initiativ, och hjälper exempelvis banker och kommuner att bli mer användarvänliga.

–  Jag är rädd att digitaliseringen springer i förväg  –  att sällananvändarna inte hinner med. Detta hade också kunnat regleras i den nya lagen. Man ska såklart vara närvarande digitalt där man har möjlighet. Men de som inte kan, ska också kunna lösa saker den analoga vägen.

Det positiva med nya socialtjänstlagen är att den betonar det förebyggande arbetet, enligt Åsa Lindstam.

–  Jag tror att det behövs. Kommunerna be­höver tänka­ till mer i förväg vad gäller byggandet, hur man ska anställa och så vidare.

Vad tror du att förebyggande arbete kan handla om rent konkret?

–  Det kan vara mycket. Vi vet att platser­na på särskilt boende kostar jättemycket för äldre­omsorgen. Hur förhindrar vi då att folk hamnar där tidigt? Jo, genom att stimulera på olika sätt. Det kan vara högläsning, kanske att röra på sig.

Åsa Lindestam tror inte att alla kan bo kvar i sitt eget boende, utan måste vara beredda på att flytta någonstans. I dag är seniorboendena för dyra, anser hon.

–  Kanske kan någon form av trygghets­boenden vara bra, men till en rimlig kostnad. Vi ser att många äldre i dag tvingas bo kvar i sin villa, som redan är betald, för att de inte har några alternativ, säger hon.

Åsa Lindestam och PRO har lyft sina far­hå­gor kring den nya lagen och äldrefrågorna till regeringen tillsammans med andra pensionärs­organisationer. Men svaren har inte varit till­fredsställande, tycker hon.

–  Jag känner inte att något parti driver den här frågan. Efter pandemin trodde jag att alla skulle stå på tå för äldre. Jag trodde att hemtjänsten skulle få mer, att vi skulle få personal till äldreomsorgen. Jag trodde också att vaccinations­program skulle komma med allt som behövdes  –  men nej, inte. Äldrefrågorna finns inte närvarande.

Hur jobbar ni i PRO vidare med att påverka?

–  Vi utbildar nu pensionärerna i våra råd runt om i landet, om exempelvis den nya socialtjänstlagen, men även annat. Vi måste vässa dem så att de blir skickliga när de träffar när de träffar kommunpolitiker och region­politiker. Precis som vi är noga med hur vi pratar med regeringen.

Fakta
Äldre som påverkar

PRO, Pensionärernas riksorganisation, är Sveriges största pensionärs­organi­sation­ med cirka 260 000 med­lemmar över landet.

PRO deltar i samhällsdebatten, även ­till­sammans med andra stora pensio­närs­­organisationer, som SPF Senio­rerna, och påverkar beslut­sfattarna i frågor som är viktiga för äldre.

Representanter från pensionärs­- ­organi­sa­tionerna sitter också med i så kallade ­pensionärsråd i regioner­ och kommuner, ­för att påverka ­beslutsfattandet i just ­äldrefrågor.

Fler artiklar ur temat

Vägen till nya socialtjänstlagen

Den nya lagen har sin bakgrund i flera utredningar och förändringar genom åren. En mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänstlag blickar mot en framtid…

Hand håller upp ett paragraftecken

Äldrefrågornas roll i nya lagen

Insatser för äldre blir kvar i nya socialtjänstlagen, i stället för att hamna i en separat äldreomsorgslag. Hur hanterar den nya lagen äldrefrågorna…

Kvinna promenerar med en äldre kvinna

”Äldreomsorgen i skymundan”

Äldreomsorgen och personalen som jobbar där är i princip osynliga i nya socialtjänstlagen, skriver Marta Szebehely och Gun-Britt Trydegård. De läser förordningarna med…