Effekten av medicin vid njursjukdom
Anticoagulants in kidney disease
Frida Welander, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet 2023Kronisk njursjukdom definieras som ihållande nedsatt njurfunktion, ett tillstånd som är vanligare vid hög ålder. Sjukdomen delas in i fem olika stadier. Frida Welander undersöker nyttan och risken med blodförtunnande läkemedel hos bland annat patienter med njursvikt i stadium 3-5D. Resultaten visar att blodförtunnande behandling är associerat med lägre strokerisk hos patienter med förmaksflimmer och njursvikt i stadium 3-5D.
Telefonsamtal mot depression
Assessment and psychological treatment of depression in older adults
Johnny Pellas, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet 2023Ungefär var tionde äldre person i världen lider av depression. Johnny Pellas undersöker hur träffsäkra två skattningsskalor för depression är för att identifiera diagnosen hos äldre, och hur äldre patienter upplever en telefonbaserad psykologisk intervention med beteendeaktivering. De mest framträdande resultaten pekar på att skattningsskalorna som ingick behöver justeras och anpassas efter äldre. Den telefonbaserade interventionen var framgångsrik i att minska depressionssymptom hos äldre.
Nya rön kring skörhet hos äldre
Assessment of frailty in old people with multimorbidity
Amelie Lindh Mazya, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2023Det saknas en internationell enighet kring definitionen av skörhet, men flera förklaringsmodeller finns. Målsättningen med Amelie Lindh Mazyas avhandling är att presentera ny kunskap kring bedömning och omhändertagande av skörhet hos multisjuka äldre personer. I den tredje delstudien översatte hon skörhetsinstrumentet Tilburg frailty indicator från engelska till svenska. Resultaten visar att den svenska versionen kan användas för skörhetsskattning och att vårdpersonal uppfattade instrumentet som enkelt att använda.
Hjärnstimulering minskar skakningar
Deep brain stimulation targeting the caudal zona incerta as a treatment for Parkinsonian and essential tremor
Rasmus Stenmark Persson, institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet 2023Djup hjärnstimulering innebär att elektroder permanent implanteras i olika områden i hjärnan. Genom dessa elektroder flödar ström som kan minska skakningar i en rad tillstånd, exempelvis Parkinsons sjukdom. Rasmus Stenmark Perssons studier visar en positiv effekt på motoriska symptom och livskvalitet hos patienter med parkinson, om elektroderna placeras i en hjärnstruktur som kallas caudala zona incerta.
Behandling vid handledsfraktur
Distal radius fractures: A risk throughout life
Hanna Südow, institutionen för klinisk forskning och utbildning, Karolinska institutet 2023Handledsfrakturer är vanliga, men drabbar främst barn och äldre personer. I dag finns flera fungerande behandlingsmetoder beroende på hur allvarlig skadan är och patientens ålder. Den här avhandlingen jämför två olika metoder på patienter 70 år och äldre: gipsläggning och fixering med metallplatta. Kortfattat verkar fixering med metallplatta bidra till en lite bättre återhämtning i fysisk förmåga än gipsläggning, men skillnaderna är små och i slutändan är det viktigare vad patienten själv föredrar.
Teknik för ett hälsosamt åldrande hemma
Evolving reablement through occupational perspectives and welfare technology in home care
Susanne Assander, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2023Reablement är ett relativt nytt rehabiliterande arbetssätt i Sverige. Grundidén är att stödja och samarbeta med äldre personer för att stärka deras förmågor, och därigenom öka sin självständighet. Syftet med avhandlingen är att bidra till utvecklingen av reablement i hemtjänsten för att främja ett hälsosamt åldrande, genom att bland annat undersöka användningen av välfärdsteknik.
Genetiken bakom skörhet
Genetics and biomarkers of frailty: Towards individualized management of the frailty syndrome
Ka Long Jonathan Mak, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet 2023Skörhet är ett åldersrelaterat tillstånd som kännetecknas av försämrad fysisk förmåga. Avhandlingen ger nya insikter i skörhetens biologiska mekanismer. Både genetik och miljö tycks vara viktiga faktorer i utvecklingen av skörhet, men kronisk inflammation ser ut att vara den viktigaste underliggande mekanismen, visar resultaten.
Bekräftade värden ger korrekt diagnos
Heart and lung function – in health and disease: Methodological studies in clinical physiology
Sofia Erelund, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet 2023Avhandlingen visar att sjukvården behöver bekräftade referensvärden för att diagnostisera hjärt- och lungfunktion. En delstudie pekar på att kvinnor med kranskärlssjukdom har en lägre hjärtfrekvensvariabilitet, jämfört med friska. Vid uppföljning efter 20 år sågs dock ingen skillnad i överlevnad mellan de som var 60 år vid studiestart och den åldersmatchade kontrollgruppen. Avhandlingens resultat betonar vikten av att uppdatera och anpassa referensmaterial för att spegla den population som undersöks.
Intensiv strokerehabilitering effektivt
Intensiv och uppgiftsspecifik behandling med CI-terapi för nedre extremitet hos individer med stroke – Förbättringar, upplevelser och hälsorelaterad livskvalitet
Ingela Marklund, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2023Högintensiv behandling med träning sex timmar per dag i två veckor verkar förbättra strokepatienters förmåga att gå och röra sig. Dessa förbättringar kvarstår även en lång tid efter insjuknandet och vid uppföljning tre eller sex månader efter avslutad behandling.
Hälsoapp och träffar förebygger stroke
Make my day: Exploring engaging occupations in stroke prevention and promotion of health
Emelie Målstam, institutionen neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2023Avhandlingen undersöker och utvärderar genomförbarhet av ett strokeförebyggande program i primärvården inriktat på levnadsvanor. Programmet kallas för Aktivare vardag och kombinerar användning av en hälsoapp med gruppträffar för att förebygga stroke. Resultaten visar att deltagarna upplevde appen och de sociala sammanträdena som betydelsefulla för att främja hälsosamma levnadsvanor, och i förlängningen förebygga stroke.
Fikastunder bra för personcentrering
Narrative relations. Resources for meaning-making and person-centred practices in geriatric care
Lisa Herulf Scholander, institutionen för neurobiolog, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2023Avhandlingen undersöker hur vården kan skapa mening och personcentrering genom att integrera äldre personers berättelser i vardagen. Resultaten visar att det är viktigt att använda vardagliga och spontana situationer, som exempelvis fikastunder med patienten, för att fånga upp äldre patienters berättelser.
Onödiga behandlingar vid livets slut
Potential overtreatment during life-limiting illness and end of life in older adults
Máté Szilcz, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska institutet 2023Máté Szilcz har undersökt vilka behandlingar äldre personer får vid livets slut. Resultaten visar att en betydande andel äldre personer med livsbegränsade sjukdomar får potentiell överbehandling, som kan göra liten nytta, men minskar livskvaliteten avsevärt. Han hoppas på studier av de negativa effekterna av överbehandling och förändringar i hur hälso- och sjukvården arbetar med äldre patienter i livets slut.
Hur bra är kirurgi för grå starr?
Self-assessed visual function in cataract surgery using Catquest-9SF
Magnus Grimfors, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska institutet 2023När vi åldras blir linsen i ögat grumligare, vilket försämrar synen och kan leda till blindhet. Sjukdomen kallas katarakt, eller grå starr. I dag går det bara att behandla med en operation där linsen byts ut. Den här avhandlingen undersöker vad som påverkar resultatet av operationen, och studerar metoden som används för att utvärdera resultatet.
Verktyg som identifierar dålig munhälsa
The oral hygiene ability instrument, OHAI – Development of an instrument to assess the cause of poor oral hygiene self-care in older adults
Ingela Grönbeck-Lindén, institutionen för odontologi, Göteborgs universitet 2023Syftet med denna avhandling var att utveckla och utvärdera ett instrument, som tandvården kan använda för att identifiera orsaker till att äldre personer inte kan sköta sin munhygien. Med hjälp av intervjuer, observationer och data från olika register drar Ingela Grönbeck-Lindén slutsatsen att instrumentet Oral hygiene ability instrument, OHAI, har en hög validitet och reliabilitet för bedömningen av orsaken till en äldre persons bristande förmåga att sköta sin munhygien.
Digitalt verktyg för personer med cancer
The usability, acceptability, and satisfaction of a digital mental health tool for patients with breast and prostate cancer
Nuhamin Gebrewold Petros, institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet 2023Användande och effekt av digitala hälsoverktyg varierar bland personer med somatiska sjukdomar, exempelvis cancer. I fyra studier undersöker Nuhamin Gebrewold Petros vad som påverkar användbarhet, acceptans, tillfredsställelse och klinisk effektivitet av ett digitalt hälsoverktyg hos personer med bröst- eller prostatacancer.
Nyanserar äldres läkemedelsbehandling
Together towards safer medication treatment for older persons
Malin Holmqvist, Hälsohögskolan, Jönköping university 2023Äldre personer som tar många mediciner har högre risk att skada sig. I flera studier har Malin Holmqvist undersökt äldres läkemedelsanvändning samt hur man kan förbättra den. Hon ser att äldre vill vara mer engagerade i uppföljningar av sin behandling och att de oftast inte ifrågasätter behandlingen på grund av stor tillit till vården.
Turkiskfödda äldre i Sverige
Weaving translocal lives, bridging ageing experiences. Turkish-born women in Sweden
Merve Tunçer, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet 2023Hur är det att åldras i Sverige som kvinna med turkisk bakgrund? Och hur konstruerar turkiskfödda kvinnor en känsla av tillhörighet efter nästan 40 år i Sverige? Det är några av forskningsfrågorna i Merve Tunçers avhandling. Hennes intervjuer med dessa äldre kvinnor visar att de rör sig mellan traditionella könsnormer och jämställdhet, oberoende av hur traditionell deras bakgrund är. De vill helst åldras självständigt och med god hälsa.
Äldre saknas i byggnadsplaner
Överbrygga klyftorna: Att förverkliga mänsklig mångfald i den byggda miljön genom universell utformning
Lilian Müller, institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet 2023Det finns regler för hur man undviker att bygga platser och fastigheter som inte är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar eller äldre. Trots detta försvinner tillgänglighetsaspekten redan i plan- och projekteringsfasen, visar den här avhandlingen. Lilian Müller har studerat planeringsprocesser och stadsbyggnadsprojekt i ett antal svenska kommuner, och intervjuat invånare. Hennes slutsats är att nuvarande byggregler skulle räcka långt, men då behöver bland annat kommunernas bygglovshandläggare mer kunskap om tillgänglighetskraven, samt bli bättre på att ställa krav och följa upp byggprojekten.
