Bristande stöd för yngre med demens
Care and support for couples when one partner has young-onset dementia
Fanny Kårelind, Institutionen för gerontologi, Jönköping university 2026När en yngre person drabbas av demens innebär det oftast att arbete, familjeliv och sociala relationer påverkas negativt. För par i denna situation medför det också ekonomiska konsekvenser eftersom partnern behöver ta ett större ansvar i hemmet och därmed gör det svårt att arbeta heltid. Det visar Fanny Kårelinds avhandling där det också blir tydligt att många stödinsatser inte är utformade efter yngre personers behov vid demens.
Telefon kan synliggöra symptom vid parkinson
Design, development and validation of smartphone- and wearable-based digital biomarkers for Parkinson’s disease
Gent Ymeri, Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Malmö universitet 2026Gent Ymeri har utvecklat digital teknik för att mäta symptom vid parkinson i hemmiljöer inom ramen för sitt avhandlingsarbete. Han har bland annat tagit fram en applikation för exempelvis telefoner och andra bärbara enheter som använder sensorer. Deltagarna har bland annat fått följa ett mönster på skärmen med fingret och mätt skakningar när de håller i telefonen på olika sätt. Appen testades på ett 30-tal personer med parkinson i hemmiljö under två månader med lovande resultat.
Badrummens storlek avgörande för personal
Home is where the (home care) worker is: A human-centered exploration of home care in the bathroom
Anna Klara Stenberg Gleisner, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa, Kungliga Tekniska Högskolan 2026Äldre personers badrum är en utmanande plats för hemtjänstpersonal. Många tunga lyft och förflyttningar sker i ett rum där utformning, tillgängligt utrymme och hjälpmedel spelar en viktig roll för personalen. Anna Klara Stenberg Gleisners avhandling drar slutsatsen att bristen på utrymme och hjälpmedel i badrummen är de största utmaningarna för arbete i badrum.
Här är utmaningarna inom hemsjukvården
Improving quality of life of care in rural hospital-to-home transitions: Structures, processes, and outcomes
Idun Winqvist, Institutionen för hälsovetenskaper, Mittuniversitetet 2026I sin avhandling undersöker Idun Winqvist vårdkvaliteten vid övergångar från sjukhus till hemsjukvård i glesbygd. Hon har intervjuat sjuksköterskor, omvårdnadsledare och äldre personer. Resultaten visar att bristande samarbete, långa avstånd och informationsbrister skapar risker för äldre patienter vid övergången. Bättre kontinuitet, gemensamma mål och samverkansplattformar kan vara lösningar för att förbättra personcentreringen.
Nya perspektiv på åldrandet under 1800-talet
Income inequality in an industrial city during the great levelling: Micro level evidence from Malmö, 1900–1950
Anton Svensson, Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet 2026Uppfattningen att äldre personer under tidigare perioder hade familjen som skyddsnät, kan vara missvisande enligt Anton Svenssons avhandling. Äldre personer i 1800-talets Stockholm levde en oskyddad tillvaro där levnadsstandarden var ojämlik och idén om ett utbrett generationsboende inte var en självklarhet, många äldre klarade sig själva eftersom skattefinansierade pensioner inte existerade.
Så kan e-hälsa bli effektivt
»It has to be fun«: Health promotion through reduced sedentary time in older adults transitioning from working life to retirement
Lisa Hultman, Institutionen för hälsovetenskap, innovation och design, Mälardalens universitet 2026Stillasittande är vanligt bland äldre personer. Lisa Hultman vill i sin avhandling undersöka hur stillasittandet kan minska, med hjälp av en e-hälsointervention, hos äldre personer som ska gå i pension. Slutsatsen är att stöttning av självständighet, samt att fokusera på både känslomässiga och kognitiva faktorer är centrala för att minska stillasittandet bland dessa personer. Det innebär att e-hälsointerventioner behöver inkludera dessa för att vara effektiva hjälpmedel.
Aktiviteter mot ensamhet som kan fungera bäst
Loneliness in later life – From the perspective of older adults
Anna Axén, Institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet 2026Anna Axén har utforskat kopplingen mellan ensamhet, sociala relationer och hälsan hos äldre personer. Enligt hennes avhandling finns det många initiativ mot ensamhet, men de flesta saknar vetenskaplig uppföljning. Men regelbundna träffar över tid, miljöer som uppmuntrar till samtal och aktiviteter som gör det lättare att mötas utan omedelbara sociala krav kan vara pusselbitar mot ensamhet.
Inte svart och vitt om äldres körförmåga
Older drivers’ road traffic crashes and driver-impairing health conditions – Swedish national register-based epidemiological studies
Marie Skyving, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska institutet 2026Marie Skyvings avhandling undersöker bland annat vad som orsakar trafikolyckor med äldre förare. Resultaten visar att det finns specifika tillstånd som ökar risken för dödsolyckor bland äldre förare, till exempel hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt är det inte ett tecken på att dessa personer är olämpliga förare, anser Marie Skyving. De tillstånd som medför högst risk för trafikolyckor är sådana som inte är åldersrelaterade, till exempel epilepsi och drogbruk.
Fler 80-plussare har tänderna kvar
Oral health status changes in older populations over time and associations between periodontitis and morality
Sladjana Critén, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet 2026Syftet med den här avhandlingen var att följa äldre personers munhälsa över tid samt studera sambandet mellan tandlossning och dödlighet. Sladjana Critén har använt data från befolkningsstudien Snac, Swedish national study on aging and care, i Karlskrona. Resultaten visar bland annat att andelen 81-åringar som har avtagbara tandproteser har minskat över tid.
Inte alltid bättre livskvalitet med hjälpmedel
Parkinson’s disease: Life with a device: Cognition, personality and relationships
Monica Scharfenort, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2026När läkemedel inte biter på symptomen vid Parkinsons sjukdom kan vissa personer få behandling med hjälp av tekniska apparater, till exempel maskiner som ger hjärnstimulering eller pumpar för kontinuerlig medicinering. Den här avhandlingen visar att dessa hjälpmedel kan hjälpa vid medicinering, men att motoriska förbättringar inte alltid leder till ökad självständighet eller bättre livskvalitet.
Vanligt med missnöje kring tändernas utseende
Self-perceived oral health and orofacial appearance in an older population
Sara Henricsson, Odontologiska fakulteten, Malmö universitet 2026Sara Henricsson har undersökt hur äldre personer ser på sin munhälsa och ansiktets utseende. De allra flesta är nöjda med munhälsans och sitt utseende, med undantag för tänderna. Bland äldre som har problem med sin munhälsa är även tänderna viktiga för hur de själva uppfattar sitt utseende. Dessutom balanserar äldre personer mellan olika ideal, exempelvis mellan ungdomlighet och naturligt åldrande.
Träning kan hjälpa muskelstyrkan efter operation
Targeting low physical fitness in older adults with colorectal cancer: A personalized approach to preoperative exercise
Johanna Danielsson, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2026Det finns ett välstuderat samband mellan låg fysisk förmåga och ökad risk för komplikationer efter stor bukkirurgi. Nu finns det visst belägg för att fysisk träning före operation förbättrar specifik muskelstyrka efter åt hos äldre patienter. Patienterna i avhandlingen uppgav att stöd från fysioterapeut och möjlighet att träna hemifrån var avgörande för att genomföra övningarna.
Lovande kognitiv träning vid parkinson
The effects of working memory updating training in people with Parkinson’s disease: Training gain, transfer, and meaning
Lois Walton, Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet 2026Kognitiva svårigheter är vanliga vid parkinson. Lois Walton undersöker om kognitiv träning, som specifikt fokuserar på att uppdatera det så kallade arbetsminnet, kan förbättra kognitionen och den psykiska hälsan hos personer med parkinson. Avhandlingens studier visar att träningen ger en positiv effekt som också kan vara långvarig.
Välfärdsteknik ingen garanti för aktivt liv
Welfare technology a paradoxical path forward for home services
Samantha Svärdh, Institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2026Digitala trygghetslarm, medicinrobotar och digitala lås blir en allt vanligare syn inom äldreomsorgen. Enligt den här avhandlingen upplever de allra flesta hemtjänstanvändare att de har blivit helt eller delvis mer självständiga tack vare välfärdsteknik. Samtidigt är det bara en femtedel som tycker att tekniken underlättar vardagliga aktiviteter och majoriteten uppger att den inte ökar deras delaktighet i samhället.
Äldre har förhöjd risk för komplikationer efter operationer
Determinants of long-term surgical outcomes in Sweden: Searching for modifiable factors
Monir Jawad, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2026Risken att avlida kvarstår hos äldre även längre tid efter en operation. En av de bidragande orsakerna till den förhöjda dödligheten kan vara hjärtmuskelskador som uppstår på grund av syrebrist under operationer. Det visar Monir Jawads avhandling som har analyserat svenska patientregister för att undersöka hur det går för patienter som har genomgått kirurgi.
