Sjuksköterskors olika röster
Creating and establishing a positive care relationship between nurses, patients and relatives: An ethnographic study of encounters at a department of medicine for older people
Anette Johnsson, Hälsohögskolan, Jönköping university 2021
När en sjuksköterska möter en patient och hens närstående vid ett så kallat triadmöte märks tydliga skiftningar i hur sjuksköterskan pratar. Tempot och volymen varierar beroende på vad samtalet handlar om. Sammanlagt identifierades fyra röster: Den medicinska rösten, omvårdnadsrösten, den pedagogiska rösten och maktrösten.
Vård i hemmet ökar kraven på alla
Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv
Aleksandra Jarling, akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås 2021
Vård i hemmet blir allt vanligare när tillgången till sjukhus blir mer begränsad. Det gör att kraven på de äldre personerna, deras anhöriga och de professionella vårdarna ökar. I en studie har deltagarna fått berätta om sin tillvaro relaterat till vård i hemmet. Resultaten visar att en känsla av utsatthet är central för de som berörs.
Ökande informell vård, ojämna parrelationer
Doing informal care. Identity, couplehood, social health and information and communications technologies in older people’s everyday lives
Frida Andréasson, institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet 2021
Resultaten visar hur informell omsorg bidrar till att skapa nya maktrelationer och genusmönster i parrelationer. Anhöriga och närstående upplever ofta ensamhet, social isolering och distansering från andra. Det visade sig också att de exkluderas från sina sociala band på grund av omsorgssituationen eller sin sjukdom.
Dålig dokumentation av existentiell ensamhet
Existentiell ensamhet hos sköra äldre personer – Äldre personers upplevelser samt dokumentation i patientjournalen
Marina Sjöberg, institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet 2021
Avhandlingen undersöker hur äldre upplever existentiell ensamhet och hur den dokumenteras i journalerna. Resultaten visar att nästan alla upplever existentiell ensamhet, mer eller mindre, och att personalen i vissa fall väljer att inte dokumentera samtal om existentiell ensamhet eftersom de upplevs som för privata.
Bristande vård för äldre med psykisk ohälsa
Older people with intellectual disability and affective and anxiety disorders: Comorbidities, healthcare utilization, pharmacotherapy and frailty factors requiring support and social services
Nadia El Mrayyan, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet
Avhandlingen undersökte samsjuklighet, nyttjande av vård och läkemedelsanvändning hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visar att de hade en högre sannolikhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv sjukdom eller ångestproblematik. De gjorde fler oplanerade vårdbesök och fick mer antidepressiva läkemedel trots att diagnosen depression inte hade satts.
Bättre sömn minskar risken för demens
Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer’s disease
Johan Skoog, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2021
I en av studierna undersöktes om sömnstörningar i 50- och 70-års åldern kunde öka risken att utveckla alzheimer i framtiden. Resultaten visar att de som led av sömnproblem hade 24 procent större risk att få demens, vilket kan innebära att det finns ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.
Markörer hittar aggressiv prostatacancer
Tumor instructed normal tissue: Studies of potential extratumoral biomarkers and therapeutic targets in prostate cancer
Maria Nilsson, institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet 2021
Genom att möta nivåerna av vissa ämnen i vävnaden i prostatakörteln kan man också bedöma hur aggressiv en tumör är. Forskarna har hittat tre ämnen som kan vara indikatorer på en aggressiv cancerform: Lox, HO-1 och Msmb.
Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska institutet visar att hundraåringar inte bara lever längre, utan de har också färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.
Socialt umgänge är viktigt när vi blir äldre. Men även andra relationer, som till djur och natur, kan spela lika stor roll, skriver Anna Gustafsson, och ger exempel från sina studier.
Ålder spelar mindre roll för bilkörning. Det är den kognitiva förmågan som avgör hur äldre personer klarar sig i förarsätet. Det har läkaren Katarina Fällman visat i sin avhandling.
Familjen spelar en allt större roll för stöd över generationerna. Dock är förutsättningarna för att ge och ta emot praktiskt och ekonomiskt stöd ojämlikt fördelade.
Hur kan biståndshandläggare stödjas i att utreda äldre pars behov? Det har forskare från Linköpings universitet undersökt i ett forskningsprojekt, där kommunikation står i fokus.
Äldre personer behöver få mer lättillgänglig information om hälsofrågor. Det kan personal inom vård och omsorg bidra med på bättre sätt. Ny forskning visar hur den så kallade hälsolitteraciteten kan öka – och minska ohälsa.
