Nya avhandlingar #1/21

Sjuksköterskors olika röster
Creating and establishing a positive care relationship between nurses, patients and relatives: An ethnographic study of encounters at a department of medicine for older people
Anette Johnsson, Hälso­högskolan, Jönköping university 2021

När en sjuksköterska möter en patient och hens närstående vid ett så kallat triadmöte märks tydliga skiftningar i hur sjuksköterskan pratar. Tempot och volymen varierar beroende på vad samtalet handlar om. Sammanlagt identifierades fyra röster: Den medicinska rösten, omvårdnadsrösten, den pedagogiska rösten och maktrösten.

Vård i hemmet ökar kraven på alla
Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv
Aleksandra Jarling, akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås 2021

Vård i hemmet blir allt vanligare när tillgången till sjukhus blir mer begränsad. Det gör att kraven på de äldre personerna, deras anhöriga och de professionella vårdarna ökar. I en studie har deltagarna fått berätta om sin tillvaro relaterat till vård i hemmet. Resultaten visar att en känsla av utsatthet är central för de som berörs.

Ökande informell vård, ojämna parrelationer
Doing informal care. Identity, couplehood, social health and information and communications technologies in older people’s everyday lives
Frida Andréasson, institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet 2021

Resultaten visar hur informell omsorg bidrar till att skapa nya maktrelationer och genusmönster i parrelationer. Anhöriga och närstående upplever ofta ensamhet, social isolering och distansering från andra. Det visade sig också att de exkluderas från sina sociala band på grund av omsorgssituationen eller sin sjukdom.

Dålig dokumentation av existentiell ensamhet
Existentiell ensamhet hos sköra äldre personer – Äldre personers upplevelser samt dokumentation i patientjournalen
Marina Sjöberg, institutionen för vårdvetenskap, Malmö universitet 2021

Avhandlingen undersöker hur äldre upplever existentiell ensamhet och hur den dokumenteras i journalerna. Resultaten visar att nästan alla upplever existentiell ensamhet, mer eller mindre, och att personalen i vissa fall väljer att inte dokumentera samtal om existentiell ensamhet eftersom de upplevs som för privata.

Bristande vård för äldre med psykisk ohälsa
Older people with intellectual disability and affective and anxiety disorders: Comorbidities, healthcare utilization, pharmaco­therapy and frailty factors requiring support and social services
Nadia El Mrayyan, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet

Avhandlingen undersökte samsjuklighet, nyttjande av vård och läkemedelsanvändning hos äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visar att de hade en högre sanno­likhet att ha ytterligare psykisk ohälsa utöver affektiv sjukdom eller ångestproblematik. De gjorde fler oplanerade vård­besök och fick mer antidepressiva läkemedel trots att diagnosen depression inte hade satts.

Bättre sömn minskar risken för demens
Sleep and cognition in old age: Birth cohort differences, dementia, and biomarkers of Alzheimer’s disease
Johan Skoog, psykologiska institutionen, Göteborgs universitet 2021

I en av studierna undersöktes om sömnstörningar i 50- och 70-års åldern kunde öka risken att utveckla alzheimer i framtiden. Resultaten visar att de som led av sömnproblem hade 24 procent större risk att få demens, vilket kan innebära att det finns ett samband mellan dålig sömn och kognitiva problem.

Markörer hittar aggressiv prostatacancer
Tumor instructed normal tissue: Studies of potential extratumoral biomarkers and therapeutic targets in prostate cancer
Maria Nilsson, institutionen för medicinsk biovetenskap, Umeå universitet 2021

Genom att möta nivåerna av vissa ämnen i vävnaden i prostata­körteln kan man också bedöma hur aggressiv en tumör är. Forskarna har hittat tre ämnen som kan vara indikatorer på en aggressiv cancerform: Lox, HO-1 och Msmb.