Nya avhandlingar #3/21

”Det lyckliga åldrandet” kan leda till ålderism
Ageism in the media: Online representations of older people
Wenqian Xu, institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet 2021
I en svensk kommuns sociala medier porträtteras äldre personer som aktiva, sociala och friska. Trots att det är en positiv bild är den också ensidig, något som kan leda till stereotyper om äldre. Resultaten i avhandlingen belyser vikten av att främja kunskap och öka medvetenheten om de risker som är förknippade med representationer av äldre personer i sociala medier.

Svårt implementera välfärdsteknik
Assistive technology and welfare technology explorations: Aspects of perception, utilisation and decision-making
Katarina Baudin, akademin för hälsa, vård och välfärd, Mälardalens högskola 2021
Avhandlingen visar att det finns en brist på evidens­baserade modeller för att stötta och implementera beslut om hjälpmedels- och välfärdsteknologi. Teknologin uppfattades till en början som progressiv och modern, medan de organisatoriska strukturerna och arbetskulturen sågs som regressiv och inte mottaglig för förändringar. Ökad kommunikation mellan regeringen, regionerna och kommunerna skulle hjälpa till med att utforma riktlinjer för välfärdsteknologi och förverkliga målet med person­centrerad vård.

Stödjande, utmanande vardagsteknik
Conditions of everyday technology use and its interplay in the older lives of older adults with and without dementia
Sarah Wallcook, intitutionen för neurobiology, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2021
Hur använder äldre personer vardagsteknik och hur påverkar det delaktighet och inkludering? Det svarar den här avhandlingen på med hjälp av intervjuer och enkäter. Ett resultat är att var i världen man lever eller om man lever i en stad eller på landsbygden kan avgöra i vilken utsträckning vardagsteknik används. En annan avgörande faktor är att de personliga förutsättningarna påverkar personens delaktighet i samhället.

Digitalt stöd för fall­förebyggande träning
Digital fallprevention – egen­träning för äldre personer
Beatrice Pettersson, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2021
För att underlätta långvarig fallförebyggande träning kan det vara en bra idé att äldre personer är delaktiga i beslut om hur de ska träna. Det visar den här avhandlingen som också pekar på att digital teknik kan ge extra stöd för både träning i det egna hemmet och beteendeförändring. Det digitala programmet Säkra steg har gjort det möjligt att anpassa träningen efter egna preferenser och därmed lett till att många användare väljer att fortsätta sin träning.

Berikade miljöer hjälper strokerehabilitering
Enriched, task specific therapy in the chronic phase after stroke
Sara Vive, institutionen for neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet 2021
Miljöer som är individuellt berikade med olika typer av sensorisk stimulering, aktivering och träning kan påskynda hjärnans återhämtning efter stroke. Ett uppgiftsspecifikt, intensivt träningsprogram i en sådan miljö har resulterat i förbättringar i den fysiska förmågan och hälsorelaterad livskvalitet, samtidigt som det har varit emotionellt krävande och ansträngande.

Hög ålder ger risk för fallskada
Injuries are not accidents! – an emergency-department population-based epidemiological study of injuries with special refe­rence to trauma recidivism hip fractures and geriatric falls
Fredrik Röding, institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet 2021
Fallskador stod för nästan hälften av alla besök som gjordes på en akutmottagning i Umeå 1993–2014. Frakturer stod för hälften av alla skador hos äldre personer. Med högre ålder ökade risken för upprepad allvarlig skada, till exempel hade en 90-årig kvinna tio gånger högre risk än en 20-årig.

Balans och rädslan för att falla
Losing control and developing concerns: The complexities of ageing postural control and fall-related concerns
Mascha Pauelsen, institutionen för hälsa. lärande och teknik, Luleå tekniska universitet 2021
Avhandlingen undersöker förhållandet mellan postural kontroll, det fysiologiska system som hjälper till att hålla balansen, och rädslan för att falla. 70 procent av studiedeltagarna hade minst en fysisk eller psykisk faktor för ökad fallrisk. Resultatet pekar på att bakgrunden till fallrisk är väldigt komplex.

Fetma gynnsamt för äldre
Malnutrition and obesity among older adults, assessed by Mini nutritional assessment and the body mass index, respectively: Prevalence and associations with mortality and urinary tract infection
Maria Burman, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet 2021
Undernäring är ett stort problem bland äldre och kan leda till förtida död. Däremot kan övervikt och till och med svår fetma ge ett visst skydd bland de som bor på särskilt boende. Högre BMI var också gynnsamt för överlevnaden för de med normal nutritionsstatus, de i risk för undernäring och delvis för de som klassades som undernärda.

Demenssänkt del­aktighet
Participation in everyday occupations and situations outside home for older adults living with and without dementia: Places, familiarity and risks
Isabel Margot-Cattin, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2021
Att röra sig utanför sitt hem och i samhället gynnar hälsan och det sociala livet, samtidigt som det innebär utmaningar och risker för äldre personer med eller utan demens. Avhandlingen pekar på att äldre med demens besöker färre sociala och kulturella platser, liksom träningsplatser, utanför sina hem. De besöken ersätts i stället med vårdbesök. Äldre med demens uppgav också att de undvek att gå ut i onödan av rädsla för att falla eller gå vilse.

Livsstilsfaktorer, hormoner och demens
Risk factors for dementia – Lifestyle, hormones, neurochemistry, and genetics
Jenna Najar, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2021
Med hjälp av data från studier som H70-studien, Kvinnostudien och amerikanska Mayo clinic study of aging har avhandlingen bland annat visat att gifta män har lägre risk att drabbas av demenssjukdom än ogifta män. Fysiskt och mentalt stimulerande aktivitet under medelåldern minskade risken för demens i högre ålder och för kvinnor fanns ett samband mellan en lång reproduktionsålder, sen menopaus och högre risk för demens senare i livet.

Viktig samisk samhörighet vid livets slut
Samer och livets slut – kunskap om traditioner för att utveckla framtidens vård
Lena Kroik, institutionen för omvårdnad, Umeå universitet 2021
Det saknas kunskap om vilka behov, önskningar och prioriteringar som finns hos samer vid livets slut. Det visar denna avhandling som också pekar på att det saknas vård som specifikt utformats för samer. Lena Kroik har intervjuat 82 personer med samisk identitet om döden och livets slut. I samtalen framkom det att döden för samerna ingick i ett kollektivt sammanhang, där människor, tid och plats samt släkt och familj utgör viktiga resurser den sista tiden i livet.

Låg inkomst, återkommande hjärtinfarkter
Socioeconomic status and myocardial infarction: Influence on secondary prevention and prognosis
Joel Ohm, institutionen för medicin, Karolinska institutet 2021
Låg inkomst ökar risken för att återinsjukna i hjärt-/kärlsjukdom och att få mindre förebyggande behandling. Det visar en delstudie som har använt sig av registerdata från 2003–2013. Resultaten pekar på att det behövs mer kunskap om hur man identifierar personer med störst risk att drabbas av ytterligare hjärtinfarkter. Det onda kolesterolet är kanske inte en lika bra riskmarkör, men socioekonomi verkar vara en lovande markör.

Musikaliska plåster på äldre manssjälar
”Som plåster på själen”: Om äldre män och musik som välbefinnande­resurs
Katarina Lindblad, Musikhögskolan, Örebro universitet 2021
Med hjälp av intervjuer och observationer visar avhandlingen att musik hjälper äldre män att vara i kontakt med sina känslor. Musiken var som en fristad där de kunde vara känslosamma utan att deras maskulinitet ifrågasattes. Män som var aktiva musiker, som till exempel körsångare eller amatörmusiker, upplevde att musiken stärkte deras självkänsla.

Döende, död och sorg över generationer
Studio DöBra: Creating spaces for engaging with end-life issues and interacting across generations through community-based arts activites
Max Kleijberg, institutionen för lärande, informatik, management och etik, Karolinska institutet 2021
I den så kallade DöBra ateljé har nioåringar mött äldre personer, de flesta över 80 år, och genomfört konstnärliga aktiviteter som på olika sätt berörde döende, död och sorg. Avhandlingens studier visar att barnen, deras föräldrar och de äldre har uppskattat att lära sig om hur andra reflekterar över döende, död och sorg. Både föräldrar och äldre lärde sig att det är möjligt att prata med barn om dessa frågor.

Nio av tio får otillräcklig blodtrycksbehandling
The force of blood – Epidemiological studies of blood pressure in stroke, atrial fibrillation and primary care
Johan-Emil Bager, institutionen för medicin, Göteborgs universitet 2021
Mer än en fjärdel av alla vuxna har högt blodtryck, något som ökar risken för förtida död och sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. En del av avhandlingens studier visar att 90 procent av patienterna fick otillräcklig blodtrycksbehandling. De hade bland annat bristande blodtrycks­kontroll eller för höga blodfetter.

Äldre bortglömda vid bostadsbyggande
Vem bygger vi för? Om tillgänglighet och universell utformning i stadens rum
Lilian Müller, institutionen för designvetenskaper, Lunds universitet 2021
När det ska byggas nytt i städerna utgår man oftast från unga, friska och välutbildade personers behov. Äldre personer och de med funktionsnedsättningar ingår oftast inte i beskrivningen av normal­användare och exkluderas därmed från planerna och de nya miljöerna. Några exempel på exkluderande aspekter är trösklar som sätts in på platser i byggnaden där det enligt byggreglerna inte ska finnas några och miljöstationer som är placerade långt bort från bostadens entréer.