- 241 av landets 290 kommuner deltog i kartläggningen 2024.
- Detta är den tredje kartläggningen av måltidsförhållandena inom offentlig verksamhet, det vill säga äldreomsorg, skola och förskola. Tidigare undersökningar har ägt rum 2018 och 2021.
Försämrat måltidsstöd för äldre
För tredje gången har Livsmedelsverket kartlagt måltidsverksamheterna inom bland annat äldreomsorgen. Årets resultat visar att utvecklingsarbetet kring måltiderna har fått stå tillbaka sedan förra kartläggningen, som gjordes 2021.
Inom hemtjänsten är matlådan fortfarande den vanligaste formen av måltidslösning som äldre personer erbjuds. Eftersom matlåda endast ger en fjärdedel av dagsbehovet av energi och näring behöver den kompletteras med andra måltider.
2024 var det endast 45 procent av kommunerna som erbjöd flera typer av måltidsstöd, jämfört med hälften av kommunerna år 2021. Färre kommuner erbjuder till exempel ledsagning till restaurang och endast fem procent har så kallade måltidsvänner, det vill säga någon att äta tillsammans med i hemmet.
– Att äta ensam ökar risken för undernäring, det är ett allvarligt tillstånd som ofta gör att man inte kan bo kvar hemma, säger Emelie Elin på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
Även måltidsförhållandena på äldreboenden har blivit sämre. Endast sex av tio kommuner erbjuder minst sex måltider per dag på äldreboenden, vilket är en minskning jämfört med år 2021.
– Ju mindre portioner den äldre orkar äta, desto fler små måltider behövs. För att det ska fungera i praktiken behövs rutiner för samtliga måltider som behöver erbjudas. Sådana rutiner saknas alltså på 40 procent av de kommunala äldreboendena, säger Emelie Elin.
Några orsaker till måltidsförsämringarna kan vara högre matpriser och sviktande ekonomi som tvingar kommuner att prioritera sina resurser.
– Försämring kring måltidsutbudet riskerar att drabba en särskilt utsatt grupp. Vi vet att måltiderna har stor betydelse för äldres livskvalitet och möjlighet att vara aktiva. Är man undernärd har man större vårdbehov, så för både individen och samhället finns det starka skäl att jobba förebyggande, säger Emelie Elin.
Relaterat
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
Fler nyheter
Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…