Koncentrerad bistånds­handläggning

En bra orientering om aktuella förhållanden kring biståndshandläggning inom äldreomsorgen, där varje kapitel skulle kunna utvecklas och fylla en egen bok.
Rec.
RECENSION

Biståndshandläggning inom äldreomsorgen. Villkor och dilemman
Anna Dunér
Studentlitteratur 2020

Anna Dunér är professor på institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och har kommit ut med en ny och uppdaterad version av Biståndshandläggning inom äldreomsorgen, villkor och dilemma, som sedan den först gavs ut år 2005 har använts som lärobok. (Medförfattare i originalversionen var Monica Nordström.)

Boken ger en kortfattad beskrivning av biståndshandläggning inom äldreomsorgen ur ett myndighets- och biståndshandläggarperspektiv. Den beskriver både de övergripande förutsättningarna och mer specifika förhållanden i arbetet. Boken inleds med en bakgrundsbeskrivning av samhällets mål för äldreomsorgen, lagarna och reglerna som styr biståndshandläggningen, exempel på olika välfärdsmodeller, organisatoriska frågor, marknadiseringen med mera. Därefter snävar den in på beslutsprocessen och på biståndshandläggarnas yrkesroll med avsnitt som behandlar olika arbetsmetoder, frågor om etik och moral med mera.

Ett återkommande tema är de många gånger svårlösta problem och dilemman som biståndshandläggare stöter på. Exempelvis när önskemål från en person som ansöker om äldreomsorg inte stämmer överens med vad de anhöriga vill, eller om ansökan kommer i konflikt med lagar, lokala regler, ekonomiska begränsningar etcetera. Problem uppstår också när professioner/personalgrupper som äldreomsorgen samverkar med bedömer en situation eller ett behov på olika sätt. Därtill beskrivs hur avvägningar mellan olika intressen inte sällan ger upphov till både etiska och moraliska dilemman.

Trots att en central målsättning är att de äldre ska ha ett stort inflytande visar författaren att det finns en mängd hinder på vägen och därmed en påtaglig risk att de äldre inte blir hörda.

Boken som omfattar 160 sidor ger en koncentrerad sammanfattning av det mesta som rör biståndshandläggning och av de tjugo senaste årens forskning om ämnet. Innehållet i varje kapitel skulle lätt kunna utvecklas och fylla en egen bok och ibland önskade jag att vissa avsnitt hade varit längre. Texten ger en bra orientering om aktuella förhållanden, men för att få en större förståelse och kunskap krävs fördjupning. Här är referenslistan en rik källa.

Det som särskilt fångar mitt intresse gäller situationen för dem som ansöker om äldreomsorg. Biståndshandläggning är myndighetsutövning. Relationen mellan biståndshandläggaren och en sökande betecknas i boken som asymmetrisk där den sökande är i underläge. Med tanke på att de som ansöker om äldreomsorg ofta har sjukdomar och/eller funktionsnedsättningar och därmed en utsatt situation kan det bidra det till svårigheter för dem, både att förstå och uppskatta ansökningsprocessen. Ett förhållande som också framkommer i boken.

Äldre med olika former av kognitiva problem innebär också en utmaning för biståndshandläggare eftersom socialtjänstlagen ställer höga krav på att de som ansöker om bistånd själva formulerar vad de behöver ha hjälp med. I många situationer är inte det möjligt, samtidigt som hjälpbehovet kan vara akut.

Läsningen om alla svårigheter väcker till slut frågan om det måste vara så svårt och komplicerat att handlägga ansökningar om äldreomsorg. En ny bestämmelse som infördes i socialtjänstlagen 2018 som ger kommunerna möjlighet att införa så kallat förenklat beslutsfattande för hemtjänstinsatser kan vara svaret på frågan och lösningen på problemet.

Förändringen ger kommunerna möjligheter att minska de formella kraven. Försök med förenklade beslutsmodeller har tidigare gjorts i flera kommuner. Linköping var det mest kända exemplet, men arbetssättet upphörde för några år sedan när en hovrättsdom slog fast att arbetssättet stred mot socialtjänstlagen.

Den arbetstid som förenklat beslutsfattande för hemtjänst­insatser kan frigöra skulle kunna ge biståndshandläggarna möjligheter att i stället (och då kanske med en annan titel) stödja äldre som har hemtjänst. Inte minst i frågor som rör hur hemtjänsten utförs, med samordning av olika vårdgivare och som personligt stöd i den ofta utsatta situation som det kan innebära att vara beroende av hjälp av utomstående för att klara sin vardag. Äldre drabbas också av förluster både av viktiga personer och olika förmågor som försvårar tillvaron. Personer med kognitiva problem eller demenssjukdomar är en grupp med extra stort behov av stöd.

All den kunskap och kompetens som biståndshandläggare nu tillämpar vid ansökningstillfället skulle i stället kunna komma väl till pass i en roll som ”äldrevägledare” och i den rollen underlätta vardagen för många äldre och även deras anhöriga.

Fler lästips

Lundell, Myrdal, Donner. Foto: J Davis, Ewa Stackelberg, Niklas Sandström.

Autofiktivt åldrande

”Man borde ge fan i att bli gammal. Snart kommer dom värre krämporna. Livet avpolletterar en. Gjort ditt, tack så mycket.” (Ulf Lundell)

Mellan filantropi och offentlig finansiering

En skickligt berättad dansk historie­skrivning visar både likheter och skillnader jämfört med svensk omsorgs­verksamhet.

Redaktionen tipsar #1/21.

Tipsa tillbaka: press@aldreicentrum.se.