Foto: Mostphotos

Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19

Migranter från låginkomstländer som fick vård hemma eller bodde på äldreboende löpte större risk att dö i covid-19 än svenskfödda under pandemins första år. Det visar en studie från Stockholms universitet.

Före coronapandemin levde äldre migranter från låg- och medelinkomstländer som bodde i vårdmiljöer längre än svenskfödda äldre som levde under liknande omständigheter.

Men nu visar en studie från Stockholms universitet att mönstret var omvänt under coronapandemin: äldre migranter som fick vård hemma eller bodde på äldreboenden hade större risk att dö, jämfört med svenskfödda äldre.

Porträtt på Eleonora Mussino

Eleonora Mussino. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet

– Jag blev mycket förvånad över detta fynd. Denna avvikelse från mönstret visar tydligt hur oproportionerligt hårt pandemin drabbade migranter, även inom Sveriges välreglerade vårdsystem. Även efter att vi hade kontrollerat för tidigare sjukdomar kvarstod en skillnad, säger Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Tidigare studier har visat att migranter i Sverige hade högre dödlighet i covid-19, jämfört med svenskfödda, särskilt under pandemins första år. En vanlig förklaring är att migranter rör sig enligt andra sociala mönster. Därför förväntade sig Eleonora Mussino och hennes kollegor att risken att dö i covid-19 skulle vara lika stor för alla som bodde på vårdinrättningar.

Forskarna fann att äldrevård hade en lite utjämnande effekt på dödligheten, men skillnaden mellan migranter och svenskfödda var fortfarande stor.

– Vi tänkte att alla som bodde på en vårdinrättning skulle vara utsatta för samma typ av rutiner. Så det är väldigt konstigt att vissa drabbas mer än andra trots att de lever i samma sammanhang med samma människor, säger Eleonora Mussino.

Skillnaden i dödlighet i covid-19 mellan svenskfödda och migranter kvarstår även i starkt kontrollerade miljöer, något som tyder på att det kan finnas faktorer som strukturella hinder, problem med kommunikation eller särbehandling som bidrar till ojämlikheten.

– Detta resultat belyser därför vikten av att folkhälsostrategier under framtida pandemier inte bara inriktar sig på hygienrutiner, utan också på jämlikhet inom institutionerna.

Fakta
Så gjorde forskarna

Med hjälp av data över hela den svenska befolkningen från 2019 till 2022 delade forskarna upp deltagare i åldern 70-plus efter vårdmiljö och migrationsstatus. De analyserade det första och andra pandemiåret tillsammans med dödlighetsdata före pandemin för att kunna jämföra.

Eleonora Mussino, Sol P Juárez, Karin Modig, Gunnar Andersson och Sven Drefahl (2025). Did migrants experience a covid-19 mortality disadvantage in the Swedish care setting? An observational cohort study on type of care and mortality among older migrants in Sweden. Publicerad i European journal of public health.

Relaterat

Äldre kvinna i rullstol får hjälp med att komma ut

Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det…

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för…

Fler nyheter

Otillräckligt stöd för yngre med demens

Yngre personer med demenssjukdom och deras partner får ofta otillräckligt stöd, vilket kan leda till ekonomiska problem, sämre livskvalitet och ökad relationsbelastning. Det…

Allt äldre befolkning i krympande kommuner

Över en fjärdedel av Sveriges kommuner har krympt sedan millennieskiftet. Samtidigt blir befolkningen i dessa kommuner allt äldre, visar en ny rapport.

Porträttbild på Sara Henricsson

Äldre har komplex syn på munnens och tändernas utseende

Äldre personer är ofta nöjda med sin munhälsa. Samtidigt präglas deras syn på sina tänder, mun och ansikte av motsägelsefulla ideal om ungdomlighet…