Med hjälp av data över hela den svenska befolkningen från 2019 till 2022 delade forskarna upp deltagare i åldern 70-plus efter vårdmiljö och migrationsstatus. De analyserade det första och andra pandemiåret tillsammans med dödlighetsdata före pandemin för att kunna jämföra.
Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19
Före coronapandemin levde äldre migranter från låg- och medelinkomstländer som bodde i vårdmiljöer längre än svenskfödda äldre som levde under liknande omständigheter.
Men nu visar en studie från Stockholms universitet att mönstret var omvänt under coronapandemin: äldre migranter som fick vård hemma eller bodde på äldreboenden hade större risk att dö, jämfört med svenskfödda äldre.

Eleonora Mussino. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
– Jag blev mycket förvånad över detta fynd. Denna avvikelse från mönstret visar tydligt hur oproportionerligt hårt pandemin drabbade migranter, även inom Sveriges välreglerade vårdsystem. Även efter att vi hade kontrollerat för tidigare sjukdomar kvarstod en skillnad, säger Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Tidigare studier har visat att migranter i Sverige hade högre dödlighet i covid-19, jämfört med svenskfödda, särskilt under pandemins första år. En vanlig förklaring är att migranter rör sig enligt andra sociala mönster. Därför förväntade sig Eleonora Mussino och hennes kollegor att risken att dö i covid-19 skulle vara lika stor för alla som bodde på vårdinrättningar.
Forskarna fann att äldrevård hade en lite utjämnande effekt på dödligheten, men skillnaden mellan migranter och svenskfödda var fortfarande stor.
– Vi tänkte att alla som bodde på en vårdinrättning skulle vara utsatta för samma typ av rutiner. Så det är väldigt konstigt att vissa drabbas mer än andra trots att de lever i samma sammanhang med samma människor, säger Eleonora Mussino.
Skillnaden i dödlighet i covid-19 mellan svenskfödda och migranter kvarstår även i starkt kontrollerade miljöer, något som tyder på att det kan finnas faktorer som strukturella hinder, problem med kommunikation eller särbehandling som bidrar till ojämlikheten.
– Detta resultat belyser därför vikten av att folkhälsostrategier under framtida pandemier inte bara inriktar sig på hygienrutiner, utan också på jämlikhet inom institutionerna.
Eleonora Mussino, Sol P Juárez, Karin Modig, Gunnar Andersson och Sven Drefahl (2025). Did migrants experience a covid-19 mortality disadvantage in the Swedish care setting? An observational cohort study on type of care and mortality among older migrants in Sweden. Publicerad i European journal of public health.
Relaterat
Vem har störst behov av tandvård?
Äldre med störst behov av tandvård ska ges företräde, enligt nya tandvårdslagen. Men hur och när görs bedömningen? Äldreomsorgen behöver bli en nyckelaktör…
Mer utbildning om döden behövs
Döden kan komma snabbt även efter en långvarig sjukdom. Anhöriga behöver mer information om när döden närmar sig, och vårdpersonal mer utbildning för…
”Äldreomsorgen måste reformeras”
Inför valåret står vi för ödesfrågan: klarar svensk äldreomsorg framtidens utmaningar? Lennarth Johansson uppmanar till reform och sneglar på andra europeiska länder för…
Fler nyheter
Detta är kopplat till snabbare åldrande av hjärnan
Personer som har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och typ 2-diabetes har ofta hjärnor som verkar äldre än vad de faktiskt är. Det…
Nytt höftledsimplantat ger färre komplikationer
Med en ny typ av höftledsimplantat minskar risken för att höftkulan hoppar ur led efter operation med 70 procent. Det visar en ny…
Tarmbakterier kopplas till skörhet
Äldre kvinnor som är sköra har tarmbakterier som fungerar sämre och har mindre mångfald. Det visar en studie och nu hoppas forskarna att…