Med hjälp av data över hela den svenska befolkningen från 2019 till 2022 delade forskarna upp deltagare i åldern 70-plus efter vårdmiljö och migrationsstatus. De analyserade det första och andra pandemiåret tillsammans med dödlighetsdata före pandemin för att kunna jämföra.
Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19
Före coronapandemin levde äldre migranter från låg- och medelinkomstländer som bodde i vårdmiljöer längre än svenskfödda äldre som levde under liknande omständigheter.
Men nu visar en studie från Stockholms universitet att mönstret var omvänt under coronapandemin: äldre migranter som fick vård hemma eller bodde på äldreboenden hade större risk att dö, jämfört med svenskfödda äldre.

Eleonora Mussino. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
– Jag blev mycket förvånad över detta fynd. Denna avvikelse från mönstret visar tydligt hur oproportionerligt hårt pandemin drabbade migranter, även inom Sveriges välreglerade vårdsystem. Även efter att vi hade kontrollerat för tidigare sjukdomar kvarstod en skillnad, säger Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Tidigare studier har visat att migranter i Sverige hade högre dödlighet i covid-19, jämfört med svenskfödda, särskilt under pandemins första år. En vanlig förklaring är att migranter rör sig enligt andra sociala mönster. Därför förväntade sig Eleonora Mussino och hennes kollegor att risken att dö i covid-19 skulle vara lika stor för alla som bodde på vårdinrättningar.
Forskarna fann att äldrevård hade en lite utjämnande effekt på dödligheten, men skillnaden mellan migranter och svenskfödda var fortfarande stor.
– Vi tänkte att alla som bodde på en vårdinrättning skulle vara utsatta för samma typ av rutiner. Så det är väldigt konstigt att vissa drabbas mer än andra trots att de lever i samma sammanhang med samma människor, säger Eleonora Mussino.
Skillnaden i dödlighet i covid-19 mellan svenskfödda och migranter kvarstår även i starkt kontrollerade miljöer, något som tyder på att det kan finnas faktorer som strukturella hinder, problem med kommunikation eller särbehandling som bidrar till ojämlikheten.
– Detta resultat belyser därför vikten av att folkhälsostrategier under framtida pandemier inte bara inriktar sig på hygienrutiner, utan också på jämlikhet inom institutionerna.
Eleonora Mussino, Sol P Juárez, Karin Modig, Gunnar Andersson och Sven Drefahl (2025). Did migrants experience a covid-19 mortality disadvantage in the Swedish care setting? An observational cohort study on type of care and mortality among older migrants in Sweden. Publicerad i European journal of public health.
Relaterat
Ny studie: Så kan en nationell strategi för bättre utemiljöer…
Målet är att alla äldre ska ha tillgång till utemiljöer vid särskilda boenden. Efter förra årets uppmärksammade kartläggning presenterar nu forskargruppen i Göteborg…
Hemtjänsten viktig för värdig död i hemmet
Med hjälp av målningar har undersköterskor och vårdbiträden fått visualisera sina erfarenheter med palliativ vård i hemmet i ett forskningsprojekt. Resultaten visar att…
Allt sämre arbetsvillkor inom äldreomsorgen
Tidspress, underbemaning och minskade möjligheter till individanpassad omsorg är exempel på arbetsvillkor som har försämrats inom äldreomsorgen de senaste tjugo åren. Det visar…
Fler nyheter
Äldre vill vara med och fatta beslut
Äldre personer vill vara delaktiga i beslut, få tydlig information och känna sig trygga genom vårdprocessen. Det visar en ny studie från Örebro…
Enklare verktyg bra på att skatta äldres hälsa
Sju verktyg för att bedöma äldres hälsa har jämförts i en ny studie vid Karolinska institutet. Enkla verktyg är lika tillförlitliga som de…
Nya metoder underlättar kommunikation vid demens
Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livsberättarmöten, viktiga i verksamheterna, enligt professor Lars-Christer Hydén.