Med hjälp av data över hela den svenska befolkningen från 2019 till 2022 delade forskarna upp deltagare i åldern 70-plus efter vårdmiljö och migrationsstatus. De analyserade det första och andra pandemiåret tillsammans med dödlighetsdata före pandemin för att kunna jämföra.
Äldre migranter hade större risk att dö i covid-19
Före coronapandemin levde äldre migranter från låg- och medelinkomstländer som bodde i vårdmiljöer längre än svenskfödda äldre som levde under liknande omständigheter.
Men nu visar en studie från Stockholms universitet att mönstret var omvänt under coronapandemin: äldre migranter som fick vård hemma eller bodde på äldreboenden hade större risk att dö, jämfört med svenskfödda äldre.

Eleonora Mussino. Foto: Leila Zoubir/Stockholms universitet
– Jag blev mycket förvånad över detta fynd. Denna avvikelse från mönstret visar tydligt hur oproportionerligt hårt pandemin drabbade migranter, även inom Sveriges välreglerade vårdsystem. Även efter att vi hade kontrollerat för tidigare sjukdomar kvarstod en skillnad, säger Eleonora Mussino, forskare i demografi vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.
Tidigare studier har visat att migranter i Sverige hade högre dödlighet i covid-19, jämfört med svenskfödda, särskilt under pandemins första år. En vanlig förklaring är att migranter rör sig enligt andra sociala mönster. Därför förväntade sig Eleonora Mussino och hennes kollegor att risken att dö i covid-19 skulle vara lika stor för alla som bodde på vårdinrättningar.
Forskarna fann att äldrevård hade en lite utjämnande effekt på dödligheten, men skillnaden mellan migranter och svenskfödda var fortfarande stor.
– Vi tänkte att alla som bodde på en vårdinrättning skulle vara utsatta för samma typ av rutiner. Så det är väldigt konstigt att vissa drabbas mer än andra trots att de lever i samma sammanhang med samma människor, säger Eleonora Mussino.
Skillnaden i dödlighet i covid-19 mellan svenskfödda och migranter kvarstår även i starkt kontrollerade miljöer, något som tyder på att det kan finnas faktorer som strukturella hinder, problem med kommunikation eller särbehandling som bidrar till ojämlikheten.
– Detta resultat belyser därför vikten av att folkhälsostrategier under framtida pandemier inte bara inriktar sig på hygienrutiner, utan också på jämlikhet inom institutionerna.
Eleonora Mussino, Sol P Juárez, Karin Modig, Gunnar Andersson och Sven Drefahl (2025). Did migrants experience a covid-19 mortality disadvantage in the Swedish care setting? An observational cohort study on type of care and mortality among older migrants in Sweden. Publicerad i European journal of public health.
Relaterat
Hos äldre i Rios gränder
I Brasilien saknas formell hemtjänst. Här samarbetar volontärer, vårdcentraler och forskare i olika projekt för att nå de mest behövande. Pernilla Alencar Siljehag…
Så gör forskning nytta i praktiken
Lyckade forskningsresultat ska spridas till fler verksamheter. Med detta syfte presenterade flera av Äldrecentrums forskare i Stockholm sina resultat på den nyinstiftade Äldrecentrumdagen.
Äldredräkt ger studenter bättre förståelse
Simulering i en äldredräkt som genomförs i en hemlik miljö ger sjuksköterskestudenter stärkt förståelse för hur det kan vara att leva som en…
Fler nyheter
Så kan mindfulness främja äldres hälsa
Oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter är vanliga problem bland äldre. Nu visar forskning från Malmö universitet att mindfulness är ett bra verktyg för att…
Körsång förbättrar minnet hos äldre
Att sjunga i kör fräschar upp våra hjärnor, visar en ny studie vid Linnéuniversitetet. Det episodiska minnet förbättras.
Högt köttintag skyddar vissa mot demens
En studie från Karolinska institutet visar att det finns personer som har bättre kognitiv utveckling och lägre demensrisk om de äter mycket kött.…