Foto: Tage Persson/Mostphotos

Äldre orienterare har bättre hälsa

Nästan nio av tio äldre orienterare skattar sin hälsa som god eller mycket, jämfört med bara sex av tio bland personer i samma åldersgrupp, enligt en studie från Gymnastik- och idrottshögskolan.

Orientering är en sport som har en stark tradition i Sverige och många orienterare fortsätter vara aktiva högt upp i åldrarna. Men hittills har kunskapen varit begränsad om vad som kännetecknar äldre orienterare, hur deras hälsa och prestationsförmåga skiljer sig från andra jämnåriga och vad som motiverar dem.

En studie från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har försökt hitta svaret på dessa funderingar. Det visar sig att äldre orienterare har bättre hälsa än andra äldre i många avseenden.

Bland deltagarna i studien var 96,5 procent fysiskt aktiva i minst 150 minuter i veckan, jämfört med 54,5 procent i den äldre befolkningen i stort.

Färre äldre orienterare uppgav att de hade högt blodtryck eller besvärades av trötthet. De hade också bättre balans än andra äldre personer i en jämförelsegrupp, som tidigare deltagit i forskning vid GIH. Bland orienterarna kunde 61 procent av männen och 68 procent av kvinnorna stå på ett ben i en minut, jämfört med cirka 56 procent av personerna i jämförelsegruppen.

– Skillnaderna i testerna kan verka små, men det handlar om förmågor som är viktiga för att klara vardagen på egen hand, säger Elin Ekblom Bak, professor vid GIH, i ett pressmeddelande.

Studien visar även att äldre orienterare klarar fler uppresningar från en stol under 30 sekunder och presterar bättre i testet Timed up and go, där man ska resa sig från en stol, gå ett par meter innan man vänder och sätter sig igen.

Åtta av tio av deltagare uppgav att de deltog i organiserad orientering minst en gång i veckan under säsongen. De motiv som var viktigast för deltagarna var att sporten är rolig, ger motion och god hälsa, ger möjligheten att få vänner och bekanta samt bjuder på naturupplevelser.

– Det intressanta är inte bara att de äldre orienterarna har god hälsa och funktion, utan också vad som får dem att fortsätta idrotta. Genom att undersöka deras drivkrafter får vi kunskap som är värdefull för att utveckla sporten och skapa möjligheter för fler att vara aktiva långt upp i åldrarna, säger Jennifer Lind, doktorand och en av studiens författare.

Fakta
Om studien

Studien omfattar 462 orienterare i åldrarna 65–92, 166 kvinnor och 296 män. Deltagarna fick svara på en enkät om hälsa, levnadsvanor och orientering. 444 personer genomförde även fysiska tester som mätte balans, greppstyrka, mobilitet och funktionell benstyrka.

Läs studien: Jennifer Lind, Björn Ekblom, Elin Lilliecreutz, Manne Godhe, Eva Andersson, Gunnar Andersson och Elin Ekblom-Bak (2026). Characteristics of older Swedish orienteers: Health, lifestyle, physical function, and sport participation. Geriatrics.

Relaterat

Stora kunskapsluckor om ålderism i arbetslivet

Äldre diskrimineras när de söker jobb. Men kunskapen om andra former av ålderism i arbetslivet är bristfällig, enligt en ny kunskapsöversikt.

Många aktörer viktiga för fungerande hembesök

De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…

Klimakteriet – så skildras kvinnan

Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Lövgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.

Fler nyheter

Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Att kontrollera insatser inom hemtjänsten och rapportera om misstänkta oegentligheter har blivit allt vanligare arbetsuppgifter för biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Det visar en studie…

Tecken på alzheimer påverkar ALS

ALS kan utvecklas snabbare hos patienter som även visar tecken på alzheimer, enligt ny forskning från bland annat Lunds universitet.

Våld mot äldre med demens fortsatt stort problem

Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade doktoranden och geriatrikern…