Orientering är en sport som har en stark tradition i Sverige och många orienterare fortsätter vara aktiva högt upp i åldrarna. Men hittills har kunskapen varit begränsad om vad som kännetecknar äldre orienterare, hur deras hälsa och prestationsförmåga skiljer sig från andra jämnåriga och vad som motiverar dem.
En studie från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, har försökt hitta svaret på dessa funderingar. Det visar sig att äldre orienterare har bättre hälsa än andra äldre i många avseenden.
Bland deltagarna i studien var 96,5 procent fysiskt aktiva i minst 150 minuter i veckan, jämfört med 54,5 procent i den äldre befolkningen i stort.
Färre äldre orienterare uppgav att de hade högt blodtryck eller besvärades av trötthet. De hade också bättre balans än andra äldre personer i en jämförelsegrupp, som tidigare deltagit i forskning vid GIH. Bland orienterarna kunde 61 procent av männen och 68 procent av kvinnorna stå på ett ben i en minut, jämfört med cirka 56 procent av personerna i jämförelsegruppen.
– Skillnaderna i testerna kan verka små, men det handlar om förmågor som är viktiga för att klara vardagen på egen hand, säger Elin Ekblom Bak, professor vid GIH, i ett pressmeddelande.
Studien visar även att äldre orienterare klarar fler uppresningar från en stol under 30 sekunder och presterar bättre i testet Timed up and go, där man ska resa sig från en stol, gå ett par meter innan man vänder och sätter sig igen.
Åtta av tio av deltagare uppgav att de deltog i organiserad orientering minst en gång i veckan under säsongen. De motiv som var viktigast för deltagarna var att sporten är rolig, ger motion och god hälsa, ger möjligheten att få vänner och bekanta samt bjuder på naturupplevelser.
– Det intressanta är inte bara att de äldre orienterarna har god hälsa och funktion, utan också vad som får dem att fortsätta idrotta. Genom att undersöka deras drivkrafter får vi kunskap som är värdefull för att utveckla sporten och skapa möjligheter för fler att vara aktiva långt upp i åldrarna, säger Jennifer Lind, doktorand och en av studiens författare.