Emelie Eriksson och Heléne Enghardt Barbie (2022). Fakta om offentliga måltider 2021. Kartläggning av måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och omsorgsverksamheter. Livsmedelsverket.
Bristande måltider på äldreboenden
Livsmedelsverket rekommenderar minst sex måltider per dag till äldre personer på särskilt boende. Men bara sju av tio kommuner erbjuder det på minst 75 procent av sina boenden.
Sedan 2018 genomför Livsmedelsverket kartläggningar av den kommunala äldreomsorgens måltidsverksamhet. Nu presenterar man siffrorna för 2021 och det finns en del arbete att göra innan kommunerna når hela vägen fram.
Framför allt pekar Livsmedelsverket på brister i vilka måltider som erbjuds vid särskilt boende. För att motverka undernäring rekommenderar man minst sex måltider om dagen till äldre personer i omsorgen, men bara 63 procent av kommunerna erbjuder det på alla sina boenden. 73 procent av kommunerna kan erbjuda sex måltider dagligen på minst tre av fyra boenden.
Siffrorna är en förbättring jämfört med 2018, då endast 51 procent serverade minst sex måltider dagligen vid alla sina boenden.
I hemtjänsten är det i dag bara hälften av kommunerna som erbjuder måltidsstöd i form av anpassningar till individens önskemål och behov. Det vanligaste är matlåda från kommunalt kök, vilket finns i 76 procent av kommunerna. Bara tolv procent av kommunerna erbjuder planerade mellanmål som ett sätt att få fler äldre att äta mer.
För att öka kvaliteten på måltiderna och göra måltidsstunden mer trivsam behöver måltidspersonalen samverka med omsorgspersonalen kring verksamhetens uppdrag och mål. Livsmedelsverkets rapport visar att bara 65 procent av kommunerna har den typen av samverkan, till exempel med gemensamma möten eller kostombud.
Läs rapporten
Relaterat
Många aktörer viktiga för fungerande hembesök
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Klimakteriet – så skildras kvinnan
Vad innebär det att vara kvinna i övergångsåldern och efter? Karin Löfgren läser en forskningsantologi och tre skönlitterära verk för att hitta mönster.
Starkast samband mellan utbildningsnivå och överlevnad efter höftfraktur
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Fler nyheter
Ny modell förbättrar smärthantering
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Äldres AI-användning ökar snabbt
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
De undersöker hur personal ska få tid till kompetensutveckling
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
