Förmågor finns kvar länge vid demens

Konstnären Peter Tillberg är nog allra mest känd för målningen Blir du lönsam, lille vän? från 1972. Han avled 2016 och var under de sista åren av sitt liv sjuk i alzheimer. I sin licentiatavhandling har psykiatern Axel Holmbom Larsen forskat om hur Peter Tillbergs måleri påverkades av sjukdomen. I en annan del av avhandlingen har han studerat en konstnärlig verksamhet vid Malmö Konsthall, riktad till personer med alzheimer. Denna verksamhet var han också med att starta och utforma.

Axel Holmbom Larsen, nybliven doktor vid Lunds universitet.

Trots viktiga skillnader – Tillberg var utbildad och yrkesverksam konstnär medan verksamheten i konsthallen vänder sig till lekmän – visar de två delarna av avhandlingen ändå på gemensamma drag i alzheimersjukas konstnärliga skapande, menar Axel Holmbom Larsen. Framför allt framgår att personer med demens kan ha kapacitet och utbyte av att måla även vid långt gången sjukdom.

– När en person med demens tappar en komplex förmåga, som att måla, betyder det inte alltid att alla delar av förmågan gått förlorad. Ibland är det enbart ett enstaka moment som ställer till det. Om man kan hjälpa dem förbi det hindret så kan de klara resten av uppgiften, förklarar Axel Holmbom Larsen.

Resonemanget gäller inte bara konstnärligt skapande, betonar han, utan kan lika gärna handla om sysslor i vardagen, som att laga mat.

– ”Kalle kan inte laga lunch längre” kanske egentligen betyder att Kalle inte längre vet hur en kniv ska hanteras. Han kan klara att köpa råvaror, lägga dem i kylen, krydda, och så vidare… Men slutresultatet uteblir på grund av det där med hanteringen av kniven. Jag vill belysa faktisk funktion i stället för brist på funktion i avhandlingen.

Hur förstår man som anhörig eller personal vilka anpassningar som bör göras?

– I Peter Tillbergs fall var det hans hustru Kerstin Schild Tillberg som gång på gång kom på nya förändringar så att han kunde fortsätta. Jag intervjuade henne för studien som är med i avhandlingen. Att hon kände honom väl och själv är konstnär bidrog sannolikt till att hon lyckades så bra med sina anpassningar. I vår verksamhet på Malmö konsthall gjorde vi själva olika anpassningar utan att känna deltagarna närmare från början. De fick till exempel ett färre antal färger att utgå från, för vi vet att val med många alternativ generellt är svårt för personer med demens.

Vad kan vården och samhället ta med sig från din forskning?

– Att den här patientgruppen kan mer, längre in i sjukdomen, än vi ofta tror eller tänker utifrån resultat på minnestester. Jakten på effektivisering har lett till fokus på det praktiska omhändertagandet och därmed har mycket verksamhet för ’själen’ försvunnit eller blivit beroende av att eldsjälar. Det är synd, för det har varit väldigt positiva känslor som deltagarna i konsthallen visat, som fler borde få möjlighet att känna, säger Axel Holmbom Larsen.