Mer utbildning om döden behövs

De flesta anhöriga tycker att vården i hemmet i livets slutskede fungerar väl, när den är på plats. Bristerna syns ofta i samordning, information och kommunikation.

Annika Söderman, forskare vid Örebro universitet, har med sina kollegor följt upp svaren från 563 anhöriga som finns i det nationella registret för palliativ vård. I studien ligger  fokus på svar om den sena palliativa fasen – vård i livets slutskede.

– De brister som är tydligast är att närstående får för lite information om att döden närmar sig, och vad som kommer att hända den sista tiden. Om vårdpersonalen har mer kunskap om dödsprocessen kan det underlätta för närstående att förstå och förbereda sig, säger Annika Söderman i ett pressmeddelande från Örebro universitet.

Annika Söderman har själv arbetat som sjuksköterska inom palliativ vård, och har också förslag på hur vården i livets slutskede kan förbättras. Hon vill slå ett slag för öppna organisationer som vågar pröva nya arbetssätt och tycker samtidigt att det är viktigt att utvärdera vårdprocesserna.

– På så sätt kan vi dra lärdom av det som inte fungerar och lära av de goda exemplen, menar Annika Söderman.

I Annika Södermans pågående forskning ingår även intervjuer med vårdpersonal. Hon tycker att fler borde få utbildning i palliativ vård.

– Vården kan inte bygga på att enskilda sjuksköterskor är engagerade och får fortbildning, fler i vårdteamet måste få den kompetens som krävs för att ge döende patienter och deras närstående ett värdigt avslut, säger hon.