Välfärdsbrott försvårar biståndshandläggares vardag

Forskare vid Södertörns högskola har undersökt välfärdsbrottslighet inom äldrevården, med särskilt fokus på hemtjänsten. Och det visar sig att problemet är så pass stort att arbetet har förändrats för biståndshandläggare inom äldreomsorgen.

– Utöver att bedöma äldre personers behov behöver de allt oftare kontrollera uppgifter, följa upp utförare, verifiera insatser och upptäcka misstänkta oegentligheter. Det innebär att tid och uppmärksamhet flyttas från omsorgsrelaterade frågor till kontroll- och granskningsarbete, säger Magdalena Elmersjö, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Hon och kollegan Daniel Seldén har intervjuat biståndshandläggare i Stockholm om hur deras arbetsvardag ser ut. Biståndshandläggarna beskriver hur de alltmer fått rollen som granskare och ”detektiver”.

– De gör hembesök, kontrollerar dokumentation och försöker upptäcka fusk. Samtidigt upplever de frustration eftersom de ofta kan identifiera problem, men saknar möjligheter att själva stoppa oseriösa utförare, säger Magdalena Elmersjö.

Det finns flera sårbarheter i själva systemet som ökar risken för brott, visar studien. Det handlar exempelvis om att det finns många olika hemtjänstutförare, komplexa administrativa system, bristande samordning mellan organisationer och otydliga ansvarsförhållanden.

– Dessutom har de som upptäcker problemen ofta inte mandat att fatta beslut om åtgärder, vilket gör att misstänkta oegentligheter kan fortsätta under lång tid, säger Daniel Seldén.

Forskarna tror att tydligare ansvarsfördelning inom äldreomsorgen där det finns bättre samordning mellan olika nivåer, stärkt uppföljning av utförare och mer systematiska kontroller kan vara steg i rätt riktning för att lösa problemen.

De efterlyser också mer forskning på området och pekar på att biståndshandläggare skulle behöva bättre stöd, utbildning och återkoppling när de rapporterar misstänkta brott.

– Det viktigaste resultatet i studien är att välfärdsbrott inte är något som sker vid sidan av äldreomsorgen, utan har blivit en del av vardagen. Brottsligheten uppstår i mötet mellan sårbara äldre personer och organisatoriska svagheter som kan utnyttjas av oseriösa eller kriminella aktörer, säger Daniel Seldén.