För personer med demenssjukdom kan det bli problematiskt att inte få tala sitt eget språk eller få äta mat de känner igen.
– Språket är en central utmaning och ofta är det flerspråkig personal som tolkar åt de boende. Cheferna ser det som en praktisk lösning, medan personalen kan uppleva det som en extra belastning, säger Lisa Spang, forskare i hälsa och vårdvetenskap vid Örebro universitet och en av författarna bakom studien i ett pressmeddelande.
Studien bygger på intervjuer med 24 chefer och medarbetare vid tio demensboenden i fyra svenska kommuner. Förutom språket lyfts maten som särskilt viktig för den kulturella identiteten. Äldre i centrum har tidigare i år haft ett tema om ”måltiden”, där forskare också lyfter matens betydelse för identiteten.
– Många boenden får färdiglagad, traditionellt svensk mat. Enskilda medarbetare försökte ibland laga mat med smaker och ingredienser som de boende kände igen, men det byggde främst på personliga initiativ snarare än organiserade arbetssätt, säger Lisa Spang.
Resultaten visar att begränsade resurser kan göra det svårt att anpassa omsorgen efter de boendes kulturella behov.
– Det finns ett tydligt glapp mellan ambitionen att ge personcentrerad och kulturellt anpassad omsorg och vad som faktiskt är möjligt i vardagen. Personalen har många idéer, men tid, resurser och organisatoriska förutsättningar kan begränsa möjligheterna att genomföra dem, säger Lisa Spang.
Enligt Lisa Spang kan kulturellt anpassad demensomsorg inte vara beroende av enskilda engagerade medarbetare, utan det behövs mer strukturerade arbetssätt.
– Det finns behov av utbildning i kulturell kompetens, bättre tillgång till tolkning och större användning av icke-verbal och sinnesbaserad kommunikation, till exempel genom bilder, gester, musik, dofter och smaker, säger Lisa Spang.
Lisa Spang har även undersökt hur äldre migranter med demens och deras familjer ser på vård och stöd när sjukdomen utvecklas. Den kulturella kontexten och tidigare livserfarenheter påverkar starkt hur man ser på både hemmet och på ett demensboende. Flytten till ett demensboende handlar alltså inte bara om behovet av vård och omsorg, visar resultaten.
– Det handlar också om att kunna behålla sin kulturella identitet och sina vanor, känna sig trygg och ha tillit till den omsorg man får, säger Lisa Spang.
L Spang, K Baudin (2026). Cultural competence in dementia care: Care workers and managers perspectives on physical and social environments in Long-Term Care. Plos one.
S Engelheart, L Spang (2026). Preserving togetherness or ensuring safety? The dilemma of where to live and receive dementia care. BMC geriatrics.
Våld mot äldre är ett utbrett problem, och det riktas i särskilt hög grad mot personer med demens. Det berättade forskaren och geriatrikern…
Forskare vid Karlstads universitet presenterar ett nytt arbetssätt som ska hjälpa vårdpersonal att upptäcka, bedöma och följa upp smärta hos personer med demens.
Hur kan medarbetare inom äldreomsorgen fortsätta utveckla sin kompetens när det samtidigt är svårt att lämna verksamheten för att gå på utbildning? Det…
De som gör förebyggande hembesök hos äldre samarbetar vanligen med många olika aktörer i samhället, för att kunna hjälpa de äldre och förmedla…
Den socioekonomiska faktor som har starkast koppling till överlevnadschanserna efter akut höftkirurgi är vilken utbildningsnivå man har. Det visar en studie från Linköpings…
Personer i pensionsåldern använder artificiell intelligens i mindre utsträckning än yngre personer. Men ny statistik från Statistiska centralbyrån visar att äldre personer är…
