Person tittar i sin mobila kalender
Foto: Mostphotos

Stora skillnader i kommuners minutstyrning

En av fyra kommuner bestämmer hur lång tid olika insatser i hemtjänsten ska ta, visar en rapport från Socialstyrelsen. I många fall får den avsatta tiden inte användas till annat än det som är bestämt i förväg.

Hemtjänstpersonalens handlingsutrymme är litet i många kommuner och det finns stora skillnader mellan hur kommuner väljer att styra arbetstiden. Det visar en ny rapport från Socialstyrelsen som bygger på en enkät med över 500 chefer inom hemtjänsten i 88 av landets kommuner.

– Vi har sett att detaljerad styrning av tid och innehåll, brist på samarbete samt snäva resurser alltför ofta leder till att personalen har små möjligheter att anpassa omsorgen efter individens behov. Det påverkar både arbetsmiljö och omsorgens kvalitet negativt, säger Christine Tell, enhetschef på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

De som får hjälp av hemtjänsten är generellt mer nöjda i kommuner där de tillsammans med personalen kan påverka vad som ska göras och när.

– Behov och hälsotillstånd kan förändras snabbt hos de äldre med hemtjänst och därför behöver personalen ha en viss flexibilitet för att kunna anpassa utförandet efter individen, säger Anna Brooks, utredare på myndigheten som har lett arbetet med rapporten.

Enhetscheferna rapporterade att personalens möjligheter att påverka sina arbetstider är begränsade på en av tre hemtjänstenheter. Dessutom är framförhållningen när det gäller schemaläggningen ofta liten.

– Vid mer än hälften av enheterna får personalen inte veta sina arbetstider mer än två till tre veckor i förväg, vilket kan göra det svårt att kombinera arbetet med familjeliv och sociala aktiviteter, säger Anna Brooks.

Rapporten visar också att när chefer är mer närvarande och involverade i det dagliga arbetet är äldre personer mer nöjda med hemtjänsten. Samtidigt kan chefernas förutsättningar vara tuffa. Det är vanligt att man har ansvar för närmare 50 medarbetare och då kan det vara svårt att vara en närvarande chef, enligt undersökningen.

Relaterat

Olika språk en utmaning inom demensomsorgen

Olika kulturella behov stöter på hinder på demensboenden. Trots att vården ska vara personcentrerad, kan olika språk och matpreferenser bli något som lämnas…

Tema Bo & leva i senaste Äldre i centrum

I det senaste numret av Äldre i centrum går vi på djupet i forskningen om boendemiljön. Läs bland annat om hur det är…

Nya boenden som fungerar

Nu planeras många nya vård- och omsorgsboenden runt om i Sverige. ­Arkitekten och forskaren Morgan Andersson beskriver kunskapsläget ­och ger exempel från Göteborgs…

Fler nyheter

Maria Eriksdotter prisas för sin demensforskning

Maria Eriksdotter, professor i geriatrik vid Karolinska institutet, får Bengt Winblads pris 2026.  Hon har bidragit med långvariga och framstående insatser inom translationell…

AI kan upptäcka flera kognitiva sjukdomar

Svenska forskare har utvecklat en AI-modell som kan upptäcka flera sjukdomar som bryter ner hjärnan. Nu hoppas de att modellen kan användas i…

Sjukdomsmönster kan vägleda livsstilsinsatser

Äldre personer som lever med flera kroniska sjukdomar kan reagera olika på förebyggande insatser. Nu visar nya rön från bland annat Karolinska institutet…