Tre samband bakom akuta sjukhusbesök

Äldre sköra personer blir ofta intagna akut på sjukhus något som kan bero på att de använder många mediciner. Jonas Kindstedt har i sin avhandling Medication-related problems and psychotropic drug use in vulnerable older populations – a focus on acute hospital admissions and cognitive impairment bland annat undersökt detta samband och vilka grupper av människor det handlar om, vilka sjukdomar de har och vad för typ av läkemedel de använder.

Att det just var geriatrik och läkemedel som Jonas Kindstedt skulle välja att studera var inte självklart. Han är uppväxt i Luleå där han gick naturvetenskaplig inriktning på gymnasiet och utbildade sig därefter till brandingenjör. Under några år utövade han ingenjörsyrket och flyttade runt mellan Uddevalla, Stockholm och Lund i samband med olika jobb, men trivdes inte och ville tillbaka till Luleå.

Så länge Jonas Kindstedt kan minnas har han varit nyfiken på forskning, något som verkar prägla familjen, hans syster har nämligen också doktorerat. Det var medicin som lockade och han hoppades att det fanns möjligheter till forskning inom läkemedelsområdet.

– Jag valde därför farmaceututbildningen vid Umeå universitet och flyttade även dit under en period. Erfarenheten som apotekare skulle vara bra om jag ville fortsätta till högre studier kring läkemedelsanvändning, berättar han.

Senare flyttade Jonas Kindstedt tillbaka till Luleå och träffade sin blivande fru 2016. Som färdig farmaceut arbetade han under drygt ett år på olika öppenvårdsapotek runt om i sin hemstad. Han hade nu även hunnit med att ta en master i farmaci och var redo att gå vidare. Det var ju trots allt forskningen som var hans mål.

– Jag hade fortfarande kontakt med Maria Gustafsson som var en av mina lärare på farmaceututbildningen. Hon fick möjlighet att anställa en doktorand som skulle undersöka läkemedelsrelaterade problem bland äldre och det blev jag.

2018 började Jonas Kindstedt doktorandutbildningen i klinisk farmakologi med fokus på geriatrik. Det passade honom perfekt eftersom han som apotekare mött många äldre kunder med läkemedelsrelaterade problem. Han betonar hur allvarligt problemet är för många äldre personer som riskerar att bli drabbade, och är kritisk till den inställning han ibland ser.

– Man pratar ofta om äldre som om de vore en homogen grupp, men de är ju väldigt olika individer. Personer i samma kronologiska ålder kan ha helt skilda förutsättningar. Exempelvis personer med kognitiv nedsättning tar ofta många mediciner och är i grunden mer sårbara för biverkningar. I min avhandling valde jag att inrikta mig på denna grupp. Dels de som har kognitiva sjukdomar, dels de som är 75 år och äldre och ofta förekommer inom akutsjukvården.

Hösten 2023 disputerade Jonas Kindstedt vid Umeå universitet. Hans avhandling innehåller fyra studier, varav två är registerstudier, en är ett studieprotokoll för en interventionsstudie och en är en observationsstudie av akut inlagda äldre patienter.

De två första studierna berör äldre som får akutsjukvård och de övriga har fokus på kognitiva sjukdomar.

Den första studien undersöker om farmaceuter kan vara till hjälp i vårdöverföringen när äldre personer skrivs ut från sjukhus och slussas över till primärvården. Tesen var att farmaceuterna skulle kunna minska risken för läkemedelsrelaterad sjukhusinläggning. Men när rekryteringen av patienter som skulle ingå i den första studien pågick som bäst inträffade covid-19-pandemin, vilket gjorde att de blev tvungna att pausa rekryteringen av studiedeltagare. De kunde därmed inte inkludera patienter i den takt de hade hoppats på.

Jonas Kindstedt fattade då beslutet att ändå skriva klart avhandlingen och fick planera om lite. Dessutom hade de hunnit få fram preliminära resultat.

– Vi visste nu att av 300 patienter var det ungefär hälften som blev återinlagda minst en gång under 180 dagar efter utskrivning, men vi visste fortfarande inte om de var läkemedelsorsakade. Men det är en hög siffra och gav oss indikationer på att personer med hjärtsvikt och kognitiv nedsättning har högre risk för återinläggning, vilket vi baserade de preliminära resultaten på, berättar han.

I den andra delstudien ingick 300 personer som blivit akut inlagda på sjukhus. De fann att i en tredjedel av fallen var det möjligt att läkemedel var orsaken bakom att personerna hade blivit inlagda på sjukhus, exempelvis blodtrycksfall och yrsel på grund av överbehandlat blodtryck.

I de två sista studierna undersökte Jonas Kindstedt kopplingen mellan användning av psykofarmaka och kognitiva sjukdomar. Där hämtade han data från svedem, som är ett register där personer med kognitiva sjukdomar som demens ingår, varav många bor på särskilt boende. 30 000 individer ingick i underlaget för det tredje delarbetet och över 200 000 i det fjärde.

– Psykofarmaka medför stora risker för äldre, i synnerhet för dem med kognitiva sjukdomar som är känsliga för ett flertal olika läkemedel. Vi såg över lag en ganska hög användning av olika psykofarmaka, framför allt var det många som hämtar ut sömnläkemedel, säger Jonas Kindstedt.

Han gjorde också en annan upptäckt. Personer med Lewykroppsdemens avvek från mönstret: en hög andel av dem fick antipsykotiska läkemedel förskrivna. Det var dubbel så vanligt med antipsykotiska läkemedel bland de med Lewykroppsdemens än hos personer med Alzheimers sjukdom.

– Det handlar om personer som ofta har påtagliga psykotiska symptom, exempelvis i form av hallucinationer. Det är lite av ett kliniskt dilemma eftersom personer med Lewykroppsdemens kan behöva medicinsk behandling som lindrar dessa symptom, samtidigt som de är extremt känsliga för just antipsykotiska läkemedel. Med det här resultatet kunde vi konkret visa på att dessa personer faktiskt är särskilt exponerade för riskfylld behandling.

I den sista ingick personer från 65 år och uppåt med kognitiv sjukdom. De jämfördes med en grupp som var matchade avseende ålder och kön, men som inte hade någon dokumenterad kognitiv sjukdom. Resultaten från studien visar på ett starkt samband mellan användning av psykofarmaka och kognitiv sjukdom men framför allt mellan psykofarmaka och särskilt boende. Även i den här studien gjorde han ett annat överraskande fynd.

– Vi hade inte väntat oss att det även i referenspopulationen skulle vara så många som använde någon form av antipsykotiska läkemedel, det var över 1 000 individer. Det får oss att misstänka att det är många som kanske skulle uppfylla kriterierna för en kognitiv sjukdom, men som ännu inte blivit diagnostiserade.

Efter disputationen blev Jonas Kindstedt erbjuden en tjänst som forskningsassistent vid Umeå universitet. Han känner att han landat rätt och nu är planerar han att fortsätta som lektor inom farmaci.

Vad tyckte du om tiden som doktorand?

– Jag hade en bra handledare och fick ganska stor frihet att forma och driva projektet under eget ansvar, samtidigt som jag hade möjlighet till bra stöd och feedback. Det är ett sätt att arbeta som personligen passar mig väldigt bra. Det sker hela tiden oväntade saker i projekten som gör att man får tänka om, men det är ju samtidigt lite av utmaningen.

Nu undervisar han studenter på farmaciprogrammen vid Umeå universitet. Parallellt fullföljer han studien som inte blev klar till följd av pandemin.

– Avhandlingen gav oss en grundläggande beskrivning av hur läkemedelsanvändningen ser ut. Nu går vi vidare och undersöker primärt om en klinisk apotekare kan följa patienten under vårdöverföringen mellan sjukhuset och hemmet, vilket skulle minska risken förläkemedelsrelaterad återinläggning.

När blir ni klara med studien?

– Jag vågar nog inte säga det. Jag har fått den frågan hur många gånger som helst och då brukar jag säga: ”Ja, den är nog klar nästa år”, skrattar han och fortsätter:

– Med en kvalificerad gissning skulle jag tro att det inte är rimligt att den blir klar under 2024, men däremot 2025.

Kommer du att fortsätta med inriktningen på äldre?

– Ja, åtminstone som det ser ut nu. Jag har redan nu ett antal planerade projekt på gång som rör användning av psykofarmaka bland äldre med kognitiva sjukdomar. På det privata planet vill jag gärna få mer tid för jakt och kampsport, men också att teckna och måla.

Jonas Kindstedt har också fullt upp hemmavid med två barn i skolåldern, en fru samt hund och katt. Hans nu femåriga dotter Judith har fått bidra med ett tänkvärt citat som förord till avhandlingen, som på ett fint sätt beskriver hur det kan vara att åldras med kognitiv svikt: ”Hjärnan är en slags tidsmaskin. Du kan resa fram och tillbaka i tiden bara genom att tänka.”

Tror du hon vill gå i dina fotsteg?

– Nej, hon vill bli djurskötare, avslutar Jonas Kindstedt.