Under uppbyggnad i Uppsala

Till skillnad från många andra av landets lärosäten, saknar Uppsala universitet en större forskningsmiljö för äldre- och åldrandestudier. Här finns flera intressanta projekt, till exempel vid kulturgeografiska institutionen, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och sociologiska institutionen, men alltså inte riktigt den samlande ansatsen.

För två år sedan beviljades dock en grupp forskare vid nationalekonomiska institutionen, statsvetenskapliga institutionen och institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, ett anslag på nästan 18 miljoner kronor till stöd för forskningsmiljön Åldrande migranter, arbetsmarknaden och välfärdsstaten fram till och med 2024.

Olof Åslund är projektledare för Åldrande migranter. Han berättar att det finns ganska mycket forskning kring utlandsföddas inträde på arbetsmarknaden. Vad gör att vissa får ett arbete och lyckas etablera sig, och vilka faktorer påverkar det? Det är en fråga som inte minst politiken vill ha svar på.

– Däremot finns det betydligt mindre om utträdet från arbetsmarknaden. Om en stor andel av befolkningen har bakgrund i, eller starka kopplingar till, andra delar av världen – vad innebär det för hur arbetsmarknaden fungerar, vad innebär det för välfärds- och pensionssystemen? Och hur ska man utforma system som ger folk med mer varierande livsprofiler ett rimligt stöd, säger han.

Det är helt enkelt stor skillnad på att utforma ett stödsystem i ett samhälle där nästan alla föds, växer upp, lever sitt liv och pensioneras i en och samma kontext, och att göra det när folk migrerar i en mycket större utsträckning och har kvar band och preferenser till andra delar av världen.

Olof Åslund själv har en bakgrund som både forskare och generaldirektör på IFAU. Med sig i Åldrande migranter, arbetsmarknaden och välfärdsstaten har han Lisa Laun från IFAU och Joakim Palme och Axel Cronert från statsvetenskapen. Av dem har Lisa Laun tidigare arbetat med frågor kring äldre personer, till exempel om pensionssystem, både ur ett internationellt perspektiv och hur olika faktorer påverkar hur länge vi arbetar. Joakim Palme har en bakgrund inom sociologin och har forskat mycket kring välfärdssystemen, bland annat om äldre personer och pensioner.

– Alltid när man söker miljöstöd så ska man sätta ihop en ny grupp. Det här är verkligen en ny grupp och vi ser tydliga synergier i konstellationen. Vi befinner oss också i ett större sammanhang här, säger Olof Åslund.

En del av detta sammanhang utgörs av Uppsala immigration lab, en i första hand femårig satsning som samlar forskare kring frågor om migration och arbetsliv.

– Den satsningen är i sin tur en del av en större och väldigt aktiv, men också ganska utspridd miljö, inriktad på kvantitativ samhällsvetenskaplig forskning i frågor kopplade till immigration och integration. Det är nationalekonomiska institutionen, IFAU, Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, det är statsvetenskapliga institutionen och kulturgeografiska institutionen. Det pågår väldigt mycket här och det finns starka kopplingar både mellan personer, organisationer och projekt.

Olof Åslund beskriver efterfrågan på kunskap och underlag kopplat till etablering och integration som nästan oändlig. Själv har han sneglat på internationella förebilder, exempelvis Immigration policy lab vid Stanford university, som ligger långt fram i att utveckla nya metoder för sitt arbete.

– Man bedriver forskning som är policy­relevant, organiserar sig så att man kan få ut mer av resurserna och komma på nya kreativa idéer i samarbete med den om­givande världen, och man utnyttjar möjligheter att få tillgång till data eller genomföra försöksverksamhet.

Arbetet med Åldrande migranter, arbets­marknaden och välfärdsstaten inleddes under 2019, sedan kom coronapandemin väldigt olägligt. Forskarna hann bara hålla någon enstaka workshop innan allt stängdes ner. Men självklart har arbetet inte stått stilla ändå. Inledningsvis hade man assistenter anställda för att hantera stora mängder data och nu har forskargruppen växt med tre doktorander i statsvetenskap och en i national­ekonomi.

– Tanken är att det ska bli en grupp för doktorander och juniora forskare. Sedan hann vi börja lite med att ha utbyten med utomstående forskare som arbetar med relaterade frågor. Det har varit vilande men där är vi på väg att sparka igång igen.

Än så länge har de inte haft så mycket kontakt med gerontologer och andra äldre- och åldrandeforskare på Uppsala universitet, men det kan bli aktuellt i framtiden.

– Vi ser definitivt framför oss att vi till exempel ska ha bredare workshoppar också. Inom Uppsala immigration lab försöker vi sondera Uppsalamiljöns andra discipliner, där man håller på med relaterade frågor. Vi har, eller diskuterar, samarbeten med psykologer, medicinare och socialmedicinare, så det är ju naturligt att tänka åt det hållet också.

En stor del av forskningen inom Åldrande migranter, arbetsmarknaden och välfärdsstaten kommer att baseras på register och databaser, med uppgifter sammanställda av Statistiska centralbyrån, SCB, och andra myndigheter. Med Sveriges långa tradition av att sammanställa statistik om sina invånare finns det ett rikt material med bakgrundsinformation om människor att utgå från, inte minst när det gäller arbetslivet. Och för forskningsmiljön blir närheten till IFAU en speciell tillgång, då myndigheten var tidigt ute med att bygga upp egna registerdatabaser.

– Man såg att det här är en så viktig resurs och att IFAU har så stora behov att det faktiskt finns en lag som reglerar IFAU:s rätt till data. Så där finns det en tillgång, men det sker då i samarbete med SCB och Arbetsförmedlingen och andra myndigheter. Forskningsmiljön här är gemensam, även om ifau är en egen myndighet och universitetet en annan, men tittar man på hur vi bedriver forskningen så är det väldigt mycket samarbeten och vi tänker på det som en gemensam arbetsmarknadsforskningsmiljö.

Efter bara dryga två års arbete tillsammans har de inga färdiga publikationer att visa upp. Det finns preliminära resultat som behöver kvalitetssäkras innan de når ut, enligt Olof Åslund.

– Men generellt, när det gäller utträde från arbetsmarknaden, finns det stora skillnader i arbetskraftsdeltagande och förvärvsarbete även i högre ålder.

Det finns stor variation beroende på vilken typ av invandring man pratar om, det finns stora individvariationer, det finns också variation beroende på vilket land man kommer ifrån.

Arbetskraftsinvandrare har ju per definition ett arbete och ett direkt insteg på arbetsmarknaden. Sedan tappar många över tid, något som bland annat kan förklaras av vilka branscher man arbetar i, till exempel yrken där man sliter ut sig snabbare. Mönstret går igen i en ökad andel som får sjukersättning eller förtidspension. Men det finns också ett mönster att man kanske slutar arbeta tidigare, för att i stället leva i sitt ursprungsland, även om preliminära resultat pekar mot att det inte förklarar alla skillnader i utträde.

När det kommer till flyktingrelaterad invandring, har man ofta en relativt svag ställning på arbetsmarknaden, som sedan stärks under ett antal år, även om skillnaderna gentemot inrikesfödda finns kvar.

– Men även när vi jämför individer som är etablerade på arbetsmarknaden, ser vi från 50-årsåldern ett ökat tidigare utflöde från arbetsmarknaden. Vissa börjar leva på sin pension. Andra kanske blir arbetslösa, har a-kassa ett tag, man kanske är sjukskriven en period, och sedan kommer man inte tillbaka till arbetsmarknaden.

Även om faktorer som position på arbetsmarknaden, inkomsthistoria och hälsa förklarar mycket av variationerna, finns det en skillnad kvar mellan inrikes- och utrikesfödda. Men skillnaderna är också stora mellan invandrare från olika delar av världen.

– Det är ju inte så att invandrarna är en homogen grupp, det är en feltanke man ofta gör. Det är väldigt stora variationer, både varifrån man kommer och av vilka skäl, men också individuella faktorer som yrkeserfarenhet och utbildning, säger Olof Åslund.

För att fånga upp skillnaderna mellan olika grupper har Olof Åslund och hans kollegor bland annat arbetat med indikationer från World values survey, alltså vilka värderingar invandrade personer kan tänkas ha med sig från sina hemländer. Här kan till exempel normer kring formell och informell omvårdnad spela roll. Förväntas du ta hand om dina åldrande föräldrar, eller kanske barnbarnen?

Olika livshändelser kan bli avgörande för om du stannar på arbetsmarknaden. Samtidigt vill många tillbringa ålderdomen i sitt hemland och då kan kostnadsläget där avgöra hur länge de behöver jobba för att få en pension som de kan klara sig på.

– Vi försöker kombinera olika spår som ska befrukta varandra. Genom mönster som kommer fram i kvalitativa studier ska man kunna hitta saker också på totalbefolkningsnivå.

Med andra ord saknas det inte forsknings­frågor för forskarna i Uppsala. Under nästa år kan vi vänta oss deras första publikationer. Men hur ser planerna ut efter att anslaget har tagit slut? Finns det en möjlighet att etablera forskningsmiljön mer permanent?

– Meningen är att miljöstödet ska bli starten på en grupp som samarbetar längre, och det är väldigt lätt att se att vi kommer att ha användning för vårt utbyte. Sedan vet vi ju inte exakt hur miljön blir. Än så länge har vi inte levererat så mycket och det vill man ju göra först. Det kopplar också till Immigration lab-satsningen, som ju är en femårig satsning från universitetet och löper till och med 2023.

– Vi har forskningsfrågor, som fortsätter att vara viktiga. Hur ska samhället hantera en större mångfald, även i den äldre befolkningen? säger Olof Åslund.