År 2022 skiljde sig den inkomstgrundade allmänna pensionen mellan män och kvinnor. Nu har Pensionsmyndigheten undersökt hur bland annat möjlighet till att välja efterlevandeskydd för inkomstpensionen kan jämna ut pensionsgapet.
Ägarform tycks ha betydelse för hur personalen trivs på äldreboenden. Det visar en svensk studie från Högskolan i Gävle där man har jämfört…
Ulrika Winblad är professor i hälso- och sjukvårdsforskning med ett särskilt intresse för hur sjukvården och äldreomsorgen styrs och organiseras. Det är ett…
Det här är en berättelse om hur det gick till när lagen om kommunalt stöd till anhörigvårdare blev till och hur svårt det kan vara för staten att styra äldreomsorgen.
Linn Sandberg är docent och lektor i genusvetenskap på Södertörns högskola och forskar inom genus och sexualitet i relation till åldrande och äldre.…
Socialtjänstlagen ger inte tillräckligt stöd för äldreomsorgens verksamheter och därför gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett förslag till en ny…
I Sverige kan kommunerna själva avgöra ambitionsnivån för äldreomsorgen. Det har resulterat i 274 olika riktlinjer, där kommunerna gör olika tolkningar av äldres rätt till äldreomsorg. Något som leder till problem både för biståndstagare och biståndshandläggare.
Risken finns för fortsatta neddragningar och besparingar i den framtida äldreomsorgen. Det är något som måste diskuteras utan fromma förhoppningar.
Pensionärer har generellt goda levnadsförhållanden jämfört med den övriga befolkningen. Men hos ensamstående pensionärer är den ekonomiska standarden betydligt lägre – och kvinnor är särskilt drabbade.
De senaste åren har nationella satsningar gjorts för att införa evidensbaserad praktik inom socialtjänsten. Men en avhandling visar att förändringen går långsamt, bland annat på grund av bristande kunskap om arbetssättet.
