Bild: Från vänster nedan: Ida Goliath, Stiftelsen Äldrecentrum, Ann-Louise Bergquist, Carola Nordebrink, Anna Bäckman Lauffs, Ulrika Lindström och Helen Odisho från Huddinge kommun. Foto: Lotta Segelberg

Aktiviteter bästa receptet mot ohälsa

Många äldre personer känner sig ensamma, är isolerade hemma och mår psykiskt dåligt. I Skogås, söder om Stockholm, har kommun, region och civilsamhälle gått samman och tagit forskare till hjälp för att hjälpa äldre invånare.

Vi lever allt längre, men när vi till slut uppnått en hög ålder får många en försämrad hälsa. Förutom mänskligt lidande medför det kostnader för samhället. Politiker och beslutsfattare ger tydliga direktiv som understryker vikten av att förebygga ohälsa hos äldre, vilket också är målet för många aktörer inom kommun, region och civilsamhälle. Om dessa aktörer samverkar blir möjligheterna större att nå fram till de och kunna hjälpa de som behöver hjälp och stöd.

Att lida av psykisk ohälsa vid hög ålder kan leda till en rad andra sjukdomstillstånd. Omkring 10–15 procent av personer över 77 år uppger i undersökningar att de upplever ofrivillig ensamhet ofta eller nästan alltid. Den som är ofrivilligt ensam kan uppleva negativa känslor och efter hand kan det bli svårt att ta initiativ till sociala sammanhang, vilket gör att många blir passiva och stillasittande.

Orsakerna varierar, men det är ofta hälsoskäl som ligger bakom ensamheten. Det kan vara oro och sorg efter att en nära livskamrat gått bort vilket gör att många drar sig undan, funktionsnedsättningar som gör att man inte vet om platser man vill besöka är tillgänglighetsanpassade, att inte kunna höra vid samtal eller anhörigvårdare som har små möjligheter till egen fritid.

Kommunerna har ansvar för att äldre invånare ska få möjlighet att leva ett så gott liv som möjligt. Ett mål är att upptäcka vilka som är ofrivilligt ensamma och erbjuda dem stöd. Även andra lokala aktörer, exempelvis vårdcentraler, kyrka, och pensionärsföreningar har samma mål.

I Huddinge kommun, strax söder om Stockholm, ligger Skogås. Här bor omkring 13 000 invånare, varav 15 procent är 65 år eller äldre. Det finns ett starkt lokalt föreningsliv, skog och sjöar runt husknuten och gott om aktiviteter som passar äldre personer.

Under åren har kommunen gjort flera försök att samverka tillsammans med pensionärsföreningar och andra aktörer inom civilsamhället, för att skapa meningsfulla aktiviteter och mötesplatser för äldre personer. Sedan 2022 har Huddinge kommuns förebyggandeenhet inom äldreomsorgen tagit hjälp från forskningsprojektet Samsas, en förkortning av Samskapad samverkan för att förebygga försämrad hälsa hos äldre. Lokala aktörer erbjuds som en del av forskningen att få stöd att utveckla sin samverkan genom ett workshopkoncept.

Forskarna stöttar företrädare från kommunerna i hur de bäst kan samverka med flera parter för att lyckas. Med Samsas forskarledda stöd har det i Huddinge kommun bildats ett nytt lokalt nätverk i Skogås där aktörer från kommunens förebyggande enhet, vårdcentral och civilsamhället ingår. Med metoder som syftar till att gemensamt skapa mål, innehåll och struktur för samverkan ska de nu kunna bidra till bättre hälsa för äldre personer i området.

Fakta
Samsas-projektet

Samsas står för Samskapad samverkan för att förebygga försämrad hälsa hos äldre. Nio forskare och utredare från fyra FoU-enheter i Stockholms län ingår: Nestor FoU-center, FOU nu, FoU nordost och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum med sammanlagt nio forskare och utredare. De studerar och utvärderar nya samverkansmodeller för förebyggande insatser, i partnerskap med äldre, närstående, personal, chefer och beslutsfattare inom civilsamhälle, kommun och region.
Samsas-konceptet består av sex delar:

  1. Chefs- och beslutsfattarperspektiv på samverkan.
  2. Hur äldres situation ser ut när de får hemtjänst för första gången.
  3. Vad som fungerar för vem i samskapad samverkan.
  4. Vad som kännetecknar samskapad samverkan över tid.
  5. Kunskapsproduktion vid samskapande forskning.
  6. Äldre vårderfarna medforskare om välbefinnande.

Forskningen är finansierad av forskningsrådet Forte (Dnr 2021-01361) och pågår under 2021–2025.

Äldre i Centrum fick följa med till en av nätverkets gruppträffar i Skogås. Stämningen är på topp bland deltagarna, som denna dag utgör en blandning av representanter från kommunens förebyggandeenhet, biblioteket, Pensionärernas riksorganisation PRO:s lokalförening, Svenska kyrkan och en forskare från Samsas-projektet.

De har nyligen blivit klara med en broschyr som innehåller information om aktivitetsutbudet för äldre personer i Skogås, var och när dessa sker och vem man kan kontakta. Tanken är att informationen ska underlätta för ofrivilligt ensamma äldre personer att ta steget in i en gemenskap som passar var och en.

Aktiviteterna är många och växlar mellan fysisk träning och hälsofrämjande, exempelvis promenader, boule, yoga, mindfullness och hälsosamtal, till mer kreativa såsom stickkafé, växtodling, musikstund, bokbytardag, julkul samt volontärverksamhet och aktiviteter för anhöriga. Under ett par månader har nätverket delat ut broschyren i området. Den finns nu hos bland annat biståndshandläggare, vårdcentral, bibliotek, kyrka och ett flertal lokala föreningar som ska sprida den vidare.

Samsas är ett länsövergripande projekt. Förutom Skogås i Huddinge kommun ingår två grupperingar till i Stockholms län med egna Samsas-grupper, Södermalm i Stockholms stad samt Upplands-Bro kommun.

Enhetschef Anna Bäckman Lauffs på förebyggandeenheten inom äldreomsorgen i Huddinge kommun, är väldigt nöjd med stödet från Samsas-projektet och vad nätverket i Skogås hittills har åstadkommit.

– Vi har fått mycket positiv feedback på broschyren. Även de andra Samsas-grupperna har fått den och några har också gjort liknande informationsmaterial. I år har Huddinge kommun dessutom nya riktlinjer där det står att vi ska prioritera äldres ensamhet och samverka med föreningar och civilsamhället. Ansvaret ligger på oss som arbetar med äldre, men även de som arbetar inom kultur och fritid så det ingår även i bibliotekets arbetsplan, säger Anna Bäckman Lauffs.

Maria Flink är en av forskarna som ingår i Samsas-projektet. Hon arbetar på FOU NU, en forsknings- och utvecklingsenhet i Stockholm med inriktning på bland annat äldrefrågor. Hon berättar om varför Samsas valde ut Skogås i Huddinge kommun som den första Samsasdeltagaren.

– Vi sökte efter ett fall där kommun, region och civilsamhälle skulle ingå. Huddinge kommuns förebyggandenhet var intresserade av att utveckla lokal samverkan och de hade redan en tanke om vart de ville nå. De hade ett bra driv så vi erbjöd dem att delta i vårt forskningsprojekt. De fick själva välja vilket område de skulle inrikta sig på, säger Maria Flink.

Hon berättar att det också sedan tidigare fanns en centralt belägen och nyrenoverad lokal i Skogås som är lämplig för möten, nämligen seniorträffen Serenaden. Kommunen hade svårt att locka dit folk och ville ha en nystart för verksamheten som inte hade kommit i gång efter coronapandemin.

När Samsas lokala delprojekt i Skogås startade bjöd kommunen in vårdcentralen, Pensionärernas riksorganisation, PRO, Sveriges pensionärsförbund, SPF, och Svenska kyrkan för samverkan. Under uppstarten av det lokala Samsas-projektet fick de lokala aktörerna stöd från flera i forskargruppen. Karin Johansson från Nestor FOU-center och Helena Strehlenert från Stiftelsen Äldrecentrum genomförde en kartläggningsstudie under en workshop där alla parter medverkade.

Workshopen syftade till att göra tydligt för alla vad som redan pågick inom de olika verksamheterna. Sedan följde ytterligare workshoptillfällen och under arbetets gång bestämde man sig också för att skapa den gemensamma aktivitetsbroschyren. Nu när den har fått spridning och verksamheten på seniorträffen Serenaden är i gång, är det dags att för nästa steg för nätverket i Skogås.

– Nu har de uppnått sitt tydliga delmål vilket var att få både kunskap om och kontakt med varandra. Och nu har de även nått ut med sammanställd information. Det ska bli spännande att se hur de tar sig an nya utmaningar. Samverkan är en levande process och när gruppen nu är klara med broschyren kan det vara dags att hitta en ny målbild, säger Maria Flink.

Det finns stora likheter mellan behoven i Samsas-gruppen i Skogås och de två andra nätverken i Upplands-Bro och på Södermalm.

– Alla har valt att få syn på varandra, att ta reda på vad andra gör, vilket skapar förtroende i gruppen och en förståelse för varandras förutsättningar och möjligheter. Allt detta är viktiga delar i samverkan och behövs för att en grupp ska få samsyn kring utmaningar och vad de bottnar i, vilka förutsättningar och behov ens verksamhet har. Den samskapande processen har hjälpt grupperna att få syn på detta, vilket har inneburit att en rad nya samordnade initiativ har tagits, säger Maria Flink.

När workshopserien är avslutad i respektive kommun får de fortsätta sitt lokala samverkansarbete på egen hand, men forskarna följer upp och undersöker hur deras nya sätt att samverka utvecklas över tid.

– Vi kan redan se att att fler relevanta aktörer involveras i arbetet att förebygga ohälsa hos äldre, säger projektledaren Ida Goliath som arbetar på Stiftelsen Äldrecentrum.

Forskargruppen har en strategi för hur de sprider kunskap om projektet och har hittills vid ett 30-tal tillfällen presenterat det i en rad olika sammanhang. Nu arbetar de med att sammanställa resultaten i vetenskapliga publikationer för att kunskapen i projektet ska kunna bidra till det större kunskapspusslet och inspirera andra runtom i landet till samverkan.

Fler reportage

Stenen blir ett föremål som kan få en stor ­betydelse för användaren, enligt forskarna i projektet. Foto: Rise

Digitala stenar väcker berättelser till liv

Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en ­digital kärna. Det…

Äldre kvinnor står och sjunger

Körsång för välmåendet

Hur bra för välmåendet är det att sjunga i kör och kan det förhindra demens? Det studerar forskare från Linnéuniversitetet och Stockholms universitet…

Teckenspråkig hemtjänst gör Barbro tryggare

I Sverige finns 10 000 personer som varit döva sedan barndomen och har svenskt teckenspråk som första språk. När de får behov av äldreomsorg…

Rörelseforskning på labb i världsklass

Lunds universitet har startat ett experimentellt hälsovetenskapligt labb och samtidigt skapat en ny forskningsinriktning. Målet är att uppnå ett hälsosamt åldrande genom samverkan.