- FINGER är en förkortning för The Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment and disability.
- Den första studien år 2015 omfattade 1 260 deltagare, 60–77 år, med förhöjd risk för demens men utan uppenbara symptom vid start.
- Resultatet visar att en genomsnittlig ökning av kognitiv förmåga var 25 procent större i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. Interventionsgruppen visade sig också löpa lägre risk att drabbas av kognitiv svikt.
Effektiv modell tar nästa kliv
Miia Kivipelto är professor i geriatrik vid Karolinska institutet och initiativtagare till det som blivit känt som FINGER-studien.
I den visade hon och hennes kollegor att det är möjligt att minska risken för minnesproblem och kognitiv svikt genom livsstilsförändringar på fem områden: kost, fysisk aktivitet, hjärngympa, sociala aktiviteter och hjärthälsa.
FINGER var den första randomiserade studien som kunde visa sådana resultat och har därför blivit inflytelserik.
– Det nya med finger var att vi tog ett samlat grepp om flera risk- och friskfaktorer samtidigt. Innan hade det gjorts många studier om ändringar på ett enskilt område, men det räckte inte. När vi satte in åtgärder på flera områden samtidigt, då såg vi tydlig effekt, säger Miia Kivipelto.
De första resultaten från finger-studien presenterades 2015. Vad har hänt sedan dess?
– Vi har bland annat fortsatt att följa deltagarna i den ursprungliga studien. De deltog i vår intervention i två år, efter det har det inte varit några aktiviteter. Ändå syns effekten fortfarande, elva år senare, i form av bättre kognition. Det är spännande.
En annan del av forskningen handlar om hur kunskapen från finger kan omsättas i praktisk nytta i olika verksamheter – till exempel Hjärnhoppet i Sollentuna. Att implementera forskningsresultat i en verksamhet är en erkänt trög process, konstaterar Miia Kivipelto. Man brukar säga att det ofta tar minst 15 år.
– Det är lång tid! Vi forskar bland annat om facilitators och barriers – vilka faktorer som bidrar till eller bromsar den här processen.
Forskningen i Hjärnhoppet består dels av intervjuer med deltagare och medarbetare i projektet, dels av tester av olika slag för att se hur deltagarnas kognition och kroppsliga hälsa förändras under programmet.
FINGER-modellen har inte bara spridit sig till många svenska kommuner och regioner utan även globalt. I dag bedrivs forskning som bygger på finger i ett 70-tal länder. De ursprungliga resultaten har bekräftats i nya studier, och modellen finns nu i en rik flora av varianter.
– Det är roligt att se hur modellen anpassas till olika kulturer. Intresset är stort, även i låg- och medelinkomstländer, där vi vet att gruppen äldre med kognitiv svikt nu ökar, säger Miia Kivipelto.
Nu arbetar hon med FINGER 2.0 – en uppdatering av modellen som ska bli mer individanpassad, inkludera fler riskfaktorer och ska kunna kombineras med läkemedel vid behov.
– Vi breddar modellen till att även inkludera hörsel, syn och munhälsa samt sömn och stresshantering.
Läs Äldre i centrums reportage om Hjärnhoppet
Fler reportage
Ett lyft för hjärnhälsan
Programmet Hjärnhoppet ska minska risken för demens och förbättra hjärnhälsan. Äldre i centrum följde med på ett träningspass i Sollentuna, där projektet följs…
Hunden skapar nya relationer snabbare
Hundteamet i Härnösand har skapat relationer och aktiverat kommunens äldre i 15 år. Nu ska deras arbete studeras i ett unikt forskningsprojekt vid…
Följ med på stormig tandemturné
Oskar Jonsson, Lunds universitet, har cyklat 120 mil för att sprida forskning om åldrande och hälsa. Äldre i Centrums chefredaktör följde med på…
Åldrandet in på bara kroppen
I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med…