En kognitiv livsstil
Klockan är 10.40 en höstmåndag och inne på en träningsanläggning i Flemingsberg söder om Stockholm befinner sig Rickard Björkqvist, Esther Sarkov och Raul Pomar. De är 75, 63 respektive 64 år gamla och har alla fått diagnosen Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede. Idag har de samlats för ett träningspass tillsammans med fysioterapeuten Carina Ågren. Passet pågår i cirka en timme och innehåller bland annat träning av styrka, balans och en hel del kondition. Den sista aktiviteten som Carina Ågren har planerat för dagen är en fotbollsmatch med en pilatesboll.
Deltagarna utstrålar en smittande energi. Träningen är något de tillsammans har gjort två gånger i veckan i två års tid. De är nämligen tre av deltagarna i den svenska delen av den europeiska MIND-AD-studien. MIND-AD är en pilotstudie och ett stort forskningssamarbete mellan sju europeiska länder, varav fyra genomför studien: Sverige, Finland, Tyskland och Frankrike. MIND-AD har inspirerats av den uppmärksammade FINGER-studien som startade 2009.
FINGER står för Finnish geriatric intervention study to prevent cognitive impairment och var den första i världen med att visa att livsstilsförändringar kan bidra till att förebygga minnesbesvär. Under ledning av Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik och specialist i neurologi vid Karolinska institutet, har forskarna kunnat se att fysisk träning, kostrådgivning, minnesövningar, regelbundna kontroller av kardiovaskulära riskfaktorer och sociala träffar förhindrade kognitiv svikt och utvecklingen av demenssjukdomar hos personer som bedömdes vara i riskzonen.
MIND-AD i sin tur startade 2017 och bygger vidare på resultaten och metoden från FINGER. Det som är speciellt med MIND-AD är att deltagarna som medverkar redan är i en tidig fas av Alzheimers sjukdom, vilket de inte var i FINGER-studien, berättar Charlotta Thunborg, forskningssamordnare på Karolinska institutet och koordinator mellan de fyra länderna där cirka nittio personer deltar. Deltagarna är indelade i tre lika stora grupper, där två grupper får aktiv hjälp att genomföra livsstilsförändringarna, men en av dessa två grupper får även komplettera med en näringsdryck. Den tredje gruppen agerar kontrollgrupp och uppmanas ändra sina vanor enbart utifrån muntliga och skriftliga livsstilsråd.
– Vi hade en grupp som fick näringsdryck för att se om ett kosttillskott som är bra för hjärnan har ytterligare en effekt, eftersom vi tror att framtida behandlingar kommer att bestå av en blandning av förändringar, både hälsosamma levnadsvanor och framtida läkemedel, säger Charlotta Thunborg.
Deltagarna i de två förstnämnda grupperna fick hjälp med livsstilsförändringarna under sex månader, men i Sverige förlängdes studien till 12 månader och avslutas nu i december. Resultaten kommer att vara sammanställda och redo att presenteras under andra delen av 2020.
– Just nu är vi inne i en intensiv fas med att slutföra allting, flera års arbete ska komprimeras till en mängd rapporter. Jag kan inte säga något om resultatet ännu, men vi hoppas att datainsamlingen pekar på att denna typ av förebyggande insatser är genomförbara även för personer som är i en tidig fas av Alzheimers sjukdom – och att det eventuellt kan finnas belägg för att läkemedel och livsstilsförändringar kan vara den framtida lösningen, säger Charlotta Thunborg.
Fysisk träning två gånger i veckan är alltså en av livsstilsförändringarna som deltagarna gick igenom, men vilka är de andra? Vi börjar med maten. Deltagarna fick enskild kostrådgivning av dietister vid tre tillfällen och i grupp vid ytterligare tre tillfällen. De fick lära sig att ställa om kosten efter maten som äts i medelhavsområdet, men som anpassats till de nordiska näringsrekommendationerna.
– Deltagarna uppmanades att äta fisk två till tre gånger i veckan för att få i sig omega 3 och att äta fem nävar frukt och grönt om dagen. Tallriken skulle vara färgglad och täcka de grundläggande dagliga näringsbehoven. Sen var vi även tvungna att anpassa maten efter svenska råvaror, istället för till exempel isbergssallad och gurka fick de äta rotfrukter, bär och svamp, säger Charlotta Thunborg.
Livsstilsförändring nummer tre var regelbundna besök hos läkare och sjuksköterskor för att mäta bland annat blodsocker och blodfetter. Varje deltagare fick under tiden studien pågick tre träffar med sjuksköterskor där läkare var närvarande under två av dem.
– Det var viktigt att mäta de kardiovaskulära riskfaktorerna eftersom de är en av fem komponenter i livsstilsförändringen som deltagarna under försöksperioden genomgår. Det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan brukar man ju säga, säger Charlotta Thunborg.
Den fjärde förändringen var den så kallade sociala delen av interventionen, det vill säga tillfällen då deltagarna fick chansen att umgås i ett socialt sammanhang.
– Den sociala delen var en självklar del under gruppträffar och träningstillfällen. Då fick deltagarna tillfälle att mingla när de till exempel hade kostrådgivning i sina grupper. De kunde äta tillsammans, byta recept med varandra och prata om vardagen, säger Charlotta Thunborg.
Hon har redan nu kunnat se att den sociala delen av studien har gett deltagarna tillfälle att prata om sina minnesproblem med andra i samma situation, något som har haft en inverkan på deltagarnas välmående.
Minnet var en annan faktor som skulle stimuleras extra mycket. Eller ja, kognitionen rent generellt, berättar Krister Håkansson, demensforskare på Karolinska institutet och Karolinska sjukhuset. Han har speciellt arbetat med att utveckla och genomföra den kognitiva träningen i FINGER-modellen.
Inne på sitt kontor visar han några kognitionstester som deltagarna fick göra. Det är allt från långa listor där personer ska koppla samman ord till att komma ihåg symboler i en övning som liknar kortspelet Memory.
– Det är lätt att tro att kognition endast handlar om minnet, men det handlar också om hur vi tänker generellt. Därför är det viktigt att inkludera så många beståndsdelar som möjligt för att kunna se en eventuell effekt, något vi lyckades göra med FINGER.
– Det vi såg i FINGER-studien var att vi fick en positiv effekt på den kognitiva förmågan när vi kombinerade olika typer av livsstilsförändringar. Alla delar var minst lika viktiga för att förebygga demens, säger Krister Håkansson.
Han visar också upp ett nytt test som han tillsammans med andra forskare håller på att utveckla. Det är en lång berättelse som allt eftersom blir allt mer komplicerad att läsa. Texten börjar med korta meningar som innehåller relativt enkla ord, men de blir successivt längre och svårare att förstå. Förhoppningen är att det nya testet i framtiden ska kunna fungera som ett komplement till andra tester för att upptäcka kognitiva problem bland äldre personer.
Minnesövningen som användes i MIND-AD var ett datoriserat träningsprogram. Under ledning av en psykolog fick deltagarna bland annat försöka komma ihåg en lång serie nummer och hur en röd boll har rört sig inom olika rektanglar.
När MIND-AD-pilotstudien avslutades våren 2019 fick deltagarna ett erbjudande om att fortsätta med den fysiska träningen, vilket de allra flesta valde att göra. I gruppen som tränade med Carina Ågren var det ingen som hoppade av.
Inne på träningscentret samlas de nu efter det intensiva träningspasset för att sitta ner och fika tillsammans trots att de är så få idag. Vanligtvis är de åtta deltagare, berättar Carina Ågren.
– Vi har betonat vikten av att äta någonting före och efter träning, men vi använder den här tiden till att också prata om och utvärdera dagen. Jag skriver ner hur de har upplevt passet och hur ansträngande det varit, säger hon och delar ut smörgåsar till Rickard Björkqvist, Esther Sarkov och Raul Pomar.
Dagens pass har varit ovanligt ansträngande tycker deltagarna. Carina Ågren berättar att träningen följer en grundplan som innehåller konditionsträning och styrketräning, men att fysioterapeuterna försöker att variera emellanåt. Yoga är en av aktiviteterna som ibland finns på schemat.
Vad har varit det svåraste med att vara deltagare i studien?
– Jag tyckte att maten var svår i början. Kostråden som vi fick av dietisten var annorlunda från det jag brukade äta, men nu är det lättare när man har vanan inne, säger Esther Sarkov. Raul Pomar instämmer:
– Trots att dietisten fanns på plats för att hjälpa till var det svårt att helt ställa om i början, men allt eftersom jag hittade smaker som jag tyckte om och fick tips från andra deltagare så blev det lättare, säger han.
Alla tre berättar berättar att det känns mycket bättre och att huvudet har blivit klarare efter studien.
– Jag märkte direkt att min kognitiva förmåga blev bättre. Trafikverket hade innan studien krävt att jag kom på årliga besök för att utvärdera min körförmåga, men nu vill de bara se mig vartannat år, säger Rickard Björkqvist, och fortsätter:
– Den här sjukdomen vi har kan ta hårt på en. Det finns inget botemedel idag så det enda som finns att göra är att antingen förebygga den eller försöka bromsa den så gott det går. Oavsett vilka resultat som studien visar kommer jag att fortsätta med de här rutinerna så länge jag mår bra av dem.
Fotnot: Eftersom MIND-AD är en pågående studie har deltagarna fått fingerade namn i artikeln.