Bild: Mostphotos, Håkan Jönson infälld i bild.

En myt att svenskarna inte respekterar äldre

Att Sverige är sämst i klassen på att respektera äldre är något du troligtvis tagit för en sanning, för det verkar ju finnas fakta som bevisar det. Fast kanske är det precis tvärtom. Det är dags att avfärda en vetenskaplig faktoid.

Äldre respekteras inte längre och internationellt utmärker sig Sverige som ett av de sämsta länderna när det gäller äldres status.

Ungefär så kan ett återkommande påstående i medierna sammanfattas, där källan är den omfattande attitydundersökningen World values survey, WVS. Så här uttryckte sig exempelvis en kolumnist i Expressen i början av 2019:

”Enligt World values survey är Sverige fjärde sämsta landet i världen på att respektera äldre.”

Bara lite mer än 20 procent av svenskarna ser på medmänniskor som är över 70 år med respekt.” Sammanhanget för det här påståendet är vanligen någon form av kritik eller upprop mot ålderism och åldersdiskriminering och i en genomgång ser jag att både journalister, organisationsföreträdare och forskare finns bland dem som refererar undersökningen på detta sätt.

Att endast 20 procent skulle se på medmänniskor över 70 år med respekt låter anmärkningsvärt med tanke på att 16 procent av svenskarna själva är 70+. I den här texten ska jag reda ut vad World values survey egentligen visar. I korthet utgör påståendet att 20 procent i Sverige som ser på medmänniskor över 70 år med respekt utgör en feltolkning av fakta, det vill säga en vetenskaplig faktoid.

De återkommande uppgifterna om svenskarnas dåliga attityder till äldre enligt WVS kommer troligen från tidigare referat av undersökningen i svenska medier, som upprepats gång på gång och därmed blivit en given sanning. En mer direkt källa till uppgiften hittar jag i en artikel om ålderism som CNN publicerade i januari 2019.

I CNN:s artikel visar två stapeldiagram bästa och sämsta länderna utifrån rubriken: ”Percentage of people who view those over 70 with respect”. Andel som ser på personer över 70 med respekt. Japan sticker ut som ”sämst” med cirka sju procent som ser på äldre med respekt. En häpnadsväckande siffra med tanke på Japans rykte om vördnad för äldre.

Sverige kommer på fjärde sämsta plats med något mer än 20 procent. I andra änden ligger Georgien och Uzbekistan med andelar på 70–80 procent som ser på personer över 70 med respekt. Som källa anges WVS sjätte insamlingsomgång 2010–2014, där en rad frågor om attityder till äldre inkluderades.

När jag själv går igenom WVS undersökning 2010–2014 visar det sig att någon fråga med den formulering som CNN använder inte finns. Nyhetskanalen, med flera, verkar ha missförstått undersökningen. Den fråga som CNN-artikelns staplar bygger på har nummer 163 i frågeformuläret och lyder:

”Hur troligt skulle du säga att det är att de flesta i [landets namn] bemöter de över 70 med respekt?”

Frågan visar alltså inte andelen som själva ser på personer över 70 med respekt, utan i stället är det respondenternas uppfattningar om andras [majoritetens] bemötande som mäts.

Vad visar då svaren på fråga 163? I undersökningen har personerna fått gradera sina svar i fem steg från ”inte alls troligt” till ”mycket troligt” att de flesta i landet bemöter de över 70 med respekt. Här tycks CNN:s staplar bygga enbart på ytterlighetssvaret ”mycket troligt” att äldre möts med respekt, vilket i Japans fall är 6,7 procent och i Sveriges fall 20,6 procent.

Ett alternativ hade varit att redovisa den andra ytterligheten och då hade det visat sig att endast 2,5 procent respektive 2,4 procent i Japan respektive Sverige menar att det inte alls är troligt att de flesta i landet bemöter de över 70 med respekt.

Ytterligare ett alternativ när det gäller sifforna hade varit att slå samman de två värden som ligger högst eller de två som ligger lägst. Så brukar attitydpåståenden med fem graderade svarsalternativ hanteras. Då hade andelen i Sverige som angav att det är mycket troligt eller troligt att de flesta i landet bemöter de över 70 med respekt blivit 56,6 procent. Andelen som angav att detta inte eller inte alls är troligt var 13,9 procent i Sverige.

Fortfarande ligger länder som Georgien och Uzbekistan långt högre, men hur är det med närliggande länder som Danmark, Norge och Finland? Svaret är att vi inte vet. WVS inkluderar ett urval av världens länder i sina olika omgångar och i den här undersökningen finns bara 59 av världens 195 stater med.

I Europa inkluderas enbart Estland, Nederländerna, Rumänien, Spanien och Tyskland. Sverige får med sina 56,6 procent ett jämförelsevis lågt respektvärde, men det går inte att säga något om Sveriges eller Japans placering i ”världen”.

Avspeglar svaret på fråga 163 människors bristande respekt? Här borde vi vara försiktiga med tolkningar eftersom frågan alltså mäter respondenternas uppfattning om andras attityder. Tveksamheten bland japaner till att bekräfta att de flesta bemöter personer över 70 med respekt skulle ju kunna bero på uppfattningen om att äldre borde ges en alldeles särskilt stor respekt, men att inte tillräckligt många visar denna.

Att det finns en koppling till föreställningar om allmänna uppfattningar i samhället visar en annan av undersökningens frågor. På fråga 165 fick respondenterna hålla med eller ta avstånd från påståendet: ”Äldre människor visas inte mycket respekt nu.” Här höll 67,2 procent av de svenska respondenterna med, en jämförelsevis hög siffra.

De direkta attityderna till äldre mäts troligen bättre i frågor av typen ”vad tycker du om äldre” och i undersökningen finns det faktiskt fyra frågor av det slaget. Bland annat fick respondenterna ta ställning till i vilken grad de höll med om två påståenden som indikerar negativa attityder till äldre: ”Äldre människor ligger samhället till last”, samt ”Äldre människor får mer än sin beskärda del från den offentliga sektorn”.

Vad tyckte då de svenska respondenterna om detta, i jämförelse med folk från andra länder?

KÄLLA: World values survey, 2010-2014

I Sverige var det 9,9 procent som helt eller delvis höll med om att äldre ligger samhället till last, medan 87,2 procent tog avstånd från påståendet. Bland de europeiska länderna länder var det bara Nederländerna som låg bättre till, med 7,7 procent som höll med (se tabell 1). I Polen, ett land där 72,1 procent menade att personer över 70 respekteras höll 21,8 procent med om att äldre ligger samhället till last. För Rumänien var siffran 17,8 procent.

Håll ändå med om att det blir obegripligt om bara fem procent håller med om påståendet att äldre ligger samhället till last i det land som pekas ut som sämst när det gäller att bemöta äldre med respekt!

KÄLLA: World values survey, 2010-2014

När det gäller påståendet att äldre får mer än sin beskärda del höll 14,7 procent av de svenska respondenterna med, medan 78,3 procent tog avstånd (se tabell 2). Här fanns det mycket stor variation i världen.

För ungefär 20 år sedan skrev sociologen Åsa Bartholdsson en intressant artikel om ett på den tiden populärt påstående: svenska föräldrar samtalar bara ett fåtal minuter med sina barn varje dag. När vi som själva är föräldrar får del av såna siffror kan vi såklart tänka hur bra vi är jämfört med andra. Bara tjatet om att stiga upp, städa, hjälpa till i köket och göra läxorna tar ju en timma om dan!

Bartholdsson visade hur uttalandet om samtalstiden refererades av en rad experter och politiker, med lite olika tidsangivelser. Hon spårade därefter påståendet om föräldrars prat till en SCB-undersökning som faktiskt visade att föräldrar samtalar mellan två och sju minuter dagligen med sina barn. Men det handlade då om att samtalet utgjorde en huvudaktivitet.

Samma undersökning visade att föräldrar i snitt medverkade i aktiviteter ihop med sina barn mellan tre och tio timmar per dag, beroende av barnets ålder och förälderns kön. Föräldrar äter och leker med sina barn, hjälper dem med kläder, läxor, skjutsningar, medlar i konflikter, tjatar om städning etcetera Det är ett ständigt pratande och gnatande.

Men i den allmänna debatten kom hela den kontexten bort och det framstod som att föräldrar bara pratade med sina barn några minuter per dag. Varför blev det så?

Bartholdsson visade att sammanhanget för politikers, experters och andra samhällsdebattörers hänvisning till undersökningen var påståenden om en oroande samhällsutveckling med en sönderfallande familj och bristande föräldraskap. Hänvisningarna till SCB:s undersökning omvandlade den oron till vetenskapliga siffror och fakta.

Precis samma dynamik ser vi i användningen av siffror som gäller respekten för äldre i Sverige. Det finns sedan länge en teoretiskt uttryckt oro för att samhällets modernisering minskat äldres status. På den så kallade ”kulturkartan”, som också den baseras på World values survey, utmärks svenska värderingar av ett fokus på individualism och självförverkligande.

Sverige är ett högt industrialiserat, progressivt och individualistiskt inriktat land, vilket teoretiskt sett skulle kunna ge äldre lägre status jämfört med länder där familjegemenskap och traditioner betonas mer. Det är i den oroskontexten som påståendet om vår bristande respekt för äldre landar, uttryckt i en siffra: bara 20 procent bemöter de över 70 år med respekt.

I likhet med påståenden om att föräldrar bara pratar några minuter om dagen med sina barn blir detta något de flesta av oss kan förvånas över, eftersom det inte avspeglar vår egen syn personer över 70 år.

Ålderism är ett allvarligt problem som drabbar äldre på en rad olika sätt, i form av diskriminering, uteslutning och nedvärdering. Det är också ett problem som på många sätt är osynliggjort och svårt att angripa, vilket jag själv beskrivit i flera sammanhang. Inte minst har coronapandemin blottlagt en hel del mörka resonemang och praktiker.

Ålderism måste synliggöras och bekämpas, men det är onödigt att påstå att Sverige är ett av de länder där äldre får minst respekt i hela världen, för påståendet har inte stöd i den undersökning som refereras.

Med detta hoppas jag att vi kan sätta punkt för denna vetenskapliga faktoid. Uppfattningarna om andras bemötande och respekt skiljer sig från de egna värderingarna av äldre. Resultatet från World values survey skulle faktiskt kunna sammanfattas som att

Nära 90 procent av svenskarna tog avstånd från påståendet att de äldre ligger samhället till last.

Där låg vi riktigt bra till och är väl ändå en hoppfull utgångspunkt i kampen mot ålderism?

Ref.
Referenser

Cowgill och Holmes (red.). (1972). Aging and modernization. Appleton-century-crofts.

Bartholdsson. (2004). Konsten att konstruera sanning: Om barns och föräldrars tid för samtal. Sociologisk forskning.

Jönson (red.). (2021). Perspektiv på ålderism. Social work press.

Jönson och Norberg. (2021). Being an older person or a person with a disability: Are supportive policies ageist? Disability & society.

Fler debattartiklar

Porträttbild på Marie Elf

Hemmets möjligheter förbises vid rehabilitering

För att reformen God och nära vård ska bli framgångsrik måste vi förändra synen på rehabilitering av äldre personer i hemmiljö. Om vardagliga…

Var är debatten om kvinnors låga pensioner?

Många av dagens kvinnliga pensionärer lever under gränsen för relativ fattigdom. Forskaren Anna Gustafsson undrar varför pensionssystemet inte tar hänsyn till kvinnors historia…