Äldre migranter är en utsatt grupp i välfärden

Allt fler blir migranter som äldre. Att komma till Sverige sent i livet, speciellt från låginkomstländer, innebär större risk för fattigdom. Här presenterar Hanna Mac Innes resultaten från sin avhandling om äldre migranter i välfärdssystemen.

I detta nu flyr människor över gränser. Människor med olika drömmar, olika åldrar, familjekonstellationer och framtidsutsikter lämnar det kända och beger sig av mot ovissheten. Trots att merparten av migranter till Sverige kommer i unga år har vi under de senaste decennierna sett en ökande andel som migrerar som medel­ålders eller som äldre.

Denna artikel tar sin utgångspunkt i en alldeles ny avhandling i socialt arbete, som vill kasta ljus över betydelsen av ­ålder vid migration i relation till den tid det tar att komma in på arbetsmarknaden, risken för att bli fattig som äldre, samt sannolikheten att ta emot offentlig äldreomsorg som äldre person. Avhandlingen visar att tiden till första fotfäste på arbetsmarknaden ökar med ålder vid migration för utrikes födda från låg och medelinkomstländer, något som får enorma konsekvenser för den ekonomiska situationen för denna heterogena grupp.

Stora skillnader existerar vad gäller risken för fattigdom bland äldre utrikes och inrikes födda, något som tyder på att det finansiella transfereringssystemet inte är tillräckligt omfördelande. Samtidigt visar avhandlingen att välfärdssystemen, som den offentliga äldreomsorgen, fungerar relativt omfördelande både mellan inkomstgrupper och mellan äldre födda i olika länder.

Fröet till själva avhandlingen föddes inom ramen för ett forskningsprojekt där intervjuer med äldre migranter genomfördes. Personerna hade anlänt vid olika tidpunkter i sina liv. Det var särskilt en intervju som gjorde ett starkt intryck på mig.

Mannen hade kommit till Sverige under 90-talets ekonomiska kris tillsammans med sina barn och sin hustru. Han hade kommit till Sverige som 40-åring och berättade om hur han hade sökt arbeten under en tioårsperiod utan att komma vidare i anställningsprocessen. Nu var hans hälsa nedsatt, liksom hans ekonomi, kombinerat med att han hade få sociala relationer utanför det närmaste familjenätverket. Det väckte frågan om betydelsen av ålder vid migration för risken att bli fattig som äldre och om det även var så att migration sent i livet var relaterat till andra typer av sociala nack­delar, såsom lägre sannolikhet att använda offentlig äldreomsorg vid hög ålder.

Med hjälp av registerdata från SCB blev utgångspunkten i den första studien att studera betydelsen av ålder vid migration för att få ett första fotfäste på arbetsmarknaden. I studien följdes fyra kohorter som migrerat till Sverige under 90-talet. Data visade att den ålder då en migrant kommer till Sverige har större betydelse för den tid det tar att få ett första fotfäste än personens utbildningsnivå. Det visade sig också vara så att tiden det tar att få ett arbete ökar signifikant redan vid 40 års ålder för migranter från låg- och medelinkomstländer.

Nästa fråga blev i vilken utsträckning ålder vid migration påverkar risken för att vara både inkomst- och förmögenhetsfattig vid 65 års ålder eller äldre. Kriterierna för inkomstfattigdom i den aktuella studien sattes vid den traditionella fattigdomslinjen, det vill säga när den disponibla inkomsten understiger 60 procent av medianinkomsten i landet det aktuella året. Förmögenhetsfattigdom definierades som att ha en förmögenhet som understiger 10 000 kronor. Syftet var att identifiera grupper av äldre personer som riskerar att inte kunna täcka oförutsedda utgifter såsom en tandläkarräkning.

Fattigdom bland den äldre befolkningen i Sverige har länge ansetts vara ett utrotat problem, och i viss mån visar den andra studien i min avhandling att detta stämmer. Andelen som är både inkomst- och förmögenhetsfattig i den svenskfödda äldre befolkningen är lägre än en procent. Dock ser verkligheten helt annorlunda ut bland äldre personer födda i låginkomstländer, där motsvarande andel är 33 procent. Det är alltså 33 gånger vanligare bland äldre födda i ett låginkomstland att vara dubbelt fattig än för en äldre person född i Sverige.

Slutsatsen är att mycket har blivit bra för många men inte för alla. Det finns grupper av äldre i Sverige som riskerar omfattande ekonomisk utsatthet. Dessa resultat bör ses i ljuset av att fattigdom ökar risken för multipel social utsatthet i hög ålder. På senare år har forskning inom äldreområdet alltmer kommit att belysa de multipla aspekterna av social exkludering, det vill säga att inkomst bara är en dimension av flera vad gäller äldre personers inkludering.

Baserat på kännedomen om att olika typer av exkludering kan vara relaterade till varandra ställde jag mig frågan huruvida fattigdom kan vara relaterat till lägre användning av välfärdstjänster så som offentlig äldreomsorg.

Det har funnits antaganden om att den heterogena gruppen äldre utrikes födda i lägre utsträckning använder sig av offentlig äldreomsorg. Användning av offentlig äldreomsorg har länge problematiserats utifrån den kulturella linsen. Dock finns indikationer på att äldre personer i Sverige avstår att ansöka om hemtjänst på grund av att de inte upplever sig ha råd. Det har saknats storskaliga studier som undersökt huruvida migra­tion sent i livet och låg inkomst är relaterat till lägre användning av offentlig äldreomsorg.

Den tredje studien i avhandlingen bekräftar att utrikesfödda äldre som grupp har något lägre sannolikhet att använda offentlig äldreomsorg. Dock visar resultaten från analyserna som omfattar alla födelseländer en stor variation i omsorgsanvändning. Vidare visar resultaten från denna studie att migration sent i livet inte behöver innebära lägre sannolikhet att använda offentlig äldreomsorg.

Vad gäller inkomstens betydelse för användning av offentlig äldreomsorg visar avhandlingen att äldreomsorgen i stort sett fungerar omfördelande både över olika inkomstgrupper och när det gäller födelseland. Undantaget är äldre personer i den lägsta inkomstgruppen som är födda i låginkomstländer och som inte har en partner, alltså delvis samma grupp som också löper högre risk för dubbel fattigdom. Slutligen är den offentliga äldreomsorgen mer omfördelande än det finansiella transfereringssystemet.

Mycket har blivit bra för många men inte för alla. För de senare behövs insatser för att främja både arbetsmarknadsetablering och insatser som kan avhjälpa fattigdom.

I dag existerar ett underutnyttjande av äldre­försörjningsstöd och bostadstillägg, stat­liga bidrag syftar till att avhjälpa fattigdom bland äldre. Jag startar just nu upp ett nytt forskningsprojekt om faktorer som påverkar mörkertalet inom äldreförsörjningsstöd och bostads­tillägg. Studierna kommer att bygga på registerdata men även intervjuer kommer att genomföras.

Hanna Mac Innes disputerade i mars med en avhandling i socialt arbete med titeln
Older people in Sweden – Age at migration, poverty and utilization of long-term care services.

Ref.
Referenser

Heap, Lennartsson och Thorslund (2013). Coexisting disadvantages across the adult age span: A comparison of older and younger age groups in the Swedish welfare state. International journal of social welfare.

Mac Innes (2022). Older people in Sweden – Age at migration, poverty and utilization of long-term care services. Göteborgs universitet.

Szebehely (2000). Äldreomsorg i förändring – knappare resurser och nya organisationsformer. I: SOU 2000:38. Välfärd, vård och omsorg. Forskarvolym från kommittén för välfärdsbokslut. Socialdepartementet.

Torres och Magnusson red (2021). Äldrevård och omsorg i migrationens tidevarv. Studentlitteratur.

Walsh, Scharf och Keating (2017). Social exclusion of older persons: A scoping review and conceptual framework. European journal of ageing.

Relaterade artiklar

Nya siffror: Svårt för äldre att komma ut

Mer än hälften av alla äldre på särskilda boenden har svårt att ta sig ut. Utemiljöerna brister också i tillgänglighet. Det visar nya studier från Göteborgs universitet och nya siffror från Socialstyrelsen.

Nu finns ett nytt diskussionsmaterial som stöd i arbetet med våldsutsatta äldre. Foto: Mostphotos

Nytt stöd i arbetet med våldsutsatta äldre

Socialstyrelsen har tagit fram ett nytt diskussionsmaterial för personal som arbetar med äldre. Syftet är att upptäcka och kunna hantera våld som förekommer i olika former.

Stenen blir ett föremål som kan få en stor ­betydelse för användaren, enligt forskarna i projektet. Foto: Rise

Digitala stenar väcker berättelser till liv

Ett taktilt koncept för att aktivera och tillgängliggöra livsberättelser. Det har forskare utvecklat i form av stenliknande objekt med en ­digital kärna. Det nya verktyget når bortom diagnoserna.

Fler Spotlight-artiklar

Steg för steg kan personalen lära sig mer om att förebygga hälsorisker hos äldre, med ­Kunskapstrappan som hjälp. Illustrationen är ­hämtad från avhandlingens omslag – se ref.

Kunskapstrappa förebygger hälsorisker

En ny utbildningsmodell kan hjälpa till att förebygga hälsorisker som trycksår, under­näring och dålig munhälsa hos äldre. Forskare och omsorgspersonal har utvecklat den tillsammans.

Äldre inte mer ensamma än förr

Ensamhet och social isolering bland äldre har legat på samma nivå de senaste trettio åren. Men trots att ingen ökning har skett, behöver samhället arbeta med frågorna, för att öka äldre personers hälsa och livskvalitet.

kvinna hjälper äldre kvinna som har fallit

Osteosarkopeni – hot mot hälsosamt åldrande

Ett friskt rörelseorgan är viktigt för att kunna leva ett självständigt liv i åldrandet. Skelett- och muskelvävnad är tätt förbundna och det är därför extra viktigt att ta hänsyn till båda dessa vävnader hos riskpersoner för att minimera risken för…