Hemtjänst i förändring

Hemtjänsten är en central del av den svenska välfärden och utgör en betydande del av arbetsmarknaden, främst för kvinnor. Samtidigt kännetecknas arbetet av låg status, låg lön och dåliga arbetsvillkor. Hemtjänstens kvalitet uppmärksammas ofta i media och den politiska debatten, däremot hamnar personalens arbetssituation ofta i bakgrunden. Detta trots att förändringar av äldreomsorgens resurser, styrning och organisering har en direkt inverkan på hemtjänstpersonalens vardag och villkor.

Min nyligen publicerade studie, Care workers under pressure – a comparison of the work situation in Swedish home care 2005 and 2015, visar hur hemtjänstpersonalens arbetssituation har förändrats mellan 2005 och 2015 med fokus på arbetets innehåll, arbetsvillkor och arbets­relaterade problem.

Äldreomsorgen har genomgått omfattande förändringar under de senaste decennierna. Sedan år 2000 har mer än var fjärde äldre­boendeplats försvunnit, en minskning som inte kan förklaras med förbättrad hälsa i åldersgruppen. Samtidigt har det skett ett ökat fokus på kvarboende, det vill säga att äldre så långt det är möjligt ska kunna bo kvar hemma i sin egen bostad. Detta har bland annat inneburit att andelen som får hemtjänst har ökat. Ökningen av andelen äldre personer med hemtjänst har däremot inte kompenserat för minskningen av äldreboendeplatser.

Sedan 1990-talet har det skett en rad organisationsförändringar, såsom New public management, NPM. NPM har bland annat inneburit ett införande av marknadsmodeller och marknadslösningar i organiseringen och utförandet av den offentliga omsorgen.

Minskningen av äldreboendeplatser och ökat fokus på kvarboende har också inneburit att allt fler äldre personer med stora omsorgsbehov bor kvar hemma och får hjälp av hemtjänsten, ofta flera gånger om dagen. Detta har fått konsekvenser för hemtjänstpersonalen arbetsvardag med bland annat mer spring i arbetet och förändrade uppgifter. Den aktuella studiens resultat visar i likhet med tidigare forskning att det finns en stor variation i hemtjänstens arbete där personalen utför allt från hushållsarbete till medicinska uppgifter. Arbetets innehåll skiljer sig inte särskilt åt mellan åren, även om det skett en viss omstrukturering av arbetsuppgifterna. Till exempel visar studien att städning och inköp av matvaror har minskat mellan 2005 och 2015, medan de administrativa och medicinska arbetsuppgifterna har ökat.

Minskningen av hushållsarbete mellan åren går att förstå i relation till minskade resurser inom äldreomsorgen, vilket har bidragit till att städning och inköp delvis har rationaliserats bort från den offentliga hemtjänsten. I linje med detta visar tidigare forskning av Petra Ulmanen och Marta Szebehely hur ansvaret för dessa insatser i större utsträckning har skiftats till familjen och/eller marknaden.

Införandet av NPM i äldreomsorgen har medfört ett ökat användande av kon­trollsystem och dokumentation, vilket i sin tur gjort arbetet mer minut- och detaljstyrt. Dessa förändringar kan förklara ökningen av administrativa arbetsuppgifter mellan åren. År 2005 var administrativt arbete en del av jobbet för 74 procent av personalen jämfört med 90 procent år 2015. Resultatet av studien visar också att injektioner och rehabiliterande insatser har blivit alltmer vanliga som en del av arbetet i hemtjänsten. Detta går att förstå i relation till minskningen av äldreboendeplatser och att allt fler sköra äldre i dag får hjälp av hemtjänsten.

En annan påtaglig skillnad mellan åren är det ökade antalet hjälptagare som en anställd i hemtjänsten hjälper under ett arbetspass (vardagar, dagtid): År 2015 hjälpte en anställd i genomsnitt tolv personer, en ökning från nio personer år 2005. Dessutom gör personalen år 2015 ungefär 15 besök under ett arbetspass, varav nästan hälften var 15 minuter eller kortare. Detta är särskilt problematiskt inte minst eftersom det ökar tidspressen och ”springet” i hemtjänsten, vilket i sin tur får betydelse för personalens möjligheter att tillgodose de äldres behov eller skapa förtroende­fulla relationer.

I ljuset av ökad tidspress inom hemtjänsten visar studien också att det ofta fattas personal – på grund av sjukdom, ledighet eller vakanta tjänster. Var tredje anställd i hemtjänsten år 2015 uppgav att de mer eller mindre varje dag arbetar underbemannat, en ökning från ungefär var femte år 2005. Dessutom har hemtjänstpersonalens handlingsutrymme minskat kraftigt under tioårsperioden. År 2005 uppgav 39 procent av personalen att de oftast kunde påverka sitt dagliga arbete jämfört med endast 16 procent år 2015. Det minskade handlingsutrymmet kan relateras till effektiviseringssträvanden som en del av NPM, där alltmer detaljerade biståndsbeslut och minutstyrda insatser gör det svårare för personalen att anpassa arbetet till de äldres ofta skiftande behov.

Att inte ha tillräckligt med handlingsutrymme påverkar inte bara personalens arbetssituation på ett negativt sätt, utan begränsar också de äldres möjligheter till inflytande över den omsorg som ges. Personalbrist och tidsbrist inom hemtjänsten kan också förklara det minskade stödet från kollegor mellan åren. År 2015 uppgav sju av tio anställda att de sällan eller aldrig får stöd från sin chef, en ökning från sex av tio år 2005. Andelen som rapporterade att de sällan eller aldrig kan diskutera svåra situationer i sitt arbete med sina kollegor har också ökat – från 43 procent år 2005 till 65 procent år 2015.

Tidspressen, bristande handlingsutrymme, ett ökat antal hjälptagare och det faktum att en större andel av personalen år 2015 uppgav att de arbetar underbemannat tyder också på att arbetsbelastningen har ökat mellan åren. I linje med detta visar resultatet från studien att arbetet i hemtjänsten är psykiskt och fysiskt påfrestande. Psykisk trötthet efter dagens arbete har ökat markant mellan åren: År 2015 uppgav en fjärdedel av personalen att de i stort sett alltid var psykiskt uttröttade efter dagens arbete, en ökning från lite mer än var tionde år 2005. Ungefär en tredjedel av personalen båda åren upplevde att de i stort sett alltid vad fysiskt trötta efter dagens arbete.

Trots att arbetet i hemtjänsten innehåller många belastningar och problematiska arbetsvillkor så upplevs arbetet som meningsfullt. 90 procent av personalen upplever att de får mycket tillbaka i mötet med sina omsorgs­tagare.

Sammantaget visar resultatet från den aktuella studien att hemtjänstpersonalen har fått försämrade arbetsvillkor mellan 2005 och 2015, karaktäriserade av bland annat lågt handlingsutrymme, tidspress, hög arbetsbelastning, bristande stöd från chef och kollegor samt ett ökat antal hjälptagare. Dessa förändringar kan vidare relateras till äldreomsorgens strukturella och organisatoriska utveckling under de senaste åren. Mot bakgrund av framtida utmaningar med en åldrande befolkning, svårigheter att rekrytera och behålla personal och strävanden efter ökad kvalitet i äldreomsorgen är det anmärkningsvärt att personalens arbetssituation har försämrats.

Personalen är en central resurs för omsorgens kvalitet. Förbättrade arbetsvillkor är därmed avgörande för att kunna leverera omsorg av hög kvalitet. Utan hemtjänstpersonal med rimliga arbetsvillkor finns det en risk att äldre personer inte får den hjälp som de behöver.