Socialstyrelsen (2022). Vård och omsorg för äldre – Lägesrapport 2022.
Allt fler söker äldreomsorg
Antalet äldre som flyttar in på äldreboende eller får hemtjänst för första gången ökar nu efter pandemin och den nedgång som sågs då. Det visar Socialstyrelsens årliga lägesrapport som också pekar på ett ökat vård- och omsorgsbehov framöver.
– De senaste två åren har än mer gjort det tydligt att äldreomsorgen måste stärkas. Mycket förbättringsarbete pågår för att främja kontinuitet, bättre tillgång till medicinsk kompetens och likvärdighet i fråga om kvalitet. Detta arbete är nödvändigt både för att ta igen behov av hälsa, vård och omsorg.
Det säger Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell angående resultaten i en ny lägesrapport som myndigheten har publicerat.
Rapporten visar hur efterfrågan på äldreomsorgsinsatser har ökat det senaste halvåret efter en tydlig nedgång under coronapandemin. Exempelvis syntes våren 2020 en 45-procentig minskning av äldre som fick hemtjänst för första gången.
Men hösten 2021 sågs en återhämtning. Då var andelen nytillkomna äldre med hemtjänst uppe på samma nivå som före pandemin.
– Det är positivt att fler söker sig till äldreomsorgen igen. Det är viktigt att kommunerna är beredda på ett ökat tryck. De som låtit bli att söka hjälp under pandemin kan ha ett försämrat allmäntillstånd, säger Michaela Prochazka, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.
Hon framhäver också att det snabbt växande antalet äldre kommer att innebära ökade behov av vård och omsorg framöver. Det betyder att antalet medarbetare inom äldreomsorgen behöver öka, särskilt personer med medicinsk kompetens måste tillsättas. Lägesrapporten visar att antalet sjuksköterskor inom vård och omsorg samt specialistläkare i geriatrik minskade åren innan pandemin.
– Vi måste sluta prata om “enkla jobb” här. Vård och omsorg för äldre kräver särskild kunskap och kompetens. Det behövs fler utbildade undersköterskor, men även sjuksköterskor, läkare, fysioterapeuter, dietister och arbetsterapeuter, säger Michaela Prochazka.
Läs lägesrapporten
Relaterat
Modell för ökad kunskap om hälsorisker på SÄBO
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell för att arbeta med förebyggande på särskilt boende.
Goda insatser för att behålla självständighet i åldrandet
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och kan fungera som inspiration för kommunerna i utformningen av insatser i omsorgen.
Stiftelsen Äldrecentrum får 24 miljoner i forskningsanslag
Hur kan vi utveckla hemtjänsten med hjälp av äldre personers kunskap? Det ska Stiftelsen Äldrecentrum undersöka i ett nytt forskningsprogram, som har fått 24 miljoner kronor i anslag från forskningsrådet Forte.
Fler nyheter
Utmattningssyndrom ökade risken för demenssjukdom
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Att ge äldre personer plats i forskningen
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma till tals är sköra äldre personer. Om detta handlar Isak Berges avhandling.
Ett ansvar som aldrig vilar!
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren i vårdvetenskap, Marcus Falk Johansson i sin doktorsavhandling: ”For better and for worse, till death do us…
