Mindre allvarligt för den som promenerar

– Det är anmärkningsvärt att även lätt fysisk aktivitet kan ha en så tydlig koppling till hur du klarar dig när du drabbas av stroke, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av artikelförfattarna.

Den aktuella studien påvisar inget orsakssamband mellan motion och skydd mot allvarlig stroke, men kopplingen är ändå tydlig: de som promenerar fyra timmar i veckan löper hälften så stor risk för att en stroke blir allvarlig jämfört de som är fysiskt inaktiva. Andelen allvarliga fall vid stroke är tre respektive sex procent för de två grupperna.

Katharina Stibrant Sunnerhagen, professor i rehabiliteringsmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och en av artikelförfattarna. Foto: Magnus Gotander

– Det räcker med promenad en dryg halvtimme varje dag, eller två kvartar om dagen, för att personer i studien ska hamna på den lägre risknivån för allvarlig stroke, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Studien omfattar 925 patienter som vårdades för stroke på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg 2014–2016. Personerna var i genomsnitt 73 år gamla vid insjuknandet. För studien har forskarna kombinerat uppgifter ur två svenska strokeregister där svårighetsgrad anges baserat på ögon-, arm- och ansiktsrörelser, medvetenhetsnivå, tal- och kommunikationsförmåga. Fyra av fem patienter i studien hade fått en mildare form av stroke.

I efterhand fick patienterna ange i vilken grad de varit fysiskt aktiva före sin stroke. I några fall hjälpte anhöriga till med denna information. 52 procent uppgavs ha varit fysiskt inaktiva.

– Ur en vetenskaplig synpunkt är det en svaghet med studien att deltagarna rapporterat sin egen fysiska aktivitet. Deras minne kan ha påverkats av att de fått stroke, särskilt hos dem som fick allvarlig stroke, säger Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Deltagare som angav att de ägnat sig åt lätt fysisk aktivitet (promenad fyra timmar eller mer i veckan) eller måttlig dito (löpning, simning eller liknande två-tre timmar per vecka) hade i högre utsträckning fått en mildare stroke. Lätt och måttlig fysisk aktivitet var i studien lika fördelaktigt.

Andra faktorer som spelar in är exempelvis ålder, kön,diabetes och rökning. När alla kända faktorer samlas står fysiskt aktivitet i kombination med lägre ålder för cirka sju procent av kopplingen till svårighetsgraden på en stroke, visar studien.

År 2016 drabbades cirka 26 500 personer i Sverige av stroke. Sjukdomen är en av de vanligaste orsakerna till bestående kroppsliga funktionsnedsättningar.

– Den som får en mildare stroke stannar kanske uppemot en vecka på sjukhus och kan sedan fortsätta sin rehabilitering hemma,med goda chanser att komma tillbaka till sitt vanliga liv och återgå i arbete. Efter en allvarlig stroke behövs betydligt längre tid på sjukhus, och ibland även vård på vårdhem, konstaterar Katharina Stibrant Sunnerhagen.