Allvarlig blödning samt sekundärprevention efter stroke och TIA. Joachim Ögren, institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, 2018.
Uppföljning minskar risk efter ischemi
En strukturerad sköterskeledd, telefonbaserad uppföljning med möjlighet till läkemedelsjustering leder till bättre riskfaktorkontroll för patienter som har haft en stroke eller en transitorisk ischemisk attack, TIA.
I sin avhandling vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet, har Joachim Ögren studerat patienter som haft en stroke eller en transitorisk ischemisk attack, tia, och följt risken för allvarliga blödningar samt behandling av riskfaktorer efter vårdtillfället. Han är specialist i internmedicin och arbetar med strokevården vid Östersunds sjukhus.
Joachim Ögren, specialist i internmedicin och arbetar med strokevården vid Östersunds sjukhus. Foto: Lena Manneby
I två studier undersöktes risken för allvarlig blödning efter ischemisk stroke och tia. Det gick att se att efter den akuta fasen drabbas cirka en procent per år av den blödningstyp som har högst dödlighet, intrakraniell blödning efter en ischemisk stroke, medan risken för alla typer av blödning var cirka 2,5 procent per år efter stroke och tia. Äldre och personer med bestående handikapp drabbades oftare.
I två andra studier jämfördes effekten på blodtryck och blodfetter mellan en strukturerad sköterskeledd uppföljning jämfört med sedvanlig uppföljning inom primärvården. Den strukturerade uppföljningen gjordes av en sköterska per telefon 1, 12 och 24 månader efter utskrivning från en stroke eller tia. I de fall blodtryck eller blodfetter låg över ett målvärde, justerades läkemedel enligt ordination av en studieläkare.
Studierna visade att metoden hade nytta såväl på kort som på lång sikt, med lägre medelvärden och högre andel patienter som nådde målvärdet för blodtryck och blodfetter som är kända riskfaktorer. För blodtryck ökade skillnaden jämfört med kontrollgruppen under hela studieperioden på tre år.
– Den här uppföljningsmetoden skulle kunna användas runt om i landet för att förbättra kontroll över blodtryck och blodfetter och därmed minska risken för ny stroke, säger Joachim Ögren.
Risken för blödning undersöktes i två observationsstudier. Dels intrakraniella blödningar hos 196 765 patienter registrerade i det nationella strokeregistret Riksstroke 1998–2009, dels all allvarlig blödning hos samtliga stroke och tia patienter vid Östersunds sjukhus under perioden 2010–2013. Uppgifter om blödning hämtades från patientdataregistret. Den sköterske- och telefonbaserade metoden för bättre riskfaktorkontroll testades i en randomiserad kontrollerad studie som inkluderade alla patienter med stroke och tia vårdade på Östersunds sjukhus under 2010–2013 och som bedömdes kunna delta samt ville delta i en telefonbaserad uppföljning.
– Det går att med relativt enkla medel skapa rutiner som förbättrar nivåerna av blodtryck och blodfetter för denna grupp patienter som löper ökad risk för ny stroke, hjärtinfarkt och för tidig död, säger Joachim Ögren.
Ref.
REFERENSER
