Äldres livslånga lärande

I studier av äldres lärande framkommer två övergripande skäl till att deltagarna söker sig till utbildningsaktiviteter: De vill ingå i ett socialt sammanhang och de vill öka sina kunskaper. Det som ibland glöms bort är att även individens utbildningsnivå och sociala umgänge påverkar deltagande. Motivbilden är komplex och kan skifta över tid och dessutom skapar sociala faktorer förutsättningar som vi kanske inte alltid tänker på.

Begreppet livslångt lärande har funnits i internationella policy­dokument i över 50 år. I dag är insikten om att vi kan lära hela livet självklar för de flesta, men när begreppet en gång i tiden introducerades handlade utbildning och lärande mest om barn i en skolmiljö. Genom att tala om livslångt lärande betonades att lärande sker 1) under hela livet, och 2) i alla sammanhang individen befinner sig i. Inom forskningen är livslångt lärande ett multidisciplinärt fält där fokus ligger på frågor om vuxnas lärande och medborgarskap. Livslångt lärande används även som ett policy­begrepp, och i samhället sker många satsningar på livslångt lärande för att möta det kompetensbehov som finns i många branscher. Ofta avses någon form av kompetensutveckling då man talar om livslångt lärande.

Kopplingen mellan livslångt lärande och arbetsliv i policy­dokument kan ibland göra att vi glömmer det lärande som sker efter arbetslivet och berör en stor del av befolkningen. Inom forskningen är däremot äldres lärande ett växande område kopplat till insikten om att vi i många länder har en åldrande befolkning. På Encell – nationellt centrum för livslångt lärande, har vi under många år studerat äldres lärande. I en kommande antologi med namnet Äldres lärande – utblickar och insikter finns svensk forskning inom området samlat.

En återkommande fråga är vem som deltar och varför. När det gäller lärande i studie­förbund och föreningssammanhang betonar äldre deltagare glädjen att ingå i en gemenskap med andra och en vilja att fortsätta utvecklas genom att fördjupa sin kunskap inom ett område eller att lära sig något helt nytt. I internationella studier är det här återkommande motiv för lärande, men det finns mer att tänka på då det gäller äldres lärande.

Redan på 1960-talet presenterade Howard McClusky en teori som statuerade att om en människa har vad han benämnde marginaler kan hen hantera livets inre och yttre påfrestningar. Att ha kunskaper och förmågor är ett sätt att skapa marginaler i livet. Teorin har kommit att förknippas med äldres lärande, där den används för att undersöka hur olika personer skapar utrymme för att bibehålla eller öka sitt välbefinnande. Fem kategorier av utbildningsbehov ingår: coping-, skapande-, medverkande-, inflytande- och transcendensbehov.

1. Copingbehov kan hanteras genom att individen utvecklar förmågor att klara av livsförändringar. I motsats till bilden av åldrande som en period av lugn och ro, till och med stagnation, så genomgår äldre personer omvälvande förändringar. Det kan handla om exempelvis en närståendes död som vänder upp och ner på vardagen. För att hantera den nya situationen kan individen behöva lära sig praktiska uppgifter som den andra personen brukade hantera. Det kan också handla om att utveckla en förståelse för känslomässiga reaktioner och att utveckla en ny identitet.

2. Skapandebehov är känslan av att vilja göra saker för sakens skull. Dessa aktiviteter ger ofta individen en möjlighet att uttrycka sig själv och sina tankar, vilket kan ta form som exempelvis bild, ord eller rörelse. Vi har i våra studier kommit i kontakt med både hantverksgrupper där män samlas för att lära sig av varandra och konstkurser av olika slag som ofta sker i studie­cirkelform. Ofta får individerna ut lika mycket av själva processen att skapa som av att visa upp resultatet av sitt skapande.

3. Medverkandebehov motsvarar en altruistisk önskan att finnas med och bidra i sociala sammanhang. Det kan krävas innehållsliga kunskaper för att kunna bidra men det kan också handla om förståelse för hur sammanhang och situationer organiseras och leds. En form där medverkandebehov är tydliga är i generationsmöten. Inom familjen kan far- och morföräldrar hjälpa de yngre generationerna för att bidra till familjen som helhet. I vissa länder finns organisationer som stöttar möten mellan generationer som inte tillhör samma familj.

4. Inflytandebehov handlar om en förhoppning att bidra till samhället ur ett större perspektiv, vilket kräver politiska förmågor och visdom. För den som vill vara med och påverka som medborgare krävs ett lärande för att upprätthålla och uppgradera sina kunskaper. I flera studier har vi noterat att deltagare i studiecirklar och kurser nämner att det sociala sammanhanget ger dem möjlighet att tillsammans utveckla förståelse för det som sker i samhället.

5. Transcendensbehov rör individers längtan efter en djupare förståelse för livets mening. Hur har livet sett ut, varför blev det så och finns det någon mening med detta, är frågor som individen ställs inför. Här kan Lars Tornstams teori om gerotranscendens nämnas eftersom den har paralleller. Den beskriver hur individen omdefinierar jaget, relationer till andra och utvecklar en positiv förståelse av åldrandet. Det finns ett behov att engagera sig i och lära mer om existentiella frågor.

De fem behov som presenteras här kan användas enskilt eller i kombination för att förstå på vilka sätt livslångt lärande kan bidra på ett positivt sätt i individens liv. Enligt teorier om livslångt lärande måste individen vara utgångspunkten om man vill stötta lärande. Dessa teorier lyfter också fram att lärande alltid sker i ett sammanhang, som påverkar det lärande som sker. Individens tidigare erfarenheter och familjens och vänners intressen påverkar individens agerande.

För att förstå satsningar på livslångt lärande senare i livet måste vi alltså ta hänsyn till både individens drivkrafter och det unika sammanhanget.
Lärande bortom enskilda fakta kan inte reduceras till en mekanisk aktivitet utan är något som växer fram i samspel mellan människor där individerna dessutom kan ha olika behov och drivkrafter.