En intervjustudie om hur vardagen har påverkats för personer 70+ påbörjades förra året och är nu inne på fjärde intervjuomgången. Marianne Granbom, docent vid Lunds universitet, berättar att hennes coronaforskning har fortsatt med stor entusiasm från alla i forskarlaget.
– Vi intervjuade 17 personer i april, vilket var en månad efter införandet av restriktioner för 70+, sedan i juni då det var låg smittspridning, i november när restriktionerna hade tagits bort, men smittspridningen var hög, och slutligen gör vi intervjuer nu när det har gått ett år och vaccinationerna sakta kommit igång.
Arbetet har också lett till ett stort intresse bland studenter för att använda sig av materialet de har tagit fram till sina egna mindre forskningsprojekt.
– Vi som forskar inom äldre- och åldrandeområdet märker hur pandemin påverkar äldres medverkan i våra andra studier. Jag tror att vi kommer ha stor nytta, lång tid framöver, av den förståelse för äldres situation under pandemin som vi får med vår studie.
Ett resultat från den första studien kan sammanfattas i frasen ”Plötsligt i riskzonen, men det kunde ha varit värre”. Deltagarna sa att pandemins första våg hade varit en omvälvande livsomställning, men de var tacksamma för att det inte var lika hemskt som i andra länder.
Ändrade vanor återkom i flera intervjuer, till exempel sa en kvinna att hon handlade med egen kasse när det inte var mycket folk i butikerna och spritade händerna efteråt.
På Biomedicinskt centrum, BMC, vid Lunds universitet har de snabbt omvandlade coronalaboratorierna pumpat ut forskningsresultat under året.
– Flera studier har blivit färdiga och publicerats i vetenskapliga tidskrifter, bland annat om potentiellt förbättrad diagnostik av svår covid-19, hur de vita blodkropparna fungerar under infektionen och hur antikroppsutvecklingen sker under förloppet, säger Mattias Collin, avdelningschef vid infektionsmedicin och samordnare för laboratorierna.
Under det gångna året har det gjorts nya riskbedömningar på laboratorierna och personalen har gått över till att arbeta mer i skift för att inte bidra till smittspridning. Men det är inget som hindrar den fortsatta coronaforskningen.
– Arbetet fortsätter med att studera i detalj vilka antikroppar som skyddar bäst mot infektion. Det har också genomförts en behandlingsstudie med ett läkemedel mot cystisk fibros och vi har dessutom gjort en första uppföljning av skyddet efter vaccination.
Studien om förbättrad diagnostik¹ visade att nivån av heparinbindande protein, hbp*, var förhöjd hos äldre patienter som utvecklade organsvikt till följd av covid-19. Hbp kan därmed potentiellt användas för att ställa prognoser.
Vaccinstudien² visade att två doser av Pfizers vaccin skyddar dubbelt så bra, jämfört med endast en dos. Risken för att få covid-19 inom en vecka minskar med 86 procent efter att ha fått två doser.
Erika Wall, docent i sociologi vid Mittuniversitetet, valde förra året att fokusera sin coronastudie på hur vårdpersonal har arbetat under pandemins första våg.
– Första intervjun hölls i början av mars, veckan efter att restriktionerna mot personer 70+ sattes in. Sedan gjordes 33 intervjuer under resten av mars och i början av april. Det var en ovanligt kort datainsamlingsperiod för att vara forskning och även för mig själv, berättade hon under en digital föreläsning arrangerad av Folkuniversitetet.
Enligt Erika Wall finns det mycket kvar att göra med materialet från intervjuerna.
– Det är ett arbete som kommer att fortsätta, förmodligen under resten av 2021, men jag har redan gjort tre analyser av materialet som alla är accepterade och publicerade i dag.
En av de publicerade artiklarna visar att coronapandemin har påverkat den så kallade vårdalliansen, det vill säga samspelet mellan anhöriga, vårdpersonal och patienter.³
De informella vårdinsatserna försvann eftersom de anhöriga stängdes ute från vården på grund av smittorisken, något som både gjorde vårdpersonalens arbete svårare och lättare.
I samband med pandemins första våg gjordes en analys av vad vårdpersonalen tyckte om sina arbetsvillkor. De upplevde att kommunal omsorg glömdes bort, att tillräcklig information och transparens saknades, att det fanns oklarheter gällande skyddsutrustning. De var också oroliga över uthålligheten inom vård och omsorg.
I Göteborg rivstartade förra året Gabriella Sandstigs projekt om vilken effekt coronapandemin har på äldres tillit till den egna förmågan att hantera kriser och hur de stereotypa föreställningarna om ålder ser ut under pandemin.
En del av materialet, som samlades in med enkäter och experiment, har hon ännu inte hunnit analysera. Men de resultat som finns har släppts i två delrapporter, medan fler resultat ska publiceras i den SOM-antologi som publiceras i slutet av juni.⁴
– Förhoppningsvis kommer jag kunna arbeta på materialet som samlades in förra året under resten av detta år, säger Gabriella Sandstig.
Förutom att fortsätta med det befintliga materialet ska hon också undersöka krishanteringsskillnader mellan befolkningen i USA och i Sverige.
– Det har kanske varit ett ganska hetsigt år inom forskningen, men det leder verkligen till att vi får mer kunskap om hur kriser påverkar oss och bilden av varandra, något som är viktigt inför liknande situationer i framtiden.
Tilltron till den egna förmågan är generellt hög i befolkningen, men bland äldre och dem med sämre hälsa är tilltron låg. Framför allt fysisk sårbarhet och sämre skattad hälsa påverkade vilken tilltro man hade i sig själv.
Gällande stereotypa föreställningar om ålder visade resultaten att svenskar inte anser att äldre är inkompetenta, något som annars är en universell föreställning.⁵
*Heparinbindande protein, hbp, är en markör för svår sepsis (blodförgiftning).
