Det är vanligt att sömnen blir sämre när man åldras, vilket också bidrar till att många lider av psykisk ohälsa och långvarig sjukdom. Äldre personer har ofta en eller flera långvariga sjukdomar, som exempelvis hjärt-kärlsjukdom, cancer, smärta, diabetes och restless legs, RLS.
Långvarig sjukdom i kombination med insomni, kan leda till allt sämre hälsa, livskvalitet och ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Det behövs mer kunskap för att hitta egenvårdsbehandlingar som är baserade på kognitiv beteendeterapi, KBT, som kan anpassas till personernas ålder och hälsotillstånd.
Under det senaste decenniet har forskare genomfört flera studier om digital KBT för personer som lider av insomni och somatiska eller mentala sjukdomar. Studierna fokuserar främst på att behandla insomni, men också på att öka patientens kunskap om sin sjukdom och hur de själva kan öka sina chanser till bättre hälsa och välbefinnande.
Behandling via internet gör att fler får möjlighet till vård eftersom det finns ett begränsat antal KBT-terapeuter. Internet är välutvecklat och används flitigt i Sverige, och användningen har ökat bland äldre personer med långvariga sjukdomstillstånd. Äldre personer anser att digitala interaktioner med vårdgivare ökar tillgången till vårdstöd, möjliggör delaktighet i sin vård och ger snabbare hjälp med egenvårdsfrågor.
Figur 1. Hit-IT-programmets nio moduler med innehåll. De tre första modulerna Introduktion, Att leva med kranskärlsjukdom och Sömn var utbildningsmaterial för kontrollgruppen i studien, som inte fick handledning av sjuksköterska.
Forskningsprojektet Hit-IT, Heart- and insomnia treatment via internet, var ett nio veckor långt internetbaserat KBT-program för insomni, I-KBTI, anpassat för patienter med hjärt-kärlsjukdom och under ledning av en sjuksköterska.
I forskningsprojektet Hit-IT fick 48 deltagare genom självstudier vara drivande i arbete med att förändra sitt beteende. Deltagarna delades in i två grupper där den ena fick I-KBTI-programmet, medan den andra fick tillgång till de tre första modulerna, men utan hemuppgifter eller behandlingsstöd av sjuksköterska (se figur 1). 79 procent av deltagarna var 65 år eller äldre.
Resultatet visade att deltagare som slutförde alla moduler i I-KBTI-programmet förbättrade sin sömn, jämfört med kontrollgruppen. De som genomförde fler än sex moduler eller hela I-KBTI-programmet rapporterade också förbättrad fysisk livskvalitet efter ett halvår, i jämförelse med deltagare som inte följde programinnehållet.
Ett annat projekt om digital KBT som pågår nu är ju Sleep well, lett av forskare vid Jönköping university som studerar symptom och behandling samt stödbehov hos personer med restless legs, RLS, och deras anhöriga.
Målet med projektet är att kartlägga dels symptom och behov hos personer med RLS, dels vilka förutsättningar de har för att kunna ta del av innehållet, för att utveckla en digital KBT-behandling som kan användas som ett komplement till läkemedel. Personer som får behandlingen kan välja att göra det med hjälp från vårdpersonal eller via digitala verktyg.
I en av våra studier ingick 25 deltagare med RLS som fick KBT i mötet med vårdpersonal. Där kunde vi se positiva effekter med minskade sömnproblem och förbättrad livskvalitet tre månader efter avslutad behandling.
Vi hoppas kunna utforma ju Sleep well-projektet tillsammans med patienter som har RLS, deras anhöriga och vårdpersonal som är involverad i RLS-vård. Deras erfarenheter och delaktighet är av betydelse för att utveckla KBT-baserad egenvårdsbehandling. Den ska utgå från patienternas behov för att det ska leda till en långsiktig förbättring av hanteringen av RLS-symptomen.
Just nu pågår intervjuer med patienter, anhöriga och personal parallellt med utveckling och testning av egenvårdsbehandling. En randomiserad kontrollerad studie ska vara klar i december 2025.
Några av våra tidigare studier visar att anpassade digitala KBT-program för insomni och somatisk sjukdom kan ge effektiva behandlingsresultat, och öka tillgängligheten till vård för äldre personer. Ett sådant program för personer med RLS kan därför skapa:
- gynnsamma egenvårdsbeteenden
- förbättrad hantering av symptom
- minskade sömnproblem
- depressiva symtom
- ökad livskvalitet
Det kan dessutom minska vårdrelaterade kostnader för samhället och främja god och nära vård för äldre personer med sömnbesvär.
