Förhöjd demensrisk med förmaksflimmer
Atrial fibrillation in aging: Methodological aspects and the relation to dementia and cerebral vascular disease
Lina Rydén, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet 2022Det är känt att förmaksflimmer är kopplat till en ökad strokerisk. Nu visar det sig att det även är kopplat till en förhöjd risk för demenssjukdom. Avhandlingens resultat pekar på att det behövs mer kunskap om vilken behandling mot förmaksflimmer som är bäst och när den ska sättas in för att minska demensrisken.
Inflammation orsakar åldersförändringar
Chronic systemic inflammation, body composition and physical acitivity behaviours in older adults
Oscar Bergens, institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet 2022Avhandlingen undersöker kopplingen mellan inflammation, kroppsfett och fysisk aktivitet hos äldre personer. Det visar sig att inflammation påverkar muskelhälsan för äldre kvinnor, men inte för äldre män. En viktig faktor bakom inflammation verkar vara hur fysiskt aktiv man är. En rekommendation är att man försöker byta ut så mycket stillasittande som möjligt mot fysisk aktivitet.
Komplext med bekanta som omsorgsgivare
Innovating eldercare. Exploring older adults’ peer-to-peer practices in the outskirts of public care
Elin Siira, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet 2022Avhandlingen undersöker bland annat hur omsorg mellan äldre personer som inte är familjemedlemmar ser ut. Data baseras på intervjuer, observationer och en enkät som skickades ut till 10 000 personer 65 år och äldre. Resultaten pekar på att omsorgsrelationen är mer komplex än väntat och att det finns mycket att lära av den inför andra omsorgsinsatser.
Kommunikation vid afasi och demens
Interaction and language assessment in aphasia and dementia – A comparative perspective
Karin Myrberg, institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Linköpings universitet 2022Språktest vid afasi eller demens bygger ofta till stor del på att försöka separera språket från kognitionen. Den här avhandlingen visar att dessa logopediska bedömningsinstrument inte tar hänsyn till att det är svårt att sära på språk och kognition. Vidare är det viktigt att logopeder skiftar fokus från formella bedömningar och interventioner till lösningar som kan tillämpas i vardaglig kommunikation för personer med afasi och demens.
Bron mellan forskning och praktik
Involving professionals in research – In the field of ageing and health
Christine Etzerodt Laustsen, institutionen för hälsovetenskaper, Lunds universitet 2022Många parter i samverkansprojekt vittnar om utmaningar som uppstår när forskning ska tillämpas i verksamheter. Den här avhandlingen visar att det är viktigt att parterna bygger tillitsfulla relationer till varandra och bjuder in till öppna diskussioner för att överbygga klyftan. Mycket ansvar ligger på den enskilda forskaren att inte luta sig tillbaka på tysta hierarkier.
Attityder till mat vid livets slut
Mealtimes in palliative care contexts: Perspectives of patients, partners, and registered nurses
Viktoria Wallin, institutionen för vårdvetenskap, Marie Cederschiöld högskola 2022Mat och måltider får en annan innebörd för personer i livets slutskede. Avhandlingen visar att patienter kämpade med sina måltider och upplevde att de var stressiga. Ätsvårigheterna försämrade i sin tur deras sociala liv. För att lösa utmaningarna behöver det tas fram stöd till vård- och omsorgspersonal i att kommunicera kring mat och måltider inom palliativ vård.
Vilka har rätt till ambulanssjukvård?
Non-conveyance within the Swedish ambulance service: A prehospital patient safety study
Erik Höglund, institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet 2022De senaste åren har ambulanssjukvården börjat hänvisa patienter till andra vårdnivåer för att ge vårdsökande med störst behov företräde. En av avhandlingens studier visar att risken att läggas in på sjukhus eller dö efter att ha blivit bortprioriterad av ambulanssjukvården ökar med åldern. De som dog var oftast mellan 65 och 96 årsålder, med en medianålder på 87 år.
Ekonomiskt tufft för äldre migranter
Older people in Sweden – Age at migration, poverty and utilization of long-term care services
Hanna Mac Innes, institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet 2022Avhandlingen undersöker villkoren för personer som migrerar till Sverige sent i livet, något som har blivit allt vanligare. Åldern är avgörande för att få in foten på arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå, kön och antal barn. Migration sent i livet verkar inte heller innebära att man utnyttjar äldreomsorgen mindre, men det beror på vilket land man kommer i från.
Personalen viktig för välbefinnande
Promoting dignity and well-being in residential care facillities
Charlotte Roos, institutionen för hälsa och välfärd, Högskolan DalarnaDet är lagstadgat att äldre på vård- och omsorgsboenden ska behandlas med värdighet, och därmed få en känsla av välbefinnande. Några centrala aspekter för att känna sig betydelsefull var att kunna hantera vardagen och få inflytande över sin vård- och omsorgssituation. Personalen var en väsentlig pusselbit för att de äldre skulle få en känsla av värdighet.
Feministiskt perspektiv på åldersrepresentation
Recontextualising ageing as a choice: A critical approach to representations of succesful ageing
Lame Maatla Kenalmang-Palm, institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet 2022Under de senaste åren har äldre personer synts och hörts allt mer i medier. Samtidigt har reklamen för skönhetsprodukter som verkar för att sakta ner åldrandet hos äldre kvinnor ökat. Den här avhandlingen analyserar porträtteringen av åldrande ur ett feministiskt perspektiv.
Reflektion främjar välbefinnandet
Striving för meaning in a diminishing world: Older persons’ experiences of reflective STRENGTH-giving dialogues including a digital tool
Cecilia Åberg, Hälsohögskolan, Jönköping university 2022Många äldre personer upplever ensamhet och de får ofta lite stöd att bryta den. Regelbundna interventioner som utgår från den så kallade Reflekterande kraft-givande samtalsmetoden ger positiva effekter för äldres välmående. Metoden baseras på livsvärldsperspektiv och har bidragit till att äldre upplever att hälsoproblemen i vardagen har minskat.
Strategier behövs för att hindra suicid
Suicide risk factors and health care utilization in individuals with suicidal behavior
Sara Probert-Lindström, Enheten för klinisk suicidforskning, Lunds universitet 2022Många äldre som har problem med självmordstankar söker inte hjälp hos psykiatrin, utan hos primärvården eller den somatiska specialistvården. Där har personal inte samma vana att hantera suicidalitet. Avhandlingen visar att många som dog av suicid uteblivit från sina vårdbesök sedan tre månader tillbaka. En lösning vore att vårdpersonal tillsammans med patient planerar tillvägagångssätt om patienten inte dyker upp på ett besök.
