Hjärnan försöker kompensera vid parkinson
Evaluating complex walking in aging and neurological disease: From motor behavior to brain activity
Alexander Kvist, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2026I sin avhandling undersöker Alexander Kvist hur komplex gång förändras vid åldrande och Parkinsons sjukdom. Komplex gång i vardagen innebär exempelvis att man går samtidigt som man pratar, tänker, planerar och svänger. Han fann att det finns teorier om hur delar av hjärnan försöker att kompensera för förlust av gångförmågan vid parkinson.
Nyttan med högintensiv träning
Exercise for the aging brain: or are we just out biking?
Sofi Sandström, Institutionen för diagnostik och intervention, Umeå universitet 2026Medel- eller högintensiv träning förbättrar konditionen och blodtrycket hos äldre personer. Högintensiv träning ger också bättre effekt på benstyrka och arbetsminne. Det visar Sofi Sandströms avhandling som baseras på data från äldre personer som har använt träningscyklar i tre månaders tid. Deltagarna lottades till att antingen utföra medelintensiv träning i 40-minuterspass eller högintensiv träning i 20-minuterspass.
Samband mellan ärftliga faktorer och åldrande
Genetic factors and neurobiological markers in relation to ageing, with a specific focus on longevity and dementia
Nazib M Seidu, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Göteborgs universitet 2026Denna avhandling handlar om sambanden mellan ärftliga faktorer, hjärnhälsan och åldrande. Nazib M Seidu har undersökt detta med hjälp av data från likvor och strukturell hjärnavbildning med magnetresonanstomografi, MR. Resultaten visar att ärftliga faktorer har ett betydande inflytande på åldrandet, främst genom att främja vaskulär hälsa och fördröja hjärnförändringar.
Äldredräkter hjälper studenter förstå
Knowing me, knowing you: Bridging perspectives through age suit simulation intervention in nursing education
Björn Bouwmeester, Hälsohögskolan, Jönköping university 2026Den här avhandlingen undersöker vilken effekt en äldredräkt, som fysiskt simulerar hur det är att vara en äldre person, ger vid sjuksköterskeutbildning. Ett av de mest framstående fynden var att studenter som deltagit i simuleringen hade en mer positiv inställning till att vårda äldre personer på både lång och kort sikt, jämfört med dem som inte hade deltagit.
Utmaningar med e-hälsa
Learning in place: Workplace affordances for e-health in rural primal care
Thomas Sjöström, Institutionen för hälsovetenskap, Högskolan väst 2026Syftet med den här avhandlingen är att öka förståelsen för hur lärande kring e-hälsa formas i primärvård på landsbygden. Thomas Sjöström har intervjuat 33 personer som arbetar inom vården och 14 äldre patienter. Resultaten visar att utveckling inom e-hälsa inte kommer automatiskt med rätt teknik och utbildning. Arbetsplatsens förutsättningar och personalen uppfattning av patienternas vilja och förmåga att använda digitala tjänster spelar stor roll.
Rår robotkirurgi på prostatacancer?
Long-term oncologic and functional outcomes in men undergoing robot assisted radical prostatectomy for prostate cancer
Anna Hagman, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska institutet 2026I fyra delstudier undersöker Anna Hagman den långvariga effekten av robotassisterad titthålskirurgi vid prostatacancer. Resultaten pekar på att denna typ av kirurgi uppnår likvärdiga positiva resultat som öppen kirurgi, som tidigare har varit den vanligaste operationsmetoden. Men Anna Hagman betonar att det behövs mer forskning på området, särskilt för att identifiera vilka kirurgimetoder som passar bäst vid olika tillfällen.
Kvinnor ger mer högintensiv informell omsorg
Older adults’ contribution to informal caregiving: Profiles, adverse health consequences, and support interventions
Mariam Kirvalidze, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2026I fyra studier har Mariam Kirvalidze studerat olika aspekter av att ge informell omsorg i hög ålder. Resultaten visar att de flesta som ger informell omsorg ger stöd med låg eller måttlig intensitet, men det finns de som ger stöd mer än 30 timmar i veckan. Äldre kvinnor tar i högre grad hand om sina anhöriga, jämfört med äldre män. Kvinnor ger också mer högintensiv hjälp med personlig hygien, medan män stöttar ekonomiskt och med externa kontakter.
Så förändrades risken för covid-19
On covid-19 and the critically ill patient
Josefine Beck-Friis, Institutionen för biomedicin, Göteborgs universitet 2026Den här avhandlingen undersöker vilka som behövde intensivvård för covid-19 under pandemins gång. Resultaten visar att sjukdomen är dynamisk och har förändrats över tid. De största riskfaktorerna var hög ålder och kön, där män insjuknade oftare än kvinnor och behövde akutvård i större utsträckning. Josefine Beck-Friis drar slutsatsen att kunskapen från pandemin är viktig för att förbättra vården vid framtida pandemier.
Personligt bemötande viktigt vid muntorrhet
Oral dryness from different perspectives
Amela Fišić, odontologiska fakulteten, Malmö universitet 2026En av fem drabbas av muntorrhet och tillståndet är framför allt vanligt bland äldre personer. En orsak är att många äldre personer ofta tar fler än fem mediciner samtidigt, där en bieffekt kan vara att preparaten ger muntorrhet. Den här avhandlingen pekar på att äldre personer oftare får frågan om de har dessa besvär, jämfört med yngre. Samtidigt har tandvården svårt att hantera tillståndet, men ett personcentrerat tillvägagångssätt kanske har betydelse för omhändertagandet av dessa patienter.
Modell för att hantera smärta vid demens
Pain management for people with dementia: Towards a complex intervention in nursing homes
Caroline Kreppen Overen, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet 2026Syftet med den här avhandlingen var att utveckla en intervention för att stötta omsorgspersonal i att lindra smärtan hos personer med demens på särskilt boende. Interventionen baserades på kunskap från palliativ vård och personcentrerad vård, utifrån rön om smärta och fokuserade på att stötta och använda resurser som personer med demens har. Arbetet resulterade i en protoypmodell som bestod av utbildningsmoduler och flödesschema för att strukturera det kliniska arbetet.
Personcentrering vid långvarig sjukdom
Person-centred outpatient care for persons with long-term conditions: From conceptual framework towards practice and measurement
Fredrik Gasser, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap, Högskolan Kristianstad 2026Fredrik Gasser har studerat hur personcentrerad vård förstås och omsätts i öppenvård för personer med långvarig sjukdom. Han har vidareutvecklat ett mätinstrument för personcentrerad öppenvård, men som i längden är tänkt att kunna användas inom olika professioner. Patienterna som använde verktyget tyckte att det var begripligt och relevant.
Sjuksköterskors ledarskap hindras organisatoriskt
Registered nurses’s leadership close to older adults in municipal home healthcare
Erica Lillsjö, Institutionen för hälsovetenskaper, Karlstads universitet 2026Erica Lillsjö har studerat sjuksköterskors ledarskap inom hemsjukvården för att bättre förstå yrkesgruppens uppfattningar om sitt ledarskap i arbetet med äldre personer. En slutsats är att sjuksköterskors ledarskap bygger på relationer och för deltagarna i studien innebär det att sträva efter att överbrygga organisatoriska gap. Gapen sträcker sig bortom den individuella sjuksköterskan.
Oklar koppling mellan kost och demens
Risk factors for cognitive decline and neurodegenerative diseases: The impact of diet, demographics, and cardiometabolic health
Isabelle Glans, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet 2026I sina delstudier har Isabelle Glans bland annat undersökt om vissa typer av kost kan minska risken för demens. Ingen av kostrekommendationerna från Livsmedelsverket, och inte heller medelhavskost verkar sänka risken för att utveckla demenssjukdom. Däremot finns det eventuellt en minskad risk om man äter mat enligt Eat-Lancet, som är en hållbar kost som bidrar till mindre koldioxidutsläpp, i fall då man inte bär på Apoe e4-genen.
Proaktiva samtal om livets slutskede
Samskapad implementering av proaktiva samtal inför vård och omsorg i livets sista tid på särskilt boende för äldre
Åsa Mikaelsson Olsson, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2026Allt fler äldre personer med omfattande omsorgsbehov tillbringar sina sista månader i livet på särskilda boenden. Trots det är det ovanligt för boende att få prata om vad som är viktigt för dem den sista tiden i livet i förväg. Åsa Mikaelsson Olsson har därför studerat implementeringen av proaktiva samtal om livets slutskede.
Träning inför operation förbättrar muskelstyrkan
Targeting low physical fitness in older adults with coloectoral cancer: A personalized approach to preoperative exercise
Johanna Danielsson, Institutionen för neurobiologi, vård- vetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2026Det finns ett välstuderat samband mellan låg fysisk kapacitet och ökad risk för komplikationer efter stor bukoperation. Äldre patienter med sämre fysisk förmåga som ska opereras för tjock- eller ändtarmscancer förbättrade sin inspiratoriska muskelstyrka efter operationen med hjälp av träning innan proceduren, ledd av en fysioterapeut.
Politikers detaljstyrning påverkar omsorgen
The politics of welfare distribution: Local political regulation of social workers’ legal decision-making authority to distribute elder care in a decentralised welfare state
Sara Wittberg, Institutionen för kultur och samhälle, Linköpings universitet 2026I sin avhandling har Sara Wittberg studerat kommuners så kallade delegationsordningar, det vill säga dokument som beskriver hur rätten att fatta beslut överlåts till specifika instanser. Det visar sig att i vissa kommuner är riktlinjerna kring äldreomsorgen mjukt utformade, medan de hos andra är tvingande. Ibland detaljstyr politiker allt, ner till antalet duschar och städtillfällen.
