Verktyg för att lära sig om döende och död
A new public health perspective on building competence for end-of-life care and communication: how death literacy can be developed and measured
Therese Johansson, institutionen för neurobiology, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2022Denna avhandling handlar om hur personer kan få kompetens och beredskap för att stödja eller vårda någon i livets slutskede. DöBra-kortleken har visat sig vara ett bra verktyg för att stödja samtal om vad någon värderar inför vård under den sista tiden. Den kan stimulera lärande om död och döende hos bland annat personal i äldreomsorgen, men också vara ett bra stöd för nära anhöriga och vårdtagare för att kunna ta beslut om framtida vård.
Fysisk aktivitet, hälsofrämjande sent i livet
The art of ageing well: A salutogenic perspective on physical activity for older adults
Helena Ericson, institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet 2022Den här avhandlingen undersöker äldre personers fysiska aktiviteter ur ett hälsofrämjande perspektiv. Äldre kvinnor och äldre män verkar dras till olika typer av fysiska aktiviteter, men gemensamt är att sociala interaktioner var den faktor som var mest betydelsefull. Sammanfattningsvis bidrar fysisk aktivitet till ett meningsfullt, övergripande och enkelt sätt för äldre personer att behålla en god hälsa.
Äldre deltagare i utvecklingen av digital teknik
A socio-material study of user involvement - Interrogating the practices of technology for older people in a digitalised world
Björn Fischer, hälsoinformatik och logistik, Kungliga tekniska högskolan 2022Att involvera användare i utvecklingen av ny teknik är ett sätt att förhoppningsvis få bättre och mer anpassad teknik för målgruppen. Den här avhandlingen undersöker hur man kan involvera just äldre personer i teknikutvecklingen, och resultaten pekar på att användarinvolvering är både betingat och positivt transformerande för äldre personer och företag.
Två portioner grönsaker motverkar inflammation
Diet and physical activity behaviors for healthy ageing
Konstantinos-Georgios Papaiannou, institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet 2022Äldre personer som äter två eller fler portioner grönsaker varje dag verkar ha lägre nivåer av en inflammatorisk biomarkör, oavsett om de äter annan hälsosam mat eller fysisk aktivitet. Fruktintaget visar inte samma mönster, något som kan bero på att de äldre personerna åt för lite frukt för att det skulle få någon effekt.
Samband mellan välbefinnande och bättre fysisk förmåga
Enjoying life and living health-ier: Impact of behavorial and psychosocial factors on physical function in old age
Marguerita Saadeh, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2022Här är syftet att bättre beskriva effekten och samspelet mellan beteendemässigt, socialt och psykologiskt välbefinnande på den fysiska förmågan hos äldre personer. Resultaten visar att välbefinnande inom de tre områdena kan fördröja den åldersrelaterade försämringen av fysisk funktion. Det bekräftar tidigare resultat som pekar på att ett framgångsrikt åldrande består av flera faktorer som samspelar.
Mot bättre diagnostisering av alzheimer och parkinson
Ex’PLA’ining the progression of pathological proteins in Alzheimer’s and Parkinson’s diseases: See(d)ing is believing
Anish Behere, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet 2022Det finns flera likheter mellan alzheimer och parkinson, bland annat att i båda sjukdomarna kan felveckade proteiner samlas och slutligen bryta ner hjärnan. Här undersöker Anish Behere förekomsten av några av dessa proteiner och om nyutvecklad teknik exakt kan mäta de molekylära förändringar som sker i hjärnan vid sjukdomarna.
Framtidens biomarkörer för alzheimer
The future of clinical trials for Alzheimer’s disease. A bloodbased biomarker perspective
Nicholas Cullen, MultiPark: Multidisciplinary research focused on Parkinson’s disease, Lunds universitet 2022Med hjälp av data från Swedish BioFINDER study och Alzheimer’s disease neuroimaging initiative, ADNI, har Nicholas Cullen undersökt nyttan av blodbaserade biomarkörer för amyloid, tau och nedbrytningen av nervceller. Resultaten pekar på att vissa biomarkörer i framtiden kan användas till fördel i en begynnande screening för alzheimer.
Teknik stärker vårdinflytandet vid kronisk sjukdom
Health information technology for empowering elderly patients with chronic diseases
Liran Karni, Handelshögskolan, Örebro universitet 2022Patientdelaktighet är ett viktigt steg i att ha en patientcentrerad sjukvård. Den här avhandlingen undersöker hur innovationer inom så kallad hälsoinformatik, kan bidra till en stärkt patientdelaktighet för äldre personer med kroniska sjukdomar.
Tidshanteringsstöd för personer med demens
Managing time with dementia: Assessment and early detection of the need for time-related interventions and experiences of time assistive technology
Ann-Christine Persson, institutionen för kliniska vetenskaper, Karolinska institutet 2022Demenssjukdomar påverkar ofta tidsrelaterade funktioner och förmågan att hantera tid. Det är oftast närstående eller vård- och omsorgspersonal som tillgodoser behovet av stöd.
I den här avhandlingen blir det tydligt att tidsrelaterade bedömningar och insatser borde ges så tidigt som möjligt för att ge äldre personer med demens en chans att upprätthålla sin vardag.
En proaktiv primärvård för äldre personer
Proactive primary care for older adults at high risk of hospital admission
Magnus Nord, institutionen för hälsa, medicin och vård, Linköpings universitet 2022För att kunna rikta insatser till äldre behöver sjukvården strategier för att identifiera de som är särskilt sköra. Avhandlingens studier utvärderade effekterna av ett proaktivt arbetssätt i primärvården. Äldre med hög risk för sjukhusinläggning fick bland annat en utvidgad hälsobedömning, och i en av studierna utvecklades en digital modell som med hjälp av journaldata kunde bedömda risken att hamna på sjukhus under det kommande året.
Så påverkar åldrandet muskelstyrkan
Stretch-shortening cycle (SSC) muscle power, muscle strength and functional capacity in scandinavian women and men – Effects of ageing
Cecilia Elam, institutionen för neurovetenskaper och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet 2022Åldrandet är förknippat med en gradvis försämring av funktionsförmågan på grund av bland annat förlust av muskelmassa. Den här avhandlingen undersöker exempelvis hur immobilisering påverkar den fysiska förmågan hos både unga och äldre män, samt hur relationen mellan en bekväm och maximal gånghastighet skiljer sig åt hos friska äldre personer och äldre med en funktionsnedsättning efter stroke.
Könsskillnader bland anhörigvårdare i Europa
Squeezed in midlife – Studies of unpaid caregiving among working-age men and women across Europe
Elisa Labbas, Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet 2022I sammanlagt fyra studier undersöker Elisa Labbas hur personer i Norden, kontinentaleuropa, Sydeuropa och Östeuropa påverkas av att vårda sina anhöriga föräldrar. Det visar sig att anhörigvårdare upplever sämre psykologisk hälsa och sjukskriver sig i högre utsträckning. Kvinnor behöver dessutom ett större stöd från samhället om de ska vara anhörigvårdare och samtidigt fortsätta arbeta.
Minskad dödlighet med prostatacancer
Trends in prostate cancer mortality
Andri Wilberg Orrason, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitetI dag är prostatacancer den vanligaste cancerformen i Sverige, varje år dör runt 2 500 män. Avhandlingens resultat visar bland annat att dödligheten bland män med lokalt avancerad prostatacancer har minskat de senaste decennierna till följd av strålterapi. Äldre män som diagnostiserats med framför allt lågriskcancer är friskare än bakgrundspopulationen.
Därför söker äldre akutsjukvård
Why do older adults seek emergency care? The impact of contextual factors, care, health and social relations
Mahwish Naseer, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska institutet 2022Avhandlingen visar att det finns både individuella och samhälleliga faktorer till att äldre personer uppsöker akutmottagningar. Ett exempel på en individuell faktor är att äldre personers vårdbehov oftast är stora, medan några samhälleliga faktorer är att andelen personer 80 år eller äldre i kommunen, och det geografiska avståndet till en akutmottagning.
Välställda änklingar dör tidigare
The widowhood effect: Studies on mortality among Swedish widows and widowers
Filip Dabergott, Sociologiska institutionen, Stockholms universitet 2022Generellt löper änkor och änk- lingar en högre risk att dö, jämfört med personer som fortfarande har sin partner i livet. Avhandlingen visar att överdödligheten är högre bland änklingar med bättre socioekonomisk status, medan det är tvärtom för änkor. Överdödligheten bland änklingar kan bero på att män med hög socioekonomisk status gifter sig med kvinnor som också har det och i förlängningen en god kunskap om en hälsosam livsstil.
