Queer äldreomsorg – en mänsklig rättighet

Även individer med vård, omsorg och stöd har rätt att uttrycka känslor och dela nära relationer.
Rec.
Recension

Queer-bok
Queer äldreomsorg? Att möta äldre lhbtq-personer inom vård och omsorg
Anna Siverskog
RFSL Stockholm 2021

 

 

Som vårdpersonal ska du se, bekräfta och respektera varje unik person du möter oavsett ålder, kön eller sexualitet. För att kunna bygga en god relation måste du se vem personen är, vad hen har inom sig och hur det bäst kan tas tillvara. Det kräver att du är trygg i din roll som vårdare och har en fingertoppskänsla, ödmjukhet och lyssnar, så att personen kan känna tillit. För att ge en bra vård och omsorg behöver du känna till så mycket som möjligt om personen, men också få kännedom om de sociala och kulturella samhällsstrukturer personen vuxit upp i. Det många av oss som arbetar i vården fortfarande saknar är mer kunskap inom lhbtq och dess historia.

I boken Queer äldreomsorg – att möta lhbtq-personer inom vård och omsorg, skriven av Anna Siverskog i samarbete med RFSL Stockholm, behandlas detta mycket viktiga ämne. Boken är lättläst, informativ och rikt illustrerad med fina bilder, och ger oss som jobbar i vården den insikt som många av oss saknar.

Till exempel hur svårt mötet kan bli, om du som vårdare ska ge vård och omsorg till en lhbtq-person och inte har kunskap om vad lhbtq är och innebär. Men också hur det kan ha varit att växa upp i ett samhälle där exempelvis homosexualitet ansågs vara en psykisk sjukdom så långt fram som till 1979, när sjukdomsstämpeln avskaffades. För att inte tala om personer som växt upp i andra kulturer där det kanske fortfarande anses vara en sjukdom.

I vårt samhälle finns det även föreställningar och attityder kring åldrande och sexualitet, vilket kan innebära att medarbetare inom vården inte ens berör ämnet sexuell hälsa. Detta kan direkt eller indirekt påverka den äldres möjlighet att få den bästa vården och högsta livskvalitén.

I boken tar Anna Siverskog upp att det finns en rädsla och stor oro från lhbtq-personer att bli beroende av äldreomsorg. Det finns studier som visar på att äldre transpersoner planerar att begå självmord hellre än att de riskerar hamna i en situation där det finns risk att bli diskriminerad och dåligt bemött utifrån könsidentitet eller sexuell läggning. Det berörde oss djupt och visar än en gång att vi behöver mer kunskap inom området i äldreomsorgen, men även i samhället som helhet.

Genom att få ökad förståelse kan vi som vårdpersonal lättare ge den respekten som alla människor, oavsett läggning, behöver. Under de år vi arbetat i vården har vi endast mött en person som var öppen med att vara transsexuell. Frågan är om det beror på att vi inte varit tillräckligt lyhörda eller att de eventuella lhbtq-personer eller anhöriga vi kanske mött inte vågat berätta. Anna Siverskog skriver i boken att vi ska komma ihåg att de som levt i en annan kontext kan ha ha dåliga erfarenheter från vård och omsorg tidigare i livet, exempelvis att de mött homo- eller transfobi, eller blivit sedda som psykiskt sjuka.

Det finns också en farhåga för att drabbas av demenssjukdom, både utifrån rädsla att glömma av sig och berätta om sin könsidentitet, men även för att den biologiska familjen kanske har tagit avstånd. Det är viktigt för oss i vården att vi har förstått hur relationerna faktiskt ser ut kring personen vi vårdar. Det kan exempelvis handla om att vi som vårdpersonal tror att det ”bara” är en väninna till personen vi vårdar och inte hennes käresta.

Vi måste prata mer om ämnet, i politiken, samhället och i vården, och böcker som denna kan ge oss verktygen att föra dessa samtal. Sexuell hälsa är en självklar del av den allmänna hälsan, och sexuella rättigheter en del av de mänskliga rättigheterna. Som vårdpersonal finns en vilja att göra rätt, men när det gäller demens och sexualitet finns inget facit. I stället behöver teamet resonera sig fram till en lösning som verkar rimlig och bra för personen.

Alla har rätt till en likvärdig vård, men för att vården ska bli likvärdig krävs det att vi ser varje unik person med dennes erfarenheter och klarar av att anpassa vården och bemötandet därefter. Även ordval, som till exempel partner i stället för make eller maka, kan göra stor skillnad i mötet. En levande etisk diskussion är därför viktig i alla verksamheter. Anna Siverskogs bok ger praktiska tips och flera exempel för att kunna diskutera och reflektera tillsammans i arbetsgrupper över hur ett bättre bemötande skulle kunna vara möjligt.

Vi rekommenderar boken eftersom den bidrar till ökad medvetenhet om äldres lhbtq-situation, men också ger kunskap om området. Den ger en bild av hur svårt det kan vara och hur viktigt det är för oss som arbetar i vården att känna till ämnet, så att vi kan ge dessa personer respekt och möjlighet att leva livet på bästa möjliga sätt.

Fler lästips

Spretig antologi om AgeCaps forskning

Ett 60-tal AgeCap-forskare beskriver i 16 kapitel sin ingång till begreppet capability. Susanne Iwarsson uppfattar boken som ett barn av sin tid, den belyser forskning ur ett flervetenskapligt perspektiv.

Kidnappad av åldrandet?

Ett frustrerat rop om värdighet från en anhörigbetraktare till äldreomsorgen. Lennarth Johansson rekommenderar Ylva Floremans essä som läsning till både studenter och beslutsfattare.

Omsorgskvalitet som from förhoppning

Kloka kapitel om omsorgsetik inramar intressanta skildringar från fältbesök vid erkänt bra äldreboenden och hemtjänstenheter, i en bok med kvalitet även i titeln.