Äldre i utsatt position vid hemvård

I sin forskning har Aleksandra Jarling studerat vård i hemmet ur både vårdtagares, anhörigas och vårdares perspektiv. Hennes avhandling pekar bland annat på de äldres utsatthet.
Porträtt Aleksandra Jarling.

Aleksandra Jarling. Foto: Ida Danell.

Det blir allt vanligare med vård i hemmet. Med avhandlingen Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv har Aleksandra Jarling vid Borås högskola undersökt vilka krav som ställs på aktörerna i denna komplexa relation. I de fyra delstudierna får personer med olika roller i hemvården berätta om sin tillvaro.

– Det är viktigt att belysa vård i hemmet för att vi ska kunna förstå mer om hur vi kan ge en vård som främjar hälsa och välbefinnande ur flera perspektiv. En stor del av vår befolkning består av äldre människor och antalet äldre blir allt fler. Avhandlingen fokuserar på frågor som berör många och stora delar av vårt samhälle, inte minst i dag. Resultatet i avhandlingen blir än mer aktuellt och viktigare att lyfta fram i tider av en pandemi där vi vet att äldre människor till stor del är ensamma och isolerade, säger Aleksandra Jarling till Borås högskolas webbsajt.

Genom hemvården måste äldre personer öppna sina hem och anpassa sitt liv både till vårdens rutiner och personal. Med detta följer också att bli beroende av andra. De hamnar i en väldigt utsatt situation. Aleksandra Jarlings avhandling kan öka förståelsen för deras livssituation.

– Enligt lag har människor rätt till självbestämmande vilket måste bli en realitet i vårdande sammanhang. Vård i hemmet måste utgå ifrån individen och från ett helhetsperspektiv där vården inte bara tar hänsyn till fysiska behov utan till hela människan, säger hon.

Även anhöriga påverkas starkt när någon i deras närhet behöver vård.

– Jag hoppas att anhörigas situation uppmärksammas ännu mer än vad som sker i dag och att de får bättre förutsättningar och avlastning för att hantera ett vårdansvar som aldrig låter sig vila. Vården kan inte förlita sig på att anhöriga kommer att ta ett större ansvar. Likaså behöver de professionella vårdarnas arbetssituation ses över, de måste ha tid för att vårda, ges tid för mellanmänskliga möten och relationer, och erbjudas stöd i svåra situationer. Behoven av tid, resurser och kompetens är några nyckelbegrepp som återkommer.

Relaterat

Långa tupplurar kan leda till sämre kognition

Att sova mycket på natten och ta långa tupplurar på dagen, kan vara kopplat till sämre kognitiva förmågor hos äldre personer. Det visar ny forskning från fem nordiska studier.

Webbinarium om hur sömn påverkar äldres hälsa

Välkommen till vårt webbinarium om sömn den 19 april. Forskare berättar om varför sömnen förändras när vi åldras och hur det går att att sova bättre med hjälp av digital terapi, dagsljus och andra metoder.

Så många över 65 är hemlösa

Hemlöshet är ett stort samhällsproblem även bland äldre personer. I Socialstyrelsens senaste kartläggning har andelen hemlösa över 65 år ökat.

Fler nyheter

Stipendier till forskning om transplantationer

Läkare som forskar om hur äldre personer påverkas av njurtransplantioner har tilldelats pengar från Transplantationsfonden.

Trygghetslarmet oftast första socialtjänstinsatsen för äldre

Trygghetslarm är det vanligaste stödet från socialtjänsten som äldre personer får, följt av hemtjänst och flytt till särskilt boende. Det visar en uppföljning som Socialstyrelsen har gjort under sju år.

Tudelad syn på åldrandet

Hur ser vi egentligen på vår framtida ålderdom? Det har en ny rapport undersökt – en stor andel ser positivt på sitt åldrande, men många är också pessimistiska.