Äldre i utsatt position vid hemvård

I sin forskning har Aleksandra Jarling studerat vård i hemmet ur både vårdtagares, anhörigas och vårdares perspektiv. Hennes avhandling pekar bland annat på de äldres utsatthet.
Porträtt Aleksandra Jarling.

Aleksandra Jarling. Foto: Ida Danell.

Det blir allt vanligare med vård i hemmet. Med avhandlingen Delad utsatthet: Vård i hemmet ur äldre människors, anhörigas och professionella vårdares perspektiv har Aleksandra Jarling vid Borås högskola undersökt vilka krav som ställs på aktörerna i denna komplexa relation. I de fyra delstudierna får personer med olika roller i hemvården berätta om sin tillvaro.

– Det är viktigt att belysa vård i hemmet för att vi ska kunna förstå mer om hur vi kan ge en vård som främjar hälsa och välbefinnande ur flera perspektiv. En stor del av vår befolkning består av äldre människor och antalet äldre blir allt fler. Avhandlingen fokuserar på frågor som berör många och stora delar av vårt samhälle, inte minst i dag. Resultatet i avhandlingen blir än mer aktuellt och viktigare att lyfta fram i tider av en pandemi där vi vet att äldre människor till stor del är ensamma och isolerade, säger Aleksandra Jarling till Borås högskolas webbsajt.

Genom hemvården måste äldre personer öppna sina hem och anpassa sitt liv både till vårdens rutiner och personal. Med detta följer också att bli beroende av andra. De hamnar i en väldigt utsatt situation. Aleksandra Jarlings avhandling kan öka förståelsen för deras livssituation.

– Enligt lag har människor rätt till självbestämmande vilket måste bli en realitet i vårdande sammanhang. Vård i hemmet måste utgå ifrån individen och från ett helhetsperspektiv där vården inte bara tar hänsyn till fysiska behov utan till hela människan, säger hon.

Även anhöriga påverkas starkt när någon i deras närhet behöver vård.

– Jag hoppas att anhörigas situation uppmärksammas ännu mer än vad som sker i dag och att de får bättre förutsättningar och avlastning för att hantera ett vårdansvar som aldrig låter sig vila. Vården kan inte förlita sig på att anhöriga kommer att ta ett större ansvar. Likaså behöver de professionella vårdarnas arbetssituation ses över, de måste ha tid för att vårda, ges tid för mellanmänskliga möten och relationer, och erbjudas stöd i svåra situationer. Behoven av tid, resurser och kompetens är några nyckelbegrepp som återkommer.

Relaterat

Kampradmiljoner till äldreforskning

Totalt 164 miljoner kronor ska Familjen Kamprads stiftelse dela ut till forskning som ska förbättra äldres livskvalitet. Några av projekten undersöker internetbaserat stöd, samtal vid allvarlig sjukdom och om körsång kan gynna hälsan hos äldre.

”Bakelse eller vin” en ovanlig fråga på norska äldreboenden

I syfte att höja de boendes livskvalitet serverar äldreboendepersonal i Norge gärna ett glas vin. Men om det verkligen är alkohol som önskas vet man inte, skriver webbplatsen Popnad.

Fler nyheter

Äldres volontärarbete kan hjälpa till att bryta ensamhet

En ny rapport från Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum visar att 40 procent av Stockholms äldre besväras av ensamhet. Samtidigt kan var femte äldre tänka sig volontärarbeta. – Det stora intresset för frivilligarbete kan vara en viktig resurs för att bryta…

Svårt för äldre transpersoner att få rätt stöd

En ny studie från Mittuniversitetet konstaterar att socialarbetare har svårt att ge transpersoner det stöd de behöver. En orsak är bristande erfarenhet och kunskap kring målgruppen.