Ålderism – en fara för folkhälsan

Stereotypa föreställningar, fördomar och diskriminering som utgår från personers ålder kallas för ålderism och drabbar oftast yngre eller äldre personer. Ålderism brukar kallas för den mest accepterade formen av fördom som existerar i dag och den typ av diskriminering som det tas lättast på.

Vânia de la Fuente-Núñez är en spansk läkare och antropolog, som är en internationell expert på hälsosamt åldrande och ålderism. Hon har bland annat varit ansvarig för Världshälsoorganisationen WHO:s globala kampanj för att motverka ålderism, och arbetat med ideella organisationer och forskningsinstitut i både utvecklingsländer och industriländer.

Som en av huvudtalarna under konferensen Nordic congress of gerontology, NKG 2024, vill Vânia de la Fuente-Núñez förmedla budskapet att ålderism inte enbart påverkar den enskilda individen som utsätts för diskrimineringen, utan att den också kan vara ett hot mot folkhälsan i stort.

Enligt henne finns det tre skäl till att ålderism påverkar folkhälsan. Den första orsaken är att många drabbas av ålderism.

”Vi vet att hälften av den globala befolkningen är ålderistiska gentemot äldre personer. En tredjedel av alla européer, över alla åldersgrupper, rapporterar att de har utsatts för diskriminering utifrån sin ålder. Den största andelen som drabbats är yngre och äldre personer”, meddelar Vânia de la Fuente-Núñez i ett skriftligt svar till Äldre i Centrum.

Det andra skälet till att ålderism är en fara för folkhälsan är att det försämrar både den fysiska och psykiska hälsan och välmåendet hos de som drabbas, och den tredje orsaken är att det leder till ojämlikheter i hur hälso- och sjukvården arbetar.

”Ålderism kan leda till feldiagnoser, otillräcklig behandling eller att personalen har en avfärdande attityd gentemot äldre personer. Det i sin tur kan påverka deras tillgång till god hälso- och sjukvård och slutligen även deras hälsa och livskvalitet.”

Vânia de la Fuente-Núñez förklarar att hälso- och sjukvården oftast utgår från en patients kronologiska ålder, det vill säga så många år man har levt, när de förskriver behandlingar. Detta trots att kronologisk ålder inte helt reflekterar vilka hälsorisker eller risk för förtida död personen har, vilket gör kronologisk ålder till ett dåligt mått på hur bra man svarar på olika behandlingar.

”Dessutom är det få medicinska studier som inkluderar äldre personer, vilket betyder att vi i nuläget vet för lite om hur säkra och effektiva dagens läkemedel är för denna åldersgrupp. Ironiskt sett gäller detta också för läkemedel som ska behandla tillstånd som är vanligare bland äldre personer, till exempel Parkinsons sjukdom eller alzheimer”.

2021 släppte FN rapporten Global report on ageism, som Vânia de la Fuente-Núñez är en av författarna till. Rapporten ger en översikt på vad ålderism är, hur det påverkar personer och hur samhället kan arbeta för att förebygga åldersdiskriminering. Det finns även avsnitt som handlar om aktuella kunskapsluckor, som hon hoppas kan inspirera forskare när de utformar och genomför studier.

I nuläget arbetar Vânia de la Fuente-Núñez med att ta fram en skala som mäter hur diskriminerade olika åldersgrupper blir utifrån sin ålder och över olika sammanhang.

”Utvecklingen av själva mätinstrumentet är fortfarande ett pågående projekt, men jag har tillsammans med en kollega publicerat en artikel som beskriver vad vi har gjort hittills och varför vi behöver ett verktyg som detta”.

För de som är intresserade av att läsa mer om ålderism rekommenderar hon WHO:s policysammanfattning, som skildrar de potentiella farorna med att använda artificiell intelligens.

”Artificiell intelligens används mer och mer inom hälso- och sjukvården och har potentialen att förbättra effektiviteten och träffsäkerheten, men detta kan bara uppnås om vi aktivt undviker ålderism när vi designar, testar och implementerar sådan teknik.”

Vânia de la Fuente-Núñez arbetar också med att motverka ålderism bland annat genom att samverka med och stötta regeringar, aktörer i civilsamhället och individer för att utveckla strategier och stärka äldre personers röster i samhället. En viktig del av hennes arbete är också att stödja företag när de tar fram bestämmelser kring mångfald och jämställdhet för att säkerställa att äldre personer inkluderas.

”För första gången genom tiderna vet vi vad som fungerar för att lösa ålderismproblemet: policyer och lagar som förbjuder åldersrelaterad diskriminering, utbildningssatsningar som slår hål på fördomar om olika åldersgrupper och åldrandet, samt generationsöverskridande aktiviteter som gör att personer i olika åldrar möts. Det är dags att sätta dessa förändringar i rörelse”, anser Vânia de la Fuente-Núñez.