Många äldre beskriver att naturen är viktig för dem och att de uppskattar att tillbringa tid i den egna trädgården. Tidigare studier har visat att tid i naturen förknippats med ökad livskvalitet, även för personer med demenssjukdom. För äldre som har svårt att ta sig ut i naturen kan naturupplevelser inomhus vara ett alternativ.
En rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, visar att naturbaserade inomhusaktiviteter, som till exempel trädgårdsarbete, kan gynna äldres psykologiska och sociala välbefinnande, engagemang och livskvalitet.
Däremot påverkade inte alla naturbaserade insatser välmåendet lika mycket. Aktiva insatser, där äldre fick möjlighet att interagera med växter, gav en större positiv effekt än passiva insatser, exempelvis om boendet var möblerat med levande växter eller fotografier av växtlighet.
Rapporten baseras på internationella studier där insatserna har pågått i växlande omfattning, mellan en till tolv veckor, något som gör det svårt att veta vilka långtidseffekter insatserna ger. Men SBU är ändå positiv.
“Naturbaserade inomhusinsatser är en billig insats som saknar skadliga eller oönskade effekter och kräver lite utbildning av personal. Inomhusväxter kan bidra till neutrala samtalsämnen, det vill säga samtal som inte bara handlar om de boendes hälsa eller vad som ska ske praktiskt och omvårdnadsmässigt. Det kan även förväntas öka trivsel bland personal och besökare”, står det i rapporten.
I rapportserien SBU kommenterar beskriver och analyserar SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, olika vetenskapliga översikter.
De som ingick i projektgruppen för rapporten om naturbaserade inomhusinsatser var Knut Sundell, Gunilla Fahlström och Irini Åberg, samtliga från SBU.
Granskare var Anna María Pálsdóttir, docent vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, och Lena Dahlberg, docent vid Högskolan i Dalarna och Karolinska institutet.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2022). Naturbaserade inomhusinsatser på särskilda boenden för att öka hälsa och välmående hos äldre.
En studie från Göteborgs universitet undersökte sambandet mellan utmattningssyndrom i medelåldern och senare demenssjukdom. Det visade sig att det finns en koppling.
Befolkningen blir äldre och risken ökar för trycksår, undernäring, dålig munhälsa och fall. I sin doktorsavhandling har Merita Neziraj arbetat fram en kunskapsmodell…
SBU har utvärderat en forskningsöversikt över insatser för att bibehålla självständighet och hemmaboende hos äldre personer. De konstaterar att studien är välgjord och…
Allt fler projekt ger utrymme för personer utanför den akademiska världen att delta i forskningsprocessen. En grupp som fortfarande har svårt att komma…
–Stöd till anhöriga som vårdar en make, maka eller sambo med demenssjukdom i hemmet måste bli mer individanpassad och flexibel. Det konstaterar forskaren…
En omfattande studie från Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet visar att samtidigt som allt fler multisjuka äldre personer blir opererade, är överlevnaden efter…
