Äldre utsätts för medicinska risker när samordningen inte fungerar

Krav på statlig styrning när ingen tar ansvar efterfrågas av forskare i en ny rapport från SNS. Att äldre patienter utsätts för medicinska risker när samordningen mellan kommuner och regioner inte fungerar beror till stor del på personalbrist.

Sjuka äldre behöver ofta vård från både kommunala och regionala utförare. Parterna behöver då samordna vårdinsatserna och någon av dem behöver ta ett helhetsansvar för patienten. Därför finns en lag om samordnad individuell planering, SIP, men det händer alltför ofta att den inte följs.

Nu har forskare på uppdrag av Studieförbundet näringsliv och samhälles (SNS) studerat såväl svenska erfarenheter som internationell forskning på området. Samverkan mellan parterna har positiva effekter, främst då det gäller patientnöjdhet och tillgänglighet, men personalbrist tycks vara ett av de största hindren för lyckad samverkan.

– Förutom stress och oro så medför det medicinska risker för patienterna när samordningen inte fungerar. Det är också ett samhällsekonomiskt problem eftersom det ofta leder till ökat behov av sjukhusvård, säger Paula Blomqvist, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet och en av rapportens författare i ett pressmeddelande.

Det behövs också fler läkarinsatser i kommunala verksamheter, samtidigt som det finns för få allmänläkare inom regionerna. Det råder även brist på sjuksköterskor och annan medicinsk personal inom kommunal vård och omsorg.

Foto: Mai Engström

– Att stärka den medicinska kompetensen inom kommunerna är avgörande för att fler äldre ska kunna få hjälp i tid på rätt vårdnivå. Vi ser också att primärvården inte har den kapacitet som krävs för att möta upp multisjuka äldres vårdbehov, säger Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet.

Läs rapporten

Paula Blomqvist och Ulrika Winblad (2023).
Samverkan kring multisjuka äldre: lärdomar från praktik och forskning. SNS.