Merve Tunçer. Foto: Jasenka Dobric.

Att åldras med turkisk bakgrund

I sin doktorsavhandling har Merve Tunçer vid Örebro universitet intervjuat kvinnor som migrerat från Turkiet om deras åldrande i Sverige.

Merve Tunçer, som tillhör Örebro universitets äldreforskarskola Newbreed, har disputerat med en avhandling om äldre kvinnor med turkisk bakgrund i Sverige. När intervjuerna gjordes var de mellan 60 och 78 år gamla och hade bott här i genomsnitt i 40 år.

Forskningsfrågorna som ledde studien var: Hur konstruerar turkiskfödda kvinnor en känsla av tillhörighet efter nästan 40 år i Sverige? Hur har flytten till Sverige påverkat kvinnornas förståelse för genusnormer? Hur skapar de mening kring åldrande och omsorg i en migrationskontext? Och hur kan vi utforska den komplexa maktdynamik som skapats genom livsloppet hos åldrande migrantkvinnor.

– Äldre kvinnor från icke-vita och icke-kristna förhållanden framställs ofta som okunniga, förtryckta och passiva individer som inte hör hemma i Sverige. Tvärtom visar min forskning att de står emot både förtryck från familj och grannar och samhällets exkludering, säger Merve Tunçer i en nyhet på Örebro universitets hemsida.

Intervjuerna visar hur kvinnorna rör sig mellan traditionella könsnormer och jämställdhet, oberoende av hur traditionell bakgrund de hade från början. De visar också på ett viss mått av social rörlighet. Många som hade en bakgrund utan utbildning arbetade i arbetaryrken, medan andra hade gått på SFI och sedan fortsatt att studera. De var lärare, sjuksköterskor och administratörer.

De såg också flytten till Sverige som en viktig vändpunkt, som påverkat den starkt.

Det fanns också skillnader i hur man betraktar äldre personer i Turkiet och Sverige. Där tänker man ofta på dem som sköra och beroende av andra, samtidigt som de ses som sociala och till exempel får omsorg från anhöriga. I deras nya land tänker man oftare på äldre som självständiga, men ensamma.

– För dessa kvinnor är barn och barnbarn starkt kopplade till känslan av tillhörighet. De strävar efter att hitta en medelväg. De vill åldras självständigt med god hälsa samtidigt som de vill vara sociala och ha nära kontakt med sin familj och släkt, precis som äldre i Turkiet.

De är heller inte så förtjusta i tanken på att ta emot hjälp av äldreomsorgen.

– De ser ofta dessa alternativ som en sista utväg. Därför är det viktigt att vi har en mer flexibel äldreomsorg där vi också tar hänsyn till de kulturella aspekterna, säger Merve Tunçer.

Läs avhandlingen

Relaterat

Ensamhet vanligt bland de som vårdar äldre partner

Ofrivillig ensamhet ökar när allt fler äldre vårdar sin partner. Ensamheten leder i sin tur till bland annat en högre risk för depression…

Foto som visar ryggen på en fotbollsmålvakt med fotbollsplanen i bakgrunden.

Nu vill seniorspelarna tävla

Gåfotbollen växer kraftigt och innebandyns motsvarigheter är på frammarsch. Och nu vill deltagarna börja spela matcher och seriespel. Det framkommer i en ny…

AI hjälper forskare optimera strokevården

Varje år drabbas tusentals personer av kallad ischemisk stroke i Sverige. Nu tar forskare från Lunds universitet AI till hjälp för att kunna…

Fler nyheter

Porträttfoto på Karin Wastesson.

Könsroller påverkar äldreomsorgens chefer

I sin avhandling har Karin Wastesson vid Linköpings univeristet undersökt förutsättningarna för enhetschefer i äldreomsorgen. Det visar sig att de påverkas av könsroller.

Socioekonomin avgörande för risken att dö i stroke

Om du drabbas av en stroke har du betydligt högre chanser att leva vidare ifall du är välutbildad, bor i ett tryggt område…

Inte helt klart hur deltid påverkar pensionen

Den som arbetat mer heltid får högre pension än den som arbetat mer deltid, något som påverkar fler kvinnor. Nu har Inspektionen för…