Att inkludera äldre anhöriga i forskningen

Brukarmedverkan blir viktigare och viktigare inom forskningen. Men äldre personer och anhöriga är en grupp som varit svåra att få att delta. Camilla Malm på Linnéuniversitetet har undersökt varför.

Avhandlingens omslagI sin doktorsavhandling Involving informal carers in health and social care research har Camilla Malm, vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, undersökt hur det står till med äldre anhörigas representation i forskning och brukarundersökningar. Det korta svaret är att de är klart underrepresenterade, något som är ett problem.

– I forskningssammanhang är äldre anhöriga personer över 60 år, och äldre, lika viktiga grupper som alla andra, för att man ska få mer kunskap om deras situation och kunna fatta beslut på rätt grunder i samhället, säger Camilla Malm i en nyhet från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka.

En fråga är varför äldre personer är mindre intresserade av att bidra till forskningsstudier och brukarundersökningar. Här finns olika möjliga skäl. Camilla Malm tror att det kan bero på samhällets ålderism, som ger äldre en självbild av att deras erfarenheter inte behövs. Men det kan också handla om att forskare gärna tar lätta vägar, och att det är svårare att nå äldre personer och deras anhöriga.

Avhandlingsresultaten visar också att brukarmedverkan kräver mycket engagemang genom hela forskningsprocessen. Skälen till att vilja delta är många, och forskarna behöver anpassa sin rekrytering till detta. Väl inne i forskningsprocessen kan anhöriga bidra med mer än bara sin praktiska omsorgskunskap.

Men faktum är att anhöriga inte bara bör räknas som omsorgsgivare. De kan även själva behöva stöd.

– Det i sin tur gör att det är viktigt att bedriva forskning specifikt inriktad på anhöriga, säger Camilla Malm.

Läs avhandlingen

Camilla Malm (2022) Involving informal carers in health and social care research. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

 

Avhandlingens artiklar

C Malm, S Andersson, H Jönson, L Magnusson och E Hansson (2019). Moving beyond the first response phenomenon: Exploring carers’ views and experiences of being involved in research and development work. International journal of sociology and social policy.

C Malm, S Andersson, M Kylén, S Iwarsson, E Hanson och SM Schmidt (2021). What motivates informal carers to be actively involved in research, and what obstacles to involvement do they perceive? Research involvement and engagement.

Relaterat

Åldrandet in på bara kroppen

I en äldredräkt får studenter och besökare känna på åldrandets sjukdomar. Övningen vid Högskolan i Skövde kan ge förståelse som förbättrar arbetssättet med äldre.

Bättre samtal med äldre par

Hur kan biståndshandläggare stödjas i att utreda äldre pars behov? Det har forskare från Linköpings universitet undersökt i ett forskningsprojekt, där kommunikation står i fokus.

Hälsoinformation – en utmaning för äldre

Äldre personer behöver få mer lättillgänglig information om hälsofrågor. ­Det kan personal inom vård och omsorg bidra med på bättre sätt. Ny forskning visar hur den så kallade hälsolitteraciteten kan öka – och minska ohälsa.

Fler nyheter

Tema SoL i Äldre i Centrum #2/25

1 juli 2025 träder den nya socialtjänstlagen i kraft. Vad kommer den att innebära för äldreomsorgen? Det handlar temat i kommande nummer av Äldre i Centrum om. Nu får du som är nyhetsprenumerant eller besökare på vår webbsida tillgång till…

Två äldre kvinnor promenerar hand i hand

Även lite fysisk aktivitet är bra för hälsan

Fysisk aktivitet hos äldre personer skyddar mot många sjukdomar. Vinsten för hälsan gäller även dem som rör sig mindre än vad som är rekommenderat, visar en ny europeisk studie med forskare från Örebro universitet.

Halvering av formell omsorg – familjens roll ökar

På 30 år har nyttjandet av formell äldreomsorg halverats. Samtidigt ökar familjens betydelse, samt köp av privata tjänster. – Vi ser en oroande utveckling för välfärden, säger Isabelle von Saenger, forskare vid ARC och Karolinska institutet, som disputerar i ämnet…