Att inkludera äldre anhöriga i forskningen – Äldre i centrum

I sin doktorsavhandling Involving informal carers in health and social care research har Camilla Malm, vid institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet, undersökt hur det står till med äldre anhörigas representation i forskning och brukarundersökningar. Det korta svaret är att de är klart underrepresenterade, något som är ett problem.

– I forskningssammanhang är äldre anhöriga personer över 60 år, och äldre, lika viktiga grupper som alla andra, för att man ska få mer kunskap om deras situation och kunna fatta beslut på rätt grunder i samhället, säger Camilla Malm i en nyhet från Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka.

En fråga är varför äldre personer är mindre intresserade av att bidra till forskningsstudier och brukarundersökningar. Här finns olika möjliga skäl. Camilla Malm tror att det kan bero på samhällets ålderism, som ger äldre en självbild av att deras erfarenheter inte behövs. Men det kan också handla om att forskare gärna tar lätta vägar, och att det är svårare att nå äldre personer och deras anhöriga.

Avhandlingsresultaten visar också att brukarmedverkan kräver mycket engagemang genom hela forskningsprocessen. Skälen till att vilja delta är många, och forskarna behöver anpassa sin rekrytering till detta. Väl inne i forskningsprocessen kan anhöriga bidra med mer än bara sin praktiska omsorgskunskap.

Men faktum är att anhöriga inte bara bör räknas som omsorgsgivare. De kan även själva behöva stöd.

– Det i sin tur gör att det är viktigt att bedriva forskning specifikt inriktad på anhöriga, säger Camilla Malm.

Läs avhandlingen

Camilla Malm (2022) Involving informal carers in health and social care research. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet.

Avhandlingens artiklar

C Malm, S Andersson, H Jönson, L Magnusson och E Hansson (2019). Moving beyond the first response phenomenon: Exploring carers’ views and experiences of being involved in research and development work. International journal of sociology and social policy.

C Malm, S Andersson, M Kylén, S Iwarsson, E Hanson och SM Schmidt (2021). What motivates informal carers to be actively involved in research, and what obstacles to involvement do they perceive? Research involvement and engagement.

Relaterat

Nyheter

Detta möjliggör e-hälsa på landsbygden

Digitala patientportaler, e-recept och informationssystem är i dag en självklar del av vården. Men att införa nya verktyg och system är inte bara en teknisk fråga, utan man måste ta hänsyn till hur arbetet och vardagen ser ut där vården…

Nyheter

Lokala förbättringar när personal arbetade med forskare

Ett samarbete mellan forskare och personal i äldreomsorgen ledde till nya insikter och tre konkreta förbättringar som gynnar både omsorgstagare och personal. Det visar ny svensk forskning.

Nyheter

Kortlek hjälper äldre att prata om livets sista tid

En speciell kortlek kan bidra till meningsfulla samtal om sista tiden i livet på särskilda boenden. Personal och äldre fick bättre förståelse för varandra och kunde reflektera tillsammans, visar en ny avhandling från Karolinska institutet.

Se mer

Fler nyheter

Grupp med äldre kvinnor och män samtalar

Nyheter

Socialt stöd kan hjälpa äldre med försämrad kognition

Ett starkt socialt nätverk kan kompensera för brister i kognitiv förmåga. Socialt stöd är därmed en viktig faktor för självständighet, visar forskning från Karolinska institutet.

Nyheter

Vissa vätskedrivande läkemedel ökar risken för lågt natrium hos äldre

Äldre personer, särskilt kvinnor, som börjar behandlas med vätskedrivande läkemedel av typen tiazider har en ökad risk att drabbas av låga natriumnivåer. Det visar en studie från Karolinska institutet.

Nyheter

Nya ledtrådar till kopplingen mellan beteendeförändring och demens

Beteendeförändringar hos äldre personer kan uppträda långt innan en demensdiagnos. Dessa symptom bildar mönster hos äldre personer, från kognitivt friska till personer med demens, visar en studie från Karolinska institutet och Universitetet i Perugia.

Se mer