Bild på en korv med bröd och pommes frites
Foto: Pixabay

Attityder till att äta med händerna

Med dålig finmotorik kan det vara svårt att äta tillräckligt. Forskare från Kristianstad, Lund och Köpenhamn har undersökt vad som hindrar äldre personer att äta med händerna.

För den som har dålig finmotorik kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med mat, vilket i förlängningen kan leda till undernäring. En lösning kan vara att få mat som går att äta med händerna. Nu har en grupp forskare från Högskolan Kristianstad, Lunds universitet och Köpenhamns universitet, med doktoranden Sarah Forsberg i spetsen, undersökt inställningen till att äta med händerna hos äldre med motoriska problem, deras närstående och vårdgivare. I studien genomförde de intervjuer med 14–15 personer i varje grupp.

Personerna med motoriska nedsättningar hade lärt sig sedan barnsben hur man äter på ett korrekt och fint sätt, vilket innebar en rad regler inte minst kring hur man håller och använder sina bestick. Att äta med händerna sågs som något för barn eller ohyfsade och kunde kännas som den absolut sista möjligheten för att undvika att bli matad.

Vårdgivarna å andra sidan var positivt inställda eftersom det kan öka födointaget och självständigheten hos vårdtagarna. Samtidigt erkände de att de kunde berömma vårdtagare för att äta snyggt och till och med uppmana dem att äta med bestick, vilket kan sända helt fel signaler. De trodde också att många närstående kan känna sig obekväma när deras nära börjar äta med händerna och insåg att de själva hade en viktig roll i att informera och avdramatisera.

Bland de äldre skilde sig också attityderna åt beroende på hur allvarligt sjuka de var. En person med långt framskriden Parkinsons sjukdom hade till exempel lättare att acceptera att äta med händerna, än en person i en tidigare fas av sjukdomen. Det gällde även deras närstående.

Under intervjuerna svarade de flesta att de inte åt med händerna, men när samtalet gick vidare insåg de att de ofta åt mat som tacos, smörgåsar, pizza, frukt, grönsaker, hamburgare, korv med bröd och pommes frites med händerna. De kunde se att det finns starka normer kring vad man äter och inte äter utan bestick.

Andra saker som spelade in för viljan att äta med händerna var matens konsistens och bitarnas storlek, samt det sociala sammanhanget. Många tycket att det var jobbigt att äta med händerna tillsammans med människor som de inte kände så väl. Att äta på snabbmatsställen där alla äter med händerna, snarare än på finare restauranger, underlättade också.

Läs forskningsartikeln

Sarah Forsberg, Albert Westergren, Karin Wendin, Elisabet Rothenberg, Wender LP Bredie och Maria Nyberg (2022). Perceptions and attitudes about eating with the fingers – An explorative study among older adults with motoric eating difficulties, relatives and professional caregivers. Journal of nutrition in gerontology and geriatrics.

Relaterat

Högre demensrisk bland multisjuka äldre

Äldre personer som är multisjuka har en kraftigt ökad risk för att drabbas av demens. Det visar en omfattande studie från Karolinska institutet…

Detalj ur omslaget till SBU:s rapport

SBU granskar forskningen om utbildningsnivåns betydelse i omsorgen

SBU:s upplysningstjänst har besvarat en fråga om vilken forskning det finns om betydelsen av omsorgspersonalens utbildningsnivå i hemtjänsten. Underlaget är skralt, visar det…

Fiffig lösning för att sköta tandproteser

För den som har lite svårt med motoriken är det inte helt lätt att göra rent och sköta om en tandprotes. Peyman Ghiasi…

Fler nyheter

Dialog viktigt för akutbeslut i nära vård

Övergången till nära vård pågår på alla nivåer i vårdkedjan. Nu konstaterar Elin-Sofie Forsgärde på Linnéuniversitetet att det krävs anpassningar exempelvis i beslutsstöden…

Äldre män har god förmåga att bygga muskler

Forskare från Gymnastik- och idrottshögskolan har undersökt hur muskeltillväxten ser ut hos äldre personer och funnit att åldern inte påverkar förmågan att bygga…

Många äldre känner sig ensamma visar Folkhälsomyndighetens studie

Det är främst äldre över 85 år samt unga personer mellan 16 och 29 år som saknar någon att samtala och anförtro sig…