Sarah Forsberg, Albert Westergren, Karin Wendin, Elisabet Rothenberg, Wender LP Bredie och Maria Nyberg (2022). Perceptions and attitudes about eating with the fingers – An explorative study among older adults with motoric eating difficulties, relatives and professional caregivers. Journal of nutrition in gerontology and geriatrics.
Attityder till att äta med händerna
För den som har dålig finmotorik kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med mat, vilket i förlängningen kan leda till undernäring. En lösning kan vara att få mat som går att äta med händerna. Nu har en grupp forskare från Högskolan Kristianstad, Lunds universitet och Köpenhamns universitet, med doktoranden Sarah Forsberg i spetsen, undersökt inställningen till att äta med händerna hos äldre med motoriska problem, deras närstående och vårdgivare. I studien genomförde de intervjuer med 14–15 personer i varje grupp.
Personerna med motoriska nedsättningar hade lärt sig sedan barnsben hur man äter på ett korrekt och fint sätt, vilket innebar en rad regler inte minst kring hur man håller och använder sina bestick. Att äta med händerna sågs som något för barn eller ohyfsade och kunde kännas som den absolut sista möjligheten för att undvika att bli matad.
Vårdgivarna å andra sidan var positivt inställda eftersom det kan öka födointaget och självständigheten hos vårdtagarna. Samtidigt erkände de att de kunde berömma vårdtagare för att äta snyggt och till och med uppmana dem att äta med bestick, vilket kan sända helt fel signaler. De trodde också att många närstående kan känna sig obekväma när deras nära börjar äta med händerna och insåg att de själva hade en viktig roll i att informera och avdramatisera.
Bland de äldre skilde sig också attityderna åt beroende på hur allvarligt sjuka de var. En person med långt framskriden Parkinsons sjukdom hade till exempel lättare att acceptera att äta med händerna, än en person i en tidigare fas av sjukdomen. Det gällde även deras närstående.
Under intervjuerna svarade de flesta att de inte åt med händerna, men när samtalet gick vidare insåg de att de ofta åt mat som tacos, smörgåsar, pizza, frukt, grönsaker, hamburgare, korv med bröd och pommes frites med händerna. De kunde se att det finns starka normer kring vad man äter och inte äter utan bestick.
Andra saker som spelade in för viljan att äta med händerna var matens konsistens och bitarnas storlek, samt det sociala sammanhanget. Många tycket att det var jobbigt att äta med händerna tillsammans med människor som de inte kände så väl. Att äta på snabbmatsställen där alla äter med händerna, snarare än på finare restauranger, underlättade också.
Relaterat
Goda råd inför framtidens finansiering av demensvården
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv…
Så kan munvården bli bättre för personal och äldre personer
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en…
Partnervårdare till demenssjuka drar det tyngsta lasset
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Fler nyheter
Så kan äldreboenden hantera värmeböljor
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar…
Sex miljoner kronor till hjärnforskning
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En…
Våldsutsatta äldre söker sällan hjälp
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner…