Äldre kvinna bakar med sitt barnbarn
Foto: Elliot Manches/Centre for ageing better

Banden mellan generationer starkare än tidigare trott

Sverige beskrivs ofta som ett land där familjebanden försvagats i takt med välfärdsstatens framväxt. Men egentligen verkar det vara tvärtom – omsorgen mellan generationer har fördjupats, visar ny forskning från Malmö universitet.

Omsorgen mellan olika generationer i en familj har fördjupats och blivit mer känsloladdad. Det visar nya rön från Malmö universitet, som en del av ett större forskningsprojekt om generationer och omsorgen i vardagen.

Genom djupintervjuer med mor- och farföräldrar, vuxna barn och barnbarn har forskarna samlat in ett omfattande material som belyser hur omsorg genomförs och upplevs i vardagen.

– Vi ville förstå hur vardagsomsorg faktiskt ser ut och hur den förändras över tid. Det handlar inte bara om att skjutsa barnbarn till träningar eller hjälpa till med läxor – utan om känslomässiga band och närvaro, säger Sara Eldén, professor i sociologi vid Malmö universitet som leder projektet, i ett pressmeddelande.

En av studiens centrala slutsatser är att välfärdsstaten inte har försvagat omsorgen inom familjen och mellan generationerna, men att formerna har förändrats. Relationerna mellan generationerna är starka och ofta präglade av ömsesidighet, visar resultaten.

Detta går på tvärs med den dominerande bilden av Sverige som ett land där familjebanden har blivit svagare i takt med att samhället har tagit över ansvaret för omsorgen.

– Vi behöver bra omsorgsinstitutioner, men det står inte i motsats till omsorgen mellan generationerna. Framväxten av välfärdsstaten stärker och möjliggör djupare relationer och familjeband, säger Sara Eldén.

En viktig aspekt av studien är att barnbarnen inte bara ser sig som mottagare av omsorg, utan också som betydelsefulla i sina mor- och farföräldrars liv.

– Det visar att generationerna fortsätter att hänga ihop och gör omsorg för varandra på olika sätt under livet.

Samtidigt är det ökade engagemanget mellan generationer inte bara positivt. Barn till äldre personer känner sig ibland otillräckliga och har skuldkänslor för att de inte ger mer stöd och hjälp. Äldre personer uttrycker i sin tur oro för den yngre generationen.

I intervjuerna berättade mor- och farföräldrar också att de ibland känner en press att ställa upp mer än de egentligen orkar.

– Vi ser en form av intensive grandparenting, där mor- och farföräldrar förväntas ställa upp. Det kan skapa slitningar och ambivalenta känslor, säger Sara Eldén.

Läs studien

Relaterat

Nytt projekt ska stärka anhörigperspektivet

Ett nytt forskningsprojekt vid Marie Cederschiöld högskola ska undersöka hur verksamheter kan bli bättre på att stötta anhöriga när deras närstående flyttar till…

Porträttbild på polisen Mikael Larsson

Polisen behöver mer information vid försvinnanden

Polisen ska inhämta information från anhöriga och personal, när personer med demens försvinner. Men kommunikationer fungerar inte alltid optimalt, enligt polisen och forskaren…

Effektiv metod mot sömnstörning till Sverige

En brittisk behandling mot sömnstörningar för personer med demens och deras anhörigvårdare, ska nu anpassas till svenska förhållanden. Forskningen pågår nu bland annat…

Fler nyheter

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya verktyg underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

Tema Ålderism i senaste numret av Äldre i centrum 

Årets andra nummer av Äldre i centrum är nu här med ett tema om ålderism. Fem forskare skriver om vad ålderism är, varför…

Porträttbild på Per Skedinger

Så kan jobb bli mer äldrevänliga

Sveriges befolkning åldras snabbt, men arbetsmarknaden hänger inte med. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio som även pekar på att äldre…