Bättre vård behövs för delirium hos äldre

I en ny avhandling har Yvonne Johansson undersökt vården för äldre personer som drabbas av delirium på sjukhus. Slutsatsen blir att det finns mycket mer att önska.

Avhandlingens omslagDelirium, ofta kännetecknat av förvirring, är vanligt bland äldre personer i samband med vård på sjukhus. I sin doktorsavhandling har Yvonne Johansson på Hälsohögskolan i Jönköping velat identifiera och beskriva symptom, tecken, riskfaktorer och vårdåtgärder för äldre patienter med delirium på sjukhus. Bland annat utvärderade hon ett bedömningsinstrument, som används för att identifiera delirium.

Resultaten visade att journalföringen ofta missade både delirium och kognitiv funktionsnedsättning. Endast i 14 procent av fallen noterades delirium. Den starkaste riskfaktorn för delirium var skörhet.

Utvärderingen av den svenska versionen av bedömningsinstrumentet 4AT föll väl ut. Det tog bara några minuter att genomföra, var lätt att göra och togs också bra emot av patienterna. Dessutom hade det hög precision.

Yvonne Johansson studerade också hur vården ser ut kring patienter som drabbas av delirium. I avhandlingens sammanfattning skriver hon: ”Endast en mindre del av den studerade vården kan ses som personcentrerad och patientsäker. Struktur, systematik och ett helhetsperspektiv tycktes saknas, liksom ett personcentrerat förhållnings- och arbetssätt. För att minska incidensen av delirium, lidande och kostnader behöver vården förbättras. Det finns behov av att öka kunskapen om delirium och att se delirium som en vårdskada inom all vård.”

Läs avhandlingen

YA Johansson (2022). Delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus: identifiering av symtom, tecken och riskfaktorer samt journalförda vårdåtgärder. Doktorsavhandling, Hälsohögskolan, Jönköping university.

Avhandlingens artiklar

YA Johansson, C Gillsjö C och E Kenne Sarenmalm (2021). Symptoms and wellbeing in older hospitalized patients with cognitive impairment, as self-reported and reported in patient records – a quantitative exploratory subgroup analysis. Dementia and geriatric cognitive disorders extra.

YA Johansson, I Bergh, I Ericsson och E Kenne Sarenmalm (2018). Delirium in older hospitalized patients − signs and actions: a retrospective patient record review. BMC Geriatrics.

YA Johansson, T Tsevis, S Nasic, C Gillsjö, L Johansson, N Bogdanovic och E Kenne Sarenmalm (2021). Diagnostic accuracy and clinical applicability of the Swedish version of the 4AT assessment test for delirium detection, in a mixed patient population and setting. BMC Geriatrics.

Relaterat

Färre avstår från vård

36 procent av alla personer över 70 år har avstått från vård på grund av pandemin under det senaste året. Siffran är hög, men åtminstone lägre än året innan. Det framgår av Vård- och omsorgsanalys nya rapport.

Nytt projekt undersöker uppfattningen av välfärdsteknik

Hur uppfattar och använder arbetsterapeuter välfärdsteknik inom vården av personer med demens? Vilka risker och möjligheter finns det? Det ska forskaren Antonios Tsertsidis undersöka i ett nytt projekt.

Omslag Äldre i Centrum nummer 4 2022

Tema Samverkan i Äldre i Centrum #3/2022

I #3/22 är temat samverkan mellan vård- och omsorgsgivare för äldre. Tidningen bjuder också på reportage om forskningsmiljön Aging research center – ARC och om ett samarbete kring att förebygga försvinnanden av personer med kognitiv svikt.

Fler nyheter

Allt fler äldre med infektionsdiagnos på sjukhus

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn för personer med infektionsdiagnos från 11 till 21 procent. Ökningen är störst bland äldre personer över 80 år. Det visar en ny studie av forskare från Lunds universitet.

Äldre kvinna i sjukhusmiljö i samtal med läkare och sköterska

Låg kunskap om äldre med hiv

Det blir allt fler äldre som lever med hiv. Men det saknas kunskap inom hälso- och sjukvården om hur det är att vara äldre med hivdiagnos. En ny svensk studie ska bidra till en större öppenhet kring hiv och minska…

En tjänsteman sitt vid sitt skrivbord

Ditt jobb kan öka risken för kognitiv nedsättning

Dina arbetsuppgifter påverkar hur hög risk du har för kognitiv nedsättning längre fram i livet. Det visar en studie som bygger på befolkningsstudierna i Levnadsnivåundersökningen och SWEOLD.