Foto: Mostphotos

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Förmaksflimmer är en vanlig rubbning i hjärtrytmen hos äldre personer, inklusive många med alzheimer. Tillståndet behandlas ofta med blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodproppar. Tidigare forskning har pekat på att dessa mediciner kan minska risken för demenssjukdom, men effekten vid redan etablerad Alzheimers sjukdom.

– Det finns skäl att tro att behandlingen kan ha positiv effekt på kognitionen, till exempel genom att förbättra blodflödet och minska små skador i hjärnan, säger Maria Eriksdotter, professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande. 

Hon har lett en studie som visar att en ny typ av blodförtunnande mediciner, så kallade NOAK, kan bidra till att kognitionen försämras långsammare. Studien bygger på data från det nationella kvalitetsregistret Svedem och inkluderar 7 308 personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom.

Personerna delades in i tre grupper: de som behandlades med NOAK, de som fick äldre blodförtunnande läkemedel i form av warfarin och de som inte alls använde blodförtunnande preparat. Deras kognitiva förmåga följdes över tid med hjälp av ett testbatteri. 

De som behandlades med NOAK hade en signifikant långsammare försämring av kognitionen, jämfört med personer i de andra grupperna. Det skiljde ungefär 0,2 poäng på testbatteriet per år.

– Skillnaden är blygsam för den enskilda patienten från år till år, men över längre tid kan även en sådan effekt få betydelse för hur den kognitiva funktionen utvecklas. Våra resultat tyder på att blodförtunnande behandling av NOAK-typ kan ha betydelse även för kognitionen i den här patientgruppen, säger försteförfattaren Nanbo Zhu

Personer som fick NOAK hade även lägre risk för död, stroke, blodproppar och frakturer, jämfört med dem som inte fick blodförtunnande medicin.

Men forskarna vill inte dra förhastade slutsatser eftersom studien har sina begränsningar. Vissa faktorer som kan påverka läkemedelsval och hälsa kunde inte analyseras fullt ut. Dessutom kan patienter ha bytt mellan olika läkemedel under uppföljningen.

Läs studien

Nanbo Zhu, Hong Xu, Sara Garcia-Ptacek, Sumonto Mitra och Maria Eriksdotter (2026). Oral anticoagulants, cognition, and clinical outcomes in atrial fibrillation and Alzheimer’s disease: A Swedish nationwide study. Publicerad i European heart journal.

Relaterat

Läkare sprider kunskap om kognitiva sjukdomar

Äldre i centrum ställer tre frågor till läkaren Moa Wibom som har skrivit en bok som förhoppningsvis kan vara till stöd för personer…

Porträttbild på Lars-Christer Hydén

Nya metoder underlättar kommunikation vid demens

Personer med demenssjukdom mister inte sina sociala behov. Därför är sociala aktiviteter, som Sandrinoparkens livs­berättarmöten, viktiga i verksamheterna,­ enligt professor Lars-Christer Hydén.

De delar livets berättelser

Minnen och berättelser från det förflutna flödar fritt. Äldre i centrum är med vid livsberättargruppens träff vid Sandrinoparkens demensboende i Linköping.

Fler nyheter

Rätt aktiviteter kan hjälpa mot ensamhet

Drygt tre av tio äldre personer uppger att de känner sig ensamma ibland eller ofta. Det finns många initiativ mot ensamhet och en…

Äldre man klipper i tyg

De undersöker valet att bli jobbonär

Personer som har gått i pension, men som fortsätter att arbeta deltid, så kallade jobbonärer har blivit allt vanligare. Nu undersöker forskare vid…

Gammalt foto av en man och två kvinnor på en klippa

Nya rön om 1800-talets äldre bryter tidigare föreställningar

Föreställningen att äldre personer som levde innan industrialiseringen levde tryggt i storfamiljer och försörjdes av sina barn kanske inte längre är aktuell. En…