Foto: Mostphotos

Blodförtunnande ger långsammare kognitiv försämring

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med en specifik typ av blodförtunnande medicin kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Förmaksflimmer är en vanlig rubbning i hjärtrytmen hos äldre personer, inklusive många med alzheimer. Tillståndet behandlas ofta med blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodproppar. Tidigare forskning har pekat på att dessa mediciner kan minska risken för demenssjukdom, men effekten vid redan etablerad Alzheimers sjukdom.

– Det finns skäl att tro att behandlingen kan ha positiv effekt på kognitionen, till exempel genom att förbättra blodflödet och minska små skador i hjärnan, säger Maria Eriksdotter, professor vid Karolinska institutet, i ett pressmeddelande. 

Hon har lett en studie som visar att en ny typ av blodförtunnande mediciner, så kallade NOAK, kan bidra till att kognitionen försämras långsammare. Studien bygger på data från det nationella kvalitetsregistret Svedem och inkluderar 7 308 personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom.

Personerna delades in i tre grupper: de som behandlades med NOAK, de som fick äldre blodförtunnande läkemedel i form av warfarin och de som inte alls använde blodförtunnande preparat. Deras kognitiva förmåga följdes över tid med hjälp av ett testbatteri. 

De som behandlades med NOAK hade en signifikant långsammare försämring av kognitionen, jämfört med personer i de andra grupperna. Det skiljde ungefär 0,2 poäng på testbatteriet per år.

– Skillnaden är blygsam för den enskilda patienten från år till år, men över längre tid kan även en sådan effekt få betydelse för hur den kognitiva funktionen utvecklas. Våra resultat tyder på att blodförtunnande behandling av NOAK-typ kan ha betydelse även för kognitionen i den här patientgruppen, säger försteförfattaren Nanbo Zhu. 

Personer som fick NOAK hade även lägre risk för död, stroke, blodproppar och frakturer, jämfört med dem som inte fick blodförtunnande medicin.

Men forskarna vill inte dra förhastade slutsatser eftersom studien har sina begränsningar. Vissa faktorer som kan påverka läkemedelsval och hälsa kunde inte analyseras fullt ut. Dessutom kan patienter ha bytt mellan olika läkemedel under uppföljningen.

Läs studien

Nanbo Zhu, Hong Xu, Sara Garcia-Ptacek, Sumonto Mitra och Maria Eriksdotter (2026). Oral anticoagulants, cognition, and clinical outcomes in atrial fibrillation and Alzheimer’s disease: A Swedish nationwide study. Publicerad i European heart journal.

Relaterat

Personen med demens finns kvar

Personer med demens är inte förlorade, utan behöver personer som kan deras livshistoria i sin närhet. Det skriver Judit Staller vid Mittuniversitetet som…

Minskad demensrisk med grönska nära hemmet

Stadsbor med mer grönska inom 100 meters avstånd till bostaden har lägre risk att utveckla demens. Det visar en ny studie från Stockholms…

Koppling mellan överviktskirurgi och minskad demensrisk

Patienter med typ 2-diabetes som har opererats för övervikt har lägre risk att utveckla demens. Det visar en studie från Örebro universitet och…

Fler nyheter

Brukare hjälper hemtjänsten i vardagen

Användare av hemtjänst gör mycket själva för att få hemtjänsten att fungera i vardagen, enligt en ny avhandling från Lunds universitet. De planerar,…

Ojämlikheter i hemtjänstpersonalens arbetsvillkor

Många som arbetar i hemtjänsten upplever att de behandlas orättvist av arbetsgivare eller brukare, enligt en ny doktorsavhandling från Malmö universitet.

Bättre förutsättningar behövs vid införandet av välfärdsteknik

Utbudet av tekniska lösningar för äldreomsorgen växer – men att implementera den är ofta en utmaning. Forskare vid Högskolan Dalarna har studerat vad…