Gruppbild på nätverkets medlemmar som deltog i Lund
Foto: Lotta Segelberg

De skapade sitt egna forskarnätverk

Tiden som doktorand är ofta trygg då det finns en stark gemenskap och en handledare som stöttar. Att ha ett nätverk att vända sig till är det många som saknar när de ska stå på egna ben som självständiga forskare. Postdoktorerna Charlotta Nilsen, Caroline Hasselgren, Malin Ericsson och Catharina Melander, alla knutna till SWEAH, nationell forskarskola om åldrande och hälsa, har skapat en egen plattform för den postdoktorala karriärutvecklingen var namn är SAIN, SWEAH Alumni Interdisciplinary Network.

– Det är en ganska känslig period direkt efter att man har disputerat. Man vet inte riktigt vart man ska i karriären, många byter jobb och hamnar på ett nytt ställe. Jag tror att vi alla hade behov av ett nätverk, berättar Caroline Hasselgren, Göteborgs universitet, som är en av de fyra grundarna.

De visste att det fanns ett bra underlag för att skapa ett nätverk genom den undersökning som Catharina Melander, Luleå tekniska universitet, gjort bland alumner. Den visade på behov av att vilja träffas igen och att många har en tendens att säga ja till för mycket eftersom de vill fylla på sitt cv. Det finns stora skillnader mellan de som forskar inom äldre och åldrande. Vissa finns på stora forskningscentrum och har en gemenskap, medan andra är mer isolerade på sin institution och ensamma i sitt forskningsområde.

– Vi ville ta hand om de kontakter vi byggt upp inom SWEAH. När man är en självständig forskare ska man bygga forskningsprojekt med andra personer, men den infrastrukturen finns inte för juniora forskare naturligt, säger Malin Ericsson, Karolinska institutet.

Tre kvinnor mot buskig bakgrund

Charlotta Nilsen, Malin Ericsson, Caroline Hasselgren och Catharina Melander

De framhåller vikten av att skapa sitt eget nätverk, och att det kan utgöras av personer både inom akademier och bland de som arbetar kliniskt, på samhällsinstitutioner eller inom industrin. Men SAIN är ett forskarnätverk för SWEAHs alumner betonar de och att det ska vara ett aktivt val från samtliga att delta.

– Man ska inte förlita sig på sin handledares nätverk utan bygga sina egna, säger Charlotta Nilsen, Jönköping university.

Första träffen arrangerade SAIN tillsammans med SWEAH i Lund 17–18 augusti.  Då var alla alumner inbjudna, liksom SAINs seniora referensgrupp, ett rådgivande organ bestående av internationellt framstående seniora forskare inom området, som föreläste kring ämnen som ska inspirera alumnerna till ny forskning eller sätt att lyckas med sitt nätverkande.

Susanne Iwarsson, Lunds universitet, är koordinator för SWEAH och med i SAINs seniora referensgrupp. Hon framhåller att det är postdoktorerna själva som driver nätverket, de har tagit initiativet och söker självständigt finansiering.

– Det gäller att ha tydliga målsättningar och att inte tappa sugen, utan att kontinuerligt komma med nya intressanta program, och försöka få med så många som möjligt.

Hennes roll är i första hand att fungera som en mentor för de fyra i gruppen som driver nätverket.

– Lyssna till allas idéer och omsätt dem till något som är av intresse för framtiden. Jag ser fram emot att det här kommer blomstra och locka många postdoktorer vid SWEAH-lärosätena, säger hon.

*Martin Hyde, ej med på gruppfotot.

Martin Hyde från Swansea university tillhör också den seniora referensgruppen. Han inledde de två dagarna med att tala om hur viktigt det är att använda sociala plattformar för både karriär och forskning eftersom det finns mycket information som inte når fram till människor som skulle ha praktisk nytta av det.

– Vi måste bli bättre på att nå ut med vår information, genom att använda vanlig press och media, medverka i tidningsartiklar, poddar och även medverka i tv om det är möjligt. Sociala medier är en annan väg, fler och fler från idéburna organisationer och andra aktivistgrupper är på dessa sajter och letar efter vad som händer, säger han.

Övriga seniora forskare som var på plats under de två dagarna i Lund var Merril Silverstein från Syracuse University som talade om olika teorier kring åldrande och Boo Johansson, Göteborgs universitet, som tog upp utmaningar inom multi- och tvärvetenskaplig äldreforskning och delade med sig av goda råd för hur man lyckas med sitt nätverkande, varav ett löd:

– Go for the good guys – avoid the bastards!

Relaterat

Stora tidsskillnader vid diagnos för benskörhet

Personer som råkar ut för en benskörhetsfraktur behöver så tidigt som möjligt få en diagnos för att kunna få rätt behandling. Nu visar…

Så använde äldreboenden Instagram under pandemin

När äldreboenden visade upp sin verksamhet på Instagram under coronapandemin, blev bilden vardaglig och idyllisk, i synnerhet jämfört med hur personalen själva upplevde…

Telefonterapi och frågeformulär är till hjälp vid depression

Samtal med en psykolog på telefon hjälpte äldre personer med depression visar Johnny Pellas avhandling vid Uppsala universitet. Han kunde också fastställa att…

Fler nyheter

Se webbinariet om kulturens inverkan på äldres hälsa i efterhand

För dig som inte hade tillfälle att delta på vårt webbinarium om kulturens inverkan på äldres hälsa finns nu möjlighet att se det…

Så kan tandvården upptäcka risk för benskörhetsfrakturer

En ny avhandling undersöker olika metoder som tandvården kan använda för att upptäcka risk för benskörhetsfraktur. Resultaten visar att webbaserat verktyg kan vara…

Ursprungslandets regler påverkar pensioneringen

En ny rapport från IFAU kartlägger hur migranter tar ut sin pension. Det visar sig att de påverkas mest av sitt nya lands…