2019 skickade Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum ut en enkät till Stockholms äldre där de fick ge sin bild av hur det är att åldras i Stockholm. 2 500 äldre svarade på enkäten och resultaten presenterades i rapporten Stockholm – Äldrevänlig stad.
Nu har Äldrecentrum gjort fördjupande analyser på tre områden som ingick i enkäten, nämligen ensamhet, internetanvändning och volontärarbete. Här fanns följdfrågor, som skapar en djupare förståelse för de äldres livssituation.
Den nya rapporten Ensamhet, volontärarbete och internetanvändning bland äldre stockholmare visar att 40 procent av Stockholms äldre besväras av ensamhet. 24 procent av alla tillfrågade besväras minst någon gång i månaden och sex procent dagligen eller flera gånger i veckan.
– Att känna sig ensam är något som oftast är kopplat till hög ålder och dålig självskattad hälsa. Det vi också har sett är att många, ungefär var femte person av dem som besväras av sin ensamhet, vill ha hjälp med att bryta den, säger Lars Sonde, utredare på Äldrecentrum som tillsammans med kollegorna Lennarth Johansson och Åsa von Berens har skrivit rapporten.
Internetanvändningen visade sig ha stora skillnader mellan åldersgrupperna. Nio av tio personer mellan 65–79 använder internet, men bara varannan över 80 år.
– Att hälften av de allra äldsta uppger att de inte använder internet innebär en risk för ett digitalt utanförskap när det gäller att skaffa sig information via nätet, köp och bankärenden samt kontakt med verksamheter, familj och vänner, säger Lars Sonde.
Även här svarade var femte person, framför allt personer över 80 år, att de ville ha hjälp med att använda internet.
En potentiell lösning på ensamhet och digitalt utanförskap kanske ligger i volontärverksamhet. 14 procent av de som svarade på enkäten var redan aktiva volontärer. Av de övriga svarade en femtedel att de skulle kunna engagera sig. Men många av dem är osäkra på hur de ska göra.
– Vi har sett att många vill ha hjälp att bryta sin ensamhet och många vill få hjälp med internet, samtidigt som det finns en stor resurs i gruppen äldre som vill engagera sig i volontärarbete och hjälpa andra. Det borde samhället utnyttja, säger Lars Sonde.
Det kan handla om att hjälpa en granne att ta sig till en träffpunkt för att bryta sin ensamhet eller att hjälpa någon att komma i gång med internet.
– Det finns ett rikt utbud av volontärverksamheter, men återstår ett arbete för att komma i kontakt med dem som skulle vilja engagera sig. På stadsdelsnivå behöver man identifiera dessa grupper och utveckla arbetet med uppsökande verksamhet och att engagera volontärer.
Det behövs en tydlig plan, ökat samarbete och nya betalningsmodeller för att samhället ska kunna betala för behandling och förebyggande insatser av kognitiv svikt och demenssjukdomar när kostnaderna förväntas öka alltmer.
Munhälsa är en viktig del för äldres välbefinnande och allmänhälsa, men munvården brister ofta. En avhandling från Högskolan i Skövde visar att en digital utbildning ökar vårdpersonalens kunskap om äldres munhälsa – men det viktigaste är att personalen får lära…
Med sin doktorsavhandling kastar Marcus Falk Johansson nytt ljus över partnervårdare till demenssjuka, en grupp som gör ett stort jobb för sina närmaste.
Klimatkrisen kan komma att slå hårt mot äldre personer, och värme ställer redan till problem på äldreboenden runt om i landet. Nu publicerar tre länsstyrelser resultaten från ett projekt som ska höja kunskapen om risker och möjliga åtgärder.
Hjärnfonden delade nyligen ut sex miljoner kronor i form av postdoktorala stipendier till tio forskare som är i början av sina karriärer. En av dem är Mattias Andréasson som forskar om Parkinsons sjukdom genom att studera nervtrådar i huden.
Få personer över 65 år söker stöd efter att de blivit utsatta för våld, visar en omfattande undersökning från Sveriges kommuner och regioner och SU-Kvinnofrid. De befarar att det finns ett stort mörkertal bland äldre som inte söker hjälp.
